Inom kommunsjukvården finns det som inom de flesta verksamheter ett behov av förbättring. Denna studie uppmärksammar att ett behov finns av riktlinjer avseende hur en bedömning ska/bör genomföras i kommunsjukvården. Förbättringsarbetet kunde förslagsvis vara att utveckla ett PM som skulle kunna underlätta för
sjuksköterskan vid bedömningarna. Detta för att kunna erbjuda en vård som är mer jämlik och på lika villkor för alla.
27
Referenser
Arinzon, Z, Peishak, A, Schrire, S & Berners, Y (2011). C-reactive protein (CRP): An important diagnostic and prognostic tool in nursing-home-associated pneumonia.
Archives of Gerontology and Geriatrics 53 (3) 364-369.
Benner, P (1984). From Novice to Expert – Excellence and Power in Clinical Nursing Practice. California, Addison-Wesley Publishing Company Nursing Division Melno Park. Research in Nursing & Health 8 (1) 1-99.
Benner, P, Tanner & Chesla, CA (1999). Expertise in nursing practice caring,
clinical judgement and ethics Lund: Studentlitteratur.
Boockvar, K, Brodie, H & Lachs, M (2000). Nursing assistants detect behaviour changes in nursing home residents that procede acute illness: Development and validation of an illness warning instrument. Journal of American Geriatric Society 48, 1085-91.
Carney, M (2009). Public health nurses perception of clinical leadership in Ireland: narrative description. Journal of Nursing Management 17, 435-445.
Condelius, A, Edberg, A-K, Jakobsson, U & Hallberg, I R (2008). Hospital
admissions among people 65+ related to multiimorbidity, municipal and outpatient care. Archives in Gerontology and Geriatrics 46, 41-55.
Craftman, A. G, von Strauss, E, Rudberg, S L & Westerbotn, M (2013). District nurses perceptions of the concept of delegation administration of medication to home care aides working in the municipality: A discrepancy between legal regulations and practice. Journal of Clinical Nursing 22, 569- 578.
Davidsson, B & Rönnqvist D (2006). Kompetensförsörjning inom äldreomsorgen En
studie om kompetensförsörjningar nu och i framtiden. FoU rapport
Tillgänglig:http://www.linkoping.se/Global/St%C3%B6d%20och%20omsorg/Kvalit et%20och%20utveckling/FoU/FoU-
rapporter%202006/FoU_rapport_36_2006_rev2_web_skydd.PDF (Hämtad 2015-09-12 kl:11:00).
De Meester, K, Verspuy, M, Monsieurs K G & Van Bogaert, P (2013). SBAR improves nurse-physician communication and reduces unexpected death: a pre and post intervention study. Resuscitation. 84 (19) 1192-6.
Dorell, Å, Bäckström, B, Ericsson, M, Johansson, M, Östlund, U & Sundin, K (2014). Experiences with Family Health Conversations at Residential Homes for Older People. Clinical Nursing Research 1-23.
Downey, M, Parslow, S & Smart, M (2011). The hidden treasure in nursing leadership: informal leaders. Journal of Nursing Management 19 (4) 517-521.
28 Edberg, A-K, Ehrenberg, A, Friberg, F, Wallin, L & Öhlen, J (2013). Omvårdnad på
avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden.
Studentlitteratur AB, Lund.
Eklöf, M, Törner, M & Pousette, A (2014). Organizational and social-psychological conditions in healthcare and their importance for patient and staff safety. A critical study among doctors and nurses. Safety Science 70, 211-221.
Elo, S & Kyngäs, K (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing 62 (1) 17-115.
From, I, Nordström, G, Wilde‐Larsson, B & Johansson, I (2013). Caregivers in older peoples' care: perception of quality of care, working conditions, competence and personal health Scandinavian Journal of Caring Science 27 (3) 704-714. Furåker, C (2012). Registred nurses views on competencies in home care. Home
Health Care Management & Practice 24 (5) 221-227.
Hansson, A, Arvemo, T, Marklund, B, Gedda &, Mattsson, B (2010). Working together – primary care doctors and nurses attitudes to collaboration. Scandinavian
Journal of Public Health 38, 78 – 85.
High, K, Bradley, S, Gravenstein, D, Mehr, V, Quagliarello & Richards, C (2009). Clinical practice guideline for the evaluation of fever and infection in older adult residents of long-term care facilities: 2008 update by the Infection Diseases Society of America. Clinical Infections Diseases 48 (2) 149-171.
Hsieh, H & Shannon, S-E (2005). Three approaches to qualitative content analysis
Qualitative Health Research 15, 1277-1288.
Isaia, G, Astengo, M A, Tibaldi, V, Zanocchi, M, Bardelli, B, Obialero, Tizzani, A, Bo, M, Moiraghi, C, Molaschi, M & Ricauda, NA (2009). Delirium in elderly home- treated patients: a prospective study with 6-month follow-up. American Aging
Association 31, 109–117.
Janlöv, N (2013). Produktivitetsskillnader i äldreomsorgen. Variationer
förklaringsteorier och utvecklingsbehov. Vårdanalysrapporter: Stockholm.
Johnsson, M, Cowin, LS, Wilson, I & Young, H (2012). Professional identity and nursing: contemporary theoretical developments and future research challenges.
International Nursing Review 59, 562–569.
Josefsson, K, Åling, J & Östin, B L (2011). What implies the good work for
registered nurses in municipal elderly care in Sweden? Clinical Nursing Research 20 (3) 292-309.
Juthberg, C, Eriksson, S, Norberg, A & Sundin, K (2010). Perception of conscience and burnout among nursing staff in residential elder care. Journal of Advanced
29 Juthberg, C & Sundin, K (2010). Registered nurses and nurse assistants lived
experience of troubled conscience in their work in elderly care – A
phenomenological hermeneutic study. International Journal of Nursing Studies 44 (1) 20-29.
Kihlgren, A, Forslund, K & Fagerberg, I (2006). Managements´ perception of community nurses´ decision-making processes when referring older adults to an emergency department. Journal of Nursing Management 14 (6) 428-436. Kirsebom, M, Wadensten, B & Hedström, M (2013). Communication and
coordination during transition of older persons between nursing homes and hospital still in need of improvement. Journal of Advance Nursing 69 (4) 886-895.
Kirsebom, M (2015). Mind the gap: Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care. Tillgänglig: http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:843829/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2015-10-08 kl
11:00)
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund.
Larsson, A, Karlqvist, L, Westerberg, M & Gard, G (2013). Perceptions of helth and risk management among home care workers in Sweden. Physical Therapy Reviews 18 (5) 336-344.
Lee, J, Chan, A C & Phillips (2006). Diagnostic practise in nursing: A critical review of the literature. Nursing & Health Sciences 8, 57-65.
Leksell, J & Lepp, M (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Liber: Stockholm. Lincoln, Y S & Guba, E G (1985). Naturalistic inquiry. Sage: Beverly Hills. Lindkvist, K (1981). Approaches to textual analysis. Advances in Content Analysis 23-41.
Linköpings kommun (2015). Tillgänglig:
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Organisation/Omsorgs-
%20och%20socialf%c3%b6rvaltningen/MAS%20utf%c3%b6rarsidor/H%c3%a4lso- %20och%20sjukv%c3%a5rdsrutiner/V%c3%a5rdkedjan%20-
%20ambulans,%20samverkan,%20informations%c3%b6verf%c3%b6ring/SBAR%2
02013.pdf(Hämtad: 2015-10-08 kl:10:05).
McLellan, E, MacQuenn, K & Neidig, J (2003). Beyond the Qualitative Interview: Data Preparation and Transcription. Field methods 15 (1) 63-84.
Morgan, D (1996). Focus groups. Annual review of sociology 22, 129 – 152. Munk, B, Fridlund, B & Mårtensson, J (2011). District nurses´ conceptions of medical technology in palliative homecare. Journal of Nursing Management 19 (7) 845-54.
30 Myny, D, Van Goubergen, D, Gobert, M, Vanderwee, K, Van Hecke, A & Defloor, T (2011). Non-direct patient care factors influencing nursing workload: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing 67 (10) 2109-29.
Norgaard, B, Ammentorp, J, Kofoed & Ohm Kyvik (2012). Training improves inter- collegial communication. The Clinical Teacher 9 (3) 173-177.
Patton, M Q (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods. Sage publications, Inc.
Polit D F & Beck, C T (2012). Nursing research, Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Rudman, A, Gustavsson, P & Hultell, D (2014). A prospective study of nurses’ intentions to leave the profession during their first five years of practice in Sweden
International Journal of Nursing Studies 51, 612–624.
SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering (2013). Omhändertagande av
äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre.
SCB Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning 2012–2060 Tillgänglig:http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-
detaljerad-information/?PublObjId=16592 (Hämtad: 2015-04-14 kl:10:00).
SCB Statistiska centralbyrån, statistikdatabasen (2015).
Tillgänglig:http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE01 01__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/?rxid=aa0b6e5e-c087-4ee5-
b7fd-063f9b5964d0(Hämtad 2015-09-11 kl:18:00).
Schultz, L (2009). Kompetensutveckling inom äldreomsorgen. En utvärdering av
arbetet med den statliga satsningen Kompetensstegen i Linköpings kommun. FoU
rapport 58:2009. Linköpings universitet: Intuitionen för beteendevetenskap och lärande. Tillgänglig:http://www.linkoping.se/Global/St%C3%B6d%20och%20omsorg/Kvalit et%20och%20utveckling/FoU/FoU- rapporter%202009/FoU_58_2009_web_skydd.pdf (Hämtad 2015-09-11 kl:15:30). SFS 2008:355 Patientdatalag. Tillgänglig:http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag-2008355_sfs-2008-355/ (Hämtad 2015-09-21 kl:15:00).
SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
31 Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring en kartläggning av hemsjukvården
i Sverige och förslag till indikatorer.
Tillgänglig:https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8800/20
08-126-59_200812659.pdf (hämtad 2015-10-12 kl:09:00)
Socialstyrelsen (2015). Strukturerad kommunikation minskar riskerna i vården:
informationsmaterial om SBAR. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting
Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/sakerkommunikat
ion (Hämtad 2015-08-25 kl:22:00).
SOFS 2005:27 Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. Stockholm: Justitiedepartementet
Stolt, R, Blomqvist, P & Winblad, U (2011). Privatization of social services: quality differences in Swedish elderly care. Social Science & Medicin 72 (4) 560-7.
Subbe C P, Kruger M, Rutherford, P & Gemmel L (2001). Validation of a modified Early Warning Score in medical admissions. Monthly journal of the Association of
Physicians 9 (10) 521-6.
Sund-Levander, M, Grodzinsky, E & Wahren, LK (2007). Gender Differences in Predictors of Survival in Elderly Nursing-Home Residents: A Three-year Follow-up
Scandinavian Journal of Caring Sciences 21 (1) 18-24.
Sund-Levander, M & Tingström, P (2012). Clinical decision-making process for early nonspecific signs of infection in institutionalised elderly persons: experience of nursing assistants. Scandinavian Journal of Caring Sciences 24, 24-31.
Swenurse.se. Distriktsköterskeföreningen i Sverige (2008). Kompetensbeskrivning.
Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen. Distriktsköterska.
Tillgänglig: http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf (Hämtad: 2015-05-31 kl11:30)
Szebehely, M & Trydegård, G-B (2007). Omsorgstjänster för äldre och
funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3.
Szebehely, M & Trydegård, G-B (2012). Home care for older people in Sweden: a universal model in transition. Health & Social Care in the Community 20 (3) 300- 309.
Theodoridis, K (2013). Omvårdnad som filosofisk aktivitet – en teoretisk studie.
Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies 33 (2) 11-16.
Tingström, P, Milberg, A & Sund- Levander, M (2010). Early nonspecific signs and symptoms of infection in institutionalized elderly persons: perceptions of nursing assistants. Scandinavian Journal of Caring Sciences 1, 27-35.
32 Wallin, CJ & Thor J (2008). SBAR - modell for bättre kommunikation mellan
vårdpersonal. Ineffektiv kommunikation bidrar till majoriteten av skador i vården.
Läkartidningen 105 (26) 1922-5.
Widgren, BR & Jourak, M (2011). Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS): a new protocol in primary triage and secondary priority decision in emergency medicine. The Journal of Emergency Medicine 40 (6) 623-8.
World Health Organisation (2011). Topic 2 Why applying human factors is important for patient safety.
Tillgänglig:http://www.who.int/patientsafety/education/curriculum/PSP_mpc_topic-
02.pdf (Hämtad: 2015-08-25 kl:09:50)
World Health Organisation (2015). Stress at the workplace.
Tillgänglig: http://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/ (Hämtad 2015-08-28 kl:15:25).
World Medical Association (2008). Declaration of Helsinki- Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects
Tillgänglig: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/(Hämtad:2015-04- 13 kl:12:40).
33 Bilaga 1
Intervjuguide Bakgrund
Ålder, kön och antal år som sjuksköterska/distriktsköterska? Har du någon vidareutbildning?
Hur många personer ansvarar du för under jourtid? Arbetar du ensam eller har du kollegor till hjälp? Frågeområden:
1. Berätta om din upplevelse av att göra bedömningar av patienter med försämrat hälsotillstånd?
2. Vilka symtom, tecken och parametrar använder du dig av vid bedömningen? 3. Vilka hjälpmedel använder du dig av? it-stöd? bedömningsmallar?
4. Hur upplever du att dina förutsättningar är för att bedöma en person med försämrat hälsotillstånd på bästa sätt?
5. Hur upplever du kommunikationen mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterska/distriktssköterska?
6. Hur upplever du kommunikationen med ansvarig jourläkare? 7. Hur upplever du kommunikationen med anhöriga?
8. Har du någon gång tvivlat på att du gjort rätt bedömning? Kompletterande och uppföljande frågor:
Kan du ge ett bra exempel?
Kan du ge något mindre bra exempel? Hur känner du inför/om det?
Hur var dina känslor inför det? Är det något du vill tillägga?