8. DISKUSSION
8.6 Kliniska implikationer
I denna intervjustudie har författaren kommit fram till orsaker som ökar sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress inom hemsjukvård. Det är inte bara sjuksköterskans hälsa som påverkats utan patientsäkerheten riskeras också. Enligt Dahlberg & Segesten (2010) är det viktigt att belysa vårdarnas perspektiv för när vårdaren själva inte upplever vårdandet eller vårdmiljön positiv då kan det vara svårt att utföra god vård. Genom en ökad kunskap och förståelse av hur stress påverkar kroppen kan sjuksköterska använda sin kompetens eller medvetenhet för att hantera stress på ett bättre sätt. Dessutom har det visat sig i denna studie att bra stöd och en bra relation med teamet kan vara en lämplig lösning för att hantera stressen. Att kunna kommunicera med chefen och ta upp både svagheter och styrkor i
31
arbetsmiljön eller i arbetsvillkoren för att förbättra arbetssituationen är också viktigt. Det skulle vara bra om resultatet av intervjustudien visas till chefen och informanterna som deltog för att öka kunskapen och därmed förebygga sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och därmed förbättra patientsäkerhet.
32
REFERENSER
Adib-Hajbaghery, M., Khamechian, M., & Masoodi Alavi, N. (2012). Nurses’ perception of
occupational stress and its influencing factors: A qualitative study. Iranian journal of nursing
and midwifery research, 17(5), 352-359.
Arbetsmiljöverket. (2017) Förebygg arbetsrelaterad stress [Broschyr]. Stockholm:Arbetsmiljöverket. Hämtad: 29 april, 2018. Från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebygg-arbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf
Arbetsmiljöverket. (2017). Stress. Hämtad: 29 april, 2018. Från https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/?hl=stress
Arman M. (2015). Lidande. Wiklind Gustin, L. & Bergbom, I. (2012)
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (uppl. 1:6, s185-197) Stockholm: Liber AB.
Blomkvist,V., & Skoglund, K.(2007). Arbetsrelaterad stress: Handledning för det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Stockholm: Prevent.
Cortese, C., Colombo, L. & Ghislieri, C (2010). Determinants of nurses´ job satisfaction: the
role of work- family conflict, job demand, emotional charge and social support. Journal of
Nursing Management, 18 (1) 35-43.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande – I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
33
Dawson, K.M., O’Brien, K.E. & Beehr, T.A. (2016). The role of hindrance stressors in the
job-demand-control-support model of occupational stress. Journal of Organizational
Behaviour, 37(3), 397-415. DOI: 10.1002/job.2049
Devik , S,. Enmarker I., Hellsten ,O. (2013). When expressions make impressions-nurses'
narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: a phenomenological-hermeneutic approach to understanding. DOI: /10.3402/qhw.v8i0.21880
Donovan, R. O., Doody, O., Doody & Lyons, R. (2013) The effects of stress on health and its
complications for nursing. British Journal of Nursing 22(16): 969- 973.
Donnelly, T. (2014). Stress among nurses working in an acute hospital in Ireland. British Journal of Nursing, 23(13), 746-750. DOI:10.12968/bjon.2014.23.13.746
Drury, V., Craigie, M., Francis, K., Aoun, S., & Hegney, D. G. (2014). Compassion
satisfaction, compassion fatigue, anxiety, depression and stress in registered nurses in Australia: Phase 2 results. Journal of Nursing Management, 22(4), 519-531.
DOI:10.1111/jonm.12168
Ekedahl, M., & Wengström, Y.(2012). Att vårda och orka i det svåraste: Perspektiv på
komplex stresshantering i vårdarbete. Skellefteå: Artos & Norma.
Elfering, A., Semmer, N.K., & Grebner, S. (2006). Work stress and patient safety:
observer-rated work stressors as predictors of characteristics of safetyrelated events reported by young nurses. Ergonomics, 49, (5-6), 457-469
34
Flensner, G. (2010). Vem är patienten?. I Dahlborg Lyckhage, E. (Red.), Att bli sjuksköterska:
en introduktion till yrke och ämne. (uppl.1:3, s109-122). Lund: Studentlitteratur AB.
Forsberg, A.(2014). Standardiserade vårdplan. A, Ehrenberg, & L, Wallin (Red.),
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. (s. 367). Lund: Studentlitteratur AB.
Fransson Sellgren, (2009). Commentary on Su SF, Boore, J,. Jenkins M., Liu, P-E., Yang, M-J. Nurses’ perception of environmental pressure in relation to their occupational stress. Journal of Clinical Nursing 18, 3172–31. DOI: /10.1111/j.1365-2702.2008.02771.x
Haag, A., & Karlsson, T. (2002). Hemsjukvård. Stockholm: Bonniers utbildning AB.
Helsingforsdeklarationen (2013). Hämtad 8 maj, 2018, https://www.slf.se/Lon--arbetsliv/Etikochansvar/Etik/WMA-dokument/Helsingforsdeklarationen/
Henricson, M., & Billhult, A. (2017) Kvalitativ metod. M. Henricson (Red), Vetenskalpig
teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. (s.113-116). Lund:
Studentlitteratur AB.
Jangland, E., Gunningberg, L., & Carlsson, M. (2009). Patients' and relatives' complaints
about encounters and communication in health care: Evidence for quality improvement. Patient Education & Counseling, 75, 199-204. DOI: /10.1016/j.pec.2008.10.007
Jonge J., Landsbergis, P., & Vegchel, N. (2005). Occupational stress in (inter) action: the
interplay between job demands and job resources. Journal of Organizational Behavior 26, 535–560. DOI: /10.1002/job.327
35
Kristensson, J. (2014). Handboken i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Källström, S. (2017). Forskningsetik. M. Henricson(Red), Vetenskaplig teori och metod från
idé till examination inom omvårdnad. (s.58-63). Lund: Studentlitteratur AB.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (s.219-233). Lund: Studentlitteratur AB.
McVicar, A. (2003). Workplace stress in nursing: a litterature review. Journal of Advanced Nursing, 44, 633-642.
Nielsen, K. J., Pedersen, A. H., Rasmussen, K., Pape, L. & Mikkelsen, K. L. (2013).
Workrelated stressors and occurrence of adverse events in an ED. The American Journal of
Emergency Medicine, 31(3), 504–508. DOI: 10.1016/j.ajem.2012.10.002.
Ramanujam, R., Abrahamson, K., & Anderson, J-G. (2008). Influence of workplace demands
on nurses´perception of patient safety. Nursing and Health Sciences, 10(2), 144–150.
Ringsberg, C.(2014). Livsstil och hälsa. F, Friberg & J, Öhlén (Red.), Omvårdnadens
36
Socialstyrelsen. (2008). Hemsjukvård i förändring - en kartläggning av hemsjukvården i
Sverige och förslag till indikatorer. Hämtad: 12 mars, 2018. Stockholm: Socialstyrelsen. från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/2008-126- 59_200812659.pdf
Socialstyrelsen. (2017). Patientsäkerhet. Hämtad: 12 mars, 2018. Stockholm: Socialstyrelse, från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/patientsakerhetslagen
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa. . Hämtad 29 April, 2018, från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123 18_200312319.pdf
Ueno, L.G.S., Bobroff, M.M.C. & Martins, J.T. (2017). Occupational Stress: Stressors
referred by the nursing team. Journal of Nursing, 11(4), ss. 1632-1638. DOI:
DOI:/10.5205/reuol.9763-85423-1-SM.1104201710
Vioulac, C., Aubree, C., Massy, Z. A. & Untas, A. (2016). Empathy and stress in nurses
working in haemodialysis: a qualitative study. Journal Of Advanced Nursing, 72(5),
1075-1085. DOI:10.1111/jan.12899
Weerdt C., & Baratta R.,(2012). New working conditions and consequences on activity of
home healthcare workers. DOI: 10.3233/WOR-2012-0127-1
Wu, H., Chi, T.S., Chen, L., Wang, L., & Jin, Y.P. (2010). Occupational stress among
hospital nurses: Cross- sectional survey. Journal Of Advanced Nursing, 66(3), 627-634. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.05203.x
37
Öhrn, A.(2014). Patientsäkerhet. A, Ehrenberg, & L, Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder:
38
Bilaga 1
INFORMATIONSBREV
Till ansvarig verksamhetschef
Jag heter Linn Tadaris är sjuksköterskestudent och håller på med mitt examenarbete. Jag behöver ert godkännande om att göra intervjustudie med sjuksköterskor inom hemsjukvård. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och inverkan på patientsäkerheten inom hemsjukvård. Efter att jag får godkännande från er då går jag till enhetschef och be han/hon hjälpa mig med att hitta några sjuksköterskor som vill delta i intervjun. Därefter kommer författaren att kontakta sjuksköterskorna och förklara vad intervjun kommer att handla om och syftet med studien. Nästa steg är att boka intervjutid och plats som passar sjuksköterskan. Innan intervjun börjar får informanterna information om att intervjun är frivilligt och sjuksköterskan kan när som helst avbryta intervjun utan att lämna någon förklaring. De får också veta att de kommer vara anonyma och skriva under ett informerat samtycke innan intervjun.
Endast författaren och handledaren kommer ha tillgång till materialet som kommer att transkriberas. Privat data som identifierar var och vem kommer inte att redovisas. Om du har frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller till min handledare Stig
Wenneberg.
Med vänlig hälsning
Linn Tadaris Handledare
35261, Växjö Stig Wenneberg
39
Bilaga 2
Intervjuguide
• 1) Hur gammal är du? Hur länge har du arbetat som sjuksköterska och just inom hem-vård?
• 2) Skulle du kunna beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut och de vanliga rutinerna inom hemvård för en sjuksköterska, och då speciellt de som framkallar känslor av stress?
Följdfråga: Kan du berätta om en konkret situation då du upplevde stress i arbete pga.
dessa arbetsrutiner? [detta är väl logiskt att fråga här då du kopplar ihop det med arbetsrutinerna – kanske finns forskning kring detta]
Följdfråga: Vad var det som gjorde att du upplevde känslan av stress?
• 3) Hur ofta upplever du arbetsrelaterad stress under arbetsdagen och beskriv vad som framförallt upplevs som krävande?
Följdfråga: Kan du ge konkreta exempel? Gärna din upplevelse.
Följdfråga: Upplever du att arbetsrelaterad stress påverka ditt arbete och iså fall hur? Följdfråga: Hur är din upplevelse av att hantera arbetsrelaterad stress?
4) hur påverkar hemsjukvårdens organisation SSK upplevelse av stress?
• 5) Hur upplever du att arbetsrelaterad stress direkt eller indirekt påverkar vårdandet av patienten i hemmet?
Följdfråga: Kan du ge konkreta exempel på när det uppstår och varför? Följdfråga: Hur påverkar bristen på resurser upplevelsen av stress?
• 6) Som sjuksköterska har man mycket ansvar och man utför svåra bedömningar. Hur upplevs detta och hur kan detta påverka patientsäkerheten?
• Följdfråga: hur hjälps ni åt?
40
Bilaga 3
Exempel på analysprocessen
Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori
Jag har märkt på senare tid att jag har svårt att släppa stressen efter jobbet eftersom vi har mycket att göra just nu.
Jag tänkte hela tiden vad jag har gjort under dagen, har jag gjort allting rätt och tagit rätt beslut eftersom man tar många
bedömningar.
Vid höga stressperioder upplevs det svårare att släppa stressen efter arbetspasset. Tankar dyker upp om man hanterat arbetet rätt eller om man tagit rätt beslut. Känsla av otillräckligh et i efterdyning arna Periodisk arbetsrelaterad stress Arbetsmiljö en yttre utmaning
Den senaste tiden har jag jobbat extra nästan varje dag och det är inte bra. Jag jobbar hela dagen sedan går jag hem och orkar inte göra någonting och vid kl 21:00 lägger jag mig och så här fungerar dagarna när man upplever stressen i arbetet.
Jag har jobbat extra senaste tiden. Jag jobbar hela dagen sedan går jag hem och orkar inte något och vid kl:21:00 lägger jag mig. Hög arbetsbelast ning påverkar privatlivet Påverkan på privatlivet Utökat ansvar en inre utmaning I den senaste perioden har det bytts sjuksköterskor hela tiden vilket gör att det påverka patienten (mycket) direkt. När det byts sjuksköterskor för ofta då påverkar det patienten. Okända SSK påverkar patienter Saknad vårdkontinuitet Riskerad patientsäkerhet
Men när jag vet att jag ska till en patient som jag inte känner då kan jag känna stressen.
När sjuksköterskan ska träffa en ny patient kan känslan av stress komma. Okända SSK påverkar patienter Saknad vårdkontinuitet Riskerad patientsäkerhet
41
Bilaga 4
Etisk egengranskning
Följande frågor ska besvaras av sökande och godkännas av handledare.
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2 Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett
led i studien)? X
3 Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en
uppenbar risk att påverka? X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )? X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk
funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av
försöksledaren)?
X
6 Avses vetenskaplig publicering såsom vid konferens eller i vetenskaplig tidskrift efter studiens genomförande. X 7 Kommer personregister upprättas (där data kan kopplas till fysisk person) och anmälas till registeransvarig person (PUL-
ansvarig).
8 Syftet och metoden är väl avvägt gällande risk-nytta samt anpassat till nivån på studien.
9
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår. (För studier med minderåriga krävs vårdnadshavares godkännande t ex vid enkäter i skolklasser.)
10
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
42
Bilaga 5
INFORMATIONSBREV Till Informanter
Jag heter Linn Tadaris är sjuksköterskestudent och håller på med mitt examenarbete. Jag skulle vara glad om du vill delta i en kort intervju.
Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och inverkan på patientsäkerheten inom hemsjukvård. Som deltagare i intervju bestämmer infor-manten var och när intervjun ska äga rum. Intervjun ta ungefär mellan 30-40 minuter. Intervjun kommer att spelas in genom en bandinspelning därefter kommer inspelningen att transkriberas.
Som informant är du frivillig att delta i intervjun och har rätt att avbryta intervjun när som helst utan att lämna någon förklaring.
Om du har frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller till min handledare Stig Wenneberg.
Ett Informerat samtycke efterfrågas innan intervjun börjar och utförs genom ett skriftlig god-kännande från informanten.
43
Samtyckesblankett
Jag har fått informationen om vad studien handlar om ” att beskriva sjuksköterskans upple-velse av arbetsrelaterad stress och inverkan på patientsäkerhet inom hemsjukvård”.
Jag har fått informationen av att deltagandet är frivilligt och att som deltagare i intervju kan avbryta när som helst utan att lämna någon förklaring.
Jag som informant ger mitt samtycke att bli intervjuad och är medveten om att intervjun kommer att spelas in.
Underskrift av undersökningsperson
Ort, datum
Underskrift
Telefonnummer
44
INFORMATIONSBREV
Till ansvarig enhetschef
Jag heter Linn Tadaris är sjuksköterskestudent och håller på med mitt examenarbete. Jag behöver hjälp med att få kontakt med allmänna sjuksköterskor för att göra denna
intervjustudie. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av
arbetsrelaterad stress inom hemsjukvård. Målet är att intervjua fem allmänna sjuksköterskor med minst två års. Intervjuerna kommer att bandinspelas och därefter gå igenom i lugn och ro. Privat data som identifierar var och vem kommer inte att redovisas i arbetet när det är klart. Jag ber om din hjälp att välja fem sjuksköterskor enligt ovan angivna urvalskriterier. Jag hoppas att Du hjälper mig med att dela ut informationsbrev till sjuksköterskorna som valts ut med information om studien samt en förfrågan om de vill delta i studien eller inte. Därefter behövs kontaktuppgifter till informanterna för att avtala tid för intervjun. Innan intervjun börjar får informanterna information om att intervjun är frivilligt och sjuksköterskan kan när som helst avbryta intervjun utan att lämna någon förklaring. Endast författaren och
handledaren kommer ha tillgång till materialet som kommer att transkriberas. Om du har frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller till min handledare Stig Wenneberg.
Med vänlig hälsning
Linn Tadaris Handledare
35261, Växjö Stig Wenneberg