Genom att öka förståelsen för sjuksköterskans erfarenheter av att implementera evidens kan verksamheter se över det stöd som finns eller saknas för att kunna underlätta för
sjuksköterskor att utveckla omvårdnaden. Det har även påvisats en osäkerhet kring vad evidensbaserad omvårdnad är, vilket tydliggör att sjuksköterskorna behöver mer kunskaper. Studien i sig kan även hjälpa sjuksköterskor i deras arbete då de kan känna att de inte är ensamma i att bära de känslor som uppkommer i samband med en implementeringsprocess.
37
9
FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Då vi i vårt resultat påvisade att sjuksköterskans erfarenheter av begreppen evidensbaserad omvårdnad och erfarenhetsbaserad omvårdnad går hand i hand, ser vi nyttan av en framtida studie som jämför sjuksköterskors erfarenheter gällande skillnader mellan dessa två begrepp. Eftersom vi stötte på en tydlig skillnad mellan Patricia Benners (1993) vårdteori om
omvårdnad inom akutsjukvård och vår studie inom rättspsykiatrisk omvårdnad skulle en jämförelse av erfarenheter av att arbeta evidensbaserat inom dessa områden kunna gynna bägge områden. En studie som riktar sig mot ett patientperspektiv inom evidensbaserad omvårdnad skulle även kunna bidra till en bredare kunskap.
39
REFERENSLISTA
Alving, B. E., Christensen, J. B., & Thrysøe, L. (2018). Hospital nurses’ information retrieval behaviours in relation to evidence based nursing: a literature review. Health
Information & Libraries Journal, 35, 3–23. doi:10.1111/hir.12204
Barfod O'Connell, M., Søe Jensen, P., Lindgård Andersen, S., Fernbrant, C., Nørholm, V., & Vendel Petersen, H. (2017). Stuck in tradition-A qualitative study on barriers for implementation of evidence-based nutritional care perceived by nursing staff.
Journal of Clinical Nursing, 27(3-4), 705-714. doi:10.1111/jocn.14020
Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Bianchi, M., Bagnasco, A., Bressan, V., Barisone, M., Timmins, F., Rossi, S., … Sasso, L. (2018). A review of the role of nurse leadership in promoting and sustaining evidence- based practice. Journal of Nursing Management, 26(8), 918-932.
doi:10.1111/jonm.12638
Boström, A., Ehrenberg, A., Gustavsson, J., & Wallin, L. (2009). Registered nurses'
application of evidence-based practise: a national survey. Journal of Evaluation in
Clinical Practice, 15(6), 1159-1163. doi:10.1111/j.1365-2753.2009.01316.x
Chau, J. P., Lopez, V., & Thompson, D. R. (2008). A survey of Hong Kong nurses’ perceptions of barriers to and facilitators of research utilization. Research in Nursing & Health
31, 640-649. doi:101002/nur.20289
Cleary, M., West, S., Arthur, D., & Kornhaber, R. (2019). Change management in health care and mental health nursing. Issues in Mental Health Nursing, 40(11), 966-972. doi:10.1080/01612840.2019.1609633
Dalheim, A., Harthug, S., Nilsen, R. M., & Nortvedt, M. W. (2012). Factors influencing the development of evidence-based practice among nurses: a self-report survey. BMC
Health Services Research, 12(367). doi:10.1186/1472-6963-12-367
Danielson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.143-154). Lund:
Studentlitteratur.
Dogherty, E., Harrison, M., Graham, I., Digel Vandyk, A., & Keeping-Burke, L. (2013). Turning Knowledge Into Action at the Point-of-Care: The Collective Experience of Nurses Facilitating the Implementation of Evidence-Based Practice. Worldviews on
Evidence-Based Nursing, 10(3), 129-139. doi:10.1111/wvn.12009
Farokhzadian, J., Khajouei, R., & Ahmadian, L. (2015). Evaluating factors associated with implementing evidence-based practice in nursing. Journal of Evaluation in Clinical
40
Fisher, J., & Happell, B. (2009). Implications of evidence-based practice for mental health nursing. International Journal of Mental Health Nursing, 18(3), 179-185.
doi:10.1111/j.1447-0349.2009.00607.x
Fleiszer, A., Semenic, S., Ritchie, J., Richer, M. C., & Denis, J. L. (2016). Nursing unit leaders’ influence on the long-term sustainability of evidence-based practice improvements.
Journal of Nursing Management, 24(3), 309-318. doi:10.1111/jonm.12320
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.20003.10.001
Hain, D. J., Kear, T. M. (2015). Using evidence-eased practice to move beyond doing things the way we have always done them. Nephrology Nursing Journal 42(1), 11-20. Hamaideh, S. H. (2015). Sources of knowledge and barriers of implementing evidence-based
practice among mental health nurses in Saudi Arabia. Perspectives in Psychiatric
Care 53 190–198. doi:10.1111/ppc.12156
Harvey, G., Gifford, W., Cummings, G., Kelly, J., Kislov, R., Kitson, A., ... Ehrenberg, A. (2018). Mobilising evidence to improve nursing practice: A qualitative study of leadership roles and processes in four countries. International Journal of Nursing
Studies, 90, 21-30. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.09.017
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.43-55). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.111-120). Lund:
Studentlitteratur.
Higgins, N., Meehan, T., Dart, N., Kilshaw, M., & Fawcett, L. (2018). Implementation of the Safewards model in public mental health facilities: A qualitative evaluation of staff perceptions. International Journal of Nursing Studies, 88, 114-210.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.08.008
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). Lund: Studentlitteratur.
Malik, G., McKenna, L., & Plummer, V. (2016). Facilitators and barriers to evidence-based practice: perceptions of nurse educators, clinical coaches and nurse specialists from a descriptive study. Contemporary Nurse, 52(5), 544–554.
doi:10.1080/10376178.2016.1188017
Mashiach Eizenberg, M. (2010). Implementation of evidence-based nursing practice: nurses’ personal and professional factors? Journal of Advanced Nursing, 67(1), 33-42. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05488.x
Moreno, A., Delgado-Hito, P., Leyva-Moral, J., Casanova-Garrigós, G., & Montesó-Curto, P. (2018). Implementing evidence‐based practices on the therapeutic relationship in
41
inpatient psychiatric care: A participatory action research. Journal of Clinical
Nursing, 28(9-10), 1614-1622. doi:10.1111/jocn.14759
Pedersen, M., Landheim, A., Møller, M., & Lien, L. (2018). Acting on audit & feedback: a qualitative instrumental case study in mental health services in Norway. BMC Health
Services Research, 18(71). doi:10.1186/s12913-018-2862-y
Pereira, F., Pellaux, V., & Verloo, H. (2018). Beliefs and implementation of evidence-based practice among community health nurses: A cross-sectional descriptive study.
Journal of Clinical Nursing, 27(9-10), 2052-2061. doi:10.1111/jocn.1434
Renolen, Å., Hjälmhult, E. (2015). Nurses experience of using scientific knowledge in clinical practice: a grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 633-641. doi:10.1111/scs.12191
Renolen, Å., Høye, S., Hjälmhult, E., Danbolt, L. J., & Kirkevold, M. (2017). “Keeping on track”—Hospital nurses’ struggles with maintaining workflow while seeking to integrate evidence-based practice into their daily work: A grounded theory study.
International Journal of Nursing Studies, 77, 179-188.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2017.09.006
Rättsmedicinalverket. (2018). Rättspsykiatri - Rättsmedicinalverket. Hämtad 2019-12-15 från https://www.rmv.se/verksamheter/rattspsykiatri/
Saleh Al-Busaidi, I., Zahran Al Suleimani, S., Usbal Dupo, J., Khalfan Al Sulaimi, N., & Gopalan Nair, V. (2019). Nurses’ Knowledge, Attitudes, and Implementation of
Evidence-based Practice in Oman: A Multi-institutional, Cross-sectional Study. Oman
Medical Journal, 34(6), 521-527. doi:10.5001/omj.2019.95
Saunders, H., & Vehvilainen-Julkunen, K. (2017). Nurses’ evidence-based practice beliefs and the role of evidence-based practice mentors at university hospitals in Finland.
Worldviews on Evidence-Based Nursing, 14(1), 35-45. doi:10.1111/wvn.12189
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1991:1129. Lag om rättspsykiatrisk vård. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen. (2019). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 2019-12-14 från
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta- evidensbaserat/
Svensk sjuksköterskeförening. (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2019-12-14 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017b). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
Hämtad 2019-12-14 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
42
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf
Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-12-24 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wilson, L., Orff, S., Gerry, T., Shirley, B., Tabor, D., Caiazzo, K., & Rouleau, D. (2013). Evolution of an innovative role: the clinical nurse leader. Journal of Nursing
BILAGA A BREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
Datum
Till verksamhetschef,
Förfrågan om tillåtelse att genomföra studie
Vi heter Ylva Hjernö-Christensen och Alexandra Mrak och studerar på
specialistsjuksköterskeutbildningen inom psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. Inom utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta evidensbaserat inom rättspsykiatrisk omvårdnad, för att kunna identifiera upplevelser av möjligheter och utmaningar.
Vi ber därför om tillåtelse att genomföra studien på ert sjukhus. Rent konkret skulle det innebära att vi under perioden 13/2-27/2 kommer att genomföra intervjuer med 10-12 sjuksköterskor från olika avdelningar på sjukhuset angående deras upplevelser av
evidensbaserad omvårdnad. Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring. Intervjuerna kommer ta cirka 1,5 timme/person. Vi kommer behöva hjälp från enhetscheferna att klargöra vilka sjuksköterskor som går in under inklusions- och exklusionskriterierna, som kan vara lämpliga att intervjua.
För att motivera sjuksköterskorna att delta i studien samt för att intervjuverna ska bli så bra som möjligt önskar vi att sjuksköterskorna får schemalägga administrativ tid, detta för att möjliggöra deltagande i studien och minimera upplevelsen av stress relaterat till att avdelningarna är underbemannade. Under större delen av intervjuperioden kommer vi att vistas på sjukhuset om det uppkommer frågor eller funderingar.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 20 i bilaga 1 i bifogad projektplan.
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Eventuella nackdelar som kan kopplas till deltagandet i studien är att detta tar av verksamhetens tid samt att sjuksköterskorna eventuellt skulle kunna uppleva att de blir ifrågasatta om hurvida de arbetar evidensbaserat. Dessutom kan deltagarna tidigare ha arbetat med författarna, vilket tillsammans med en rädsla för att det de uttrycker ska spridas inom sjukhuset, kan leda till obehag hos deltagaren. För att minska denna oro betonar vi att deltagande är frivilligt, och att data kommer att behandlas konfidentiellt.
Eventuella fördelar som vi kan se med studien är att kännedom om sjuksköterskors
upplevelser av möjligheter och utmaningar i evidensbaserad omvårdnad kan underlätta för verksamheten att främja evidensbaserat arbetet. Vi tror också att sjuksköterskorna kan uppleva det positivt att få uttrycka sina erfarenheter och att studien kan öka sjuksköterskors motivation till nytänk och vårdutveckling vilket kan bidra till bättre vård för patienterna.
Nytta i ett vidare perspektiv
I ett vidare perspektiv hoppas vi på att studien ska bidra till ökad motivation att forska vidare kring implementering av evidens inom rättspsykiatrisk omvårdnad och därmed främja utvecklingen av rättspsykiatrisk omvårdnad. Vi ser även att förståelsen för sjuksköterskans erfarenheter kan hjälpa verksamheter att underlätta för sjuksköterskor i implemementeringen av evidens i omvårdnaden. Detta kan förhoppningsvis bidra till bättre vård och kortare
vårdtider som i sin tur leder till lägre kostnader för samhället.
Information om studiens resultat
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer också, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Alexandra Mrak Ylva Hjernö-Christensen
Tel: XXX-XXXXXXX Tel:XXX-XXXXXXX
Lena Wiklund Gustin och Universitetslektor
Tel: XXX-XXXXXX
Samtycke till genomförande av projektet, Möjligheter och utmaningar inom evidensbaserad omvårdnad.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och hur den ska genomföras. Jag har haft tillfälle att läsa igenom informationen och att ställa frågor.
Jag ger därför min tillåtelse att studien genomförs på mitt sjukhus,
_______________________________ Ort och datum
__________________________ _______________________________
BILAGA B MISSIVBREV
Tillfrågan om deltagande i studie: ”M
ÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR INOM EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD”.
Vi heter Alexandra Mrak och Ylva Hjernö-Christensen och är studenter inom specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta evidensbaserat inom rättspsykiatrisk omvårdnad – Möjligheter och utmaningar.
Vår fråga till dig är om du vill delta i denna studie.
Medverkan är frivillig och vill du inte vara med kan du bortse från detta brev.
Deltagande i projektet skulle för din del innebära att du kommer bli intervjuad i verksamheten på arbetstid. Intervjuerna kommer ta cirka 1-1,5 timmar och spelas in via våra mobiltelefoner för att sedan flyttas till en lösenordsskyddad USB-sticka när intervjun är genomförd.
Intervjuerna kommer sedan transkriberas och analyseras. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys för att tolka intervjudata och upptäcka mönster mellan intervjuerna. Fördelarna med att delta i studien är att du kan framföra dina tankar om implementering av evidens. Detta kan hjälpa verksamheten att underlätta sjuksköterskans arbete med
implementering av evidens. Nackdelar som studien skulle kunna medföra är att intervjun kan upplevas ifrågasättande, vilket vi vill tydliggöra inte är syftet, utan vi vill få en förståelse för dina upplevelser.
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Du kommer också, om du så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Du kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att ange någon orsak. Data behandlas konfidentiellt vilket innebär att alla uppgifter och data kodas och förvaras inlåst så att ingen utomstående kan ta del av insamlade uppgifter. I den färdiga uppsatsen kommer inga uppgifter att kunna härledas till enskilda personer eller enheter.
Genom att svara på detta mail anmäler du ditt intresse för att delta i studien. Efter detta kan vi avtala en passande tid för intervjun som kommer ske inom perioden 13/2-27/2. Du kommer få ytterligare information muntligen vid intervjutillfället då du även får skriva på ett skriftligt samtycke. Ytterligare upplysningar kan lämnas av oss eller vår handledare, Lena Wiklund Gustin, se nedan.
Med vänliga hälsningar
Alexandra Mrak Ylva Hjernö-Christensen Tel: XXXXXXXXXX Tel: XXXXXXXXXXX
E-post: amk19002@student.mdh.se E-post: yhn19001@student.mdh.se
Lena Wiklund Gustin och Universitetslektor
Tel: XXX-XXXXXX
Samtycke till att deltaga i projektet, Möjligheter och utmaningar inom evidensbaserad omvårdnad.
Jag har muntligen och skriftligen informerats om den aktuella studien och haft tillfälle att i lugn och ro läsa igenom informationen och att ställa frågor. Jag får också en kopia på den skriftliga informationen om projektet och på detta samtyckesformulär.
Jag är medveten om att deltagandet är helt frivilligt och att jag när som helst, utan att ange orsak, kan avbryta mitt deltagande i studien.
JA, jag vill delta i projektet ”Möjligheter och utmaningar inom evidensbaserad omvårdnad”, och jag samtycker till att de uppgifter jag lämnas behandlas på det sätt som beskrivits på föregående sida.
_______________________________ Datum
____________________________ _______________________________
BILAGA C INTERVJUGUIDE
Frågor Följdfågor övrigt
Hur länge har du arbetet i denna verksamhet?
För att kunna se koppling till Benners teori
Vad innebär evidens för dig?
Hur påverkar det ditt tankesätt som
sjuksköterska? Hur påverkar det omvårdnaden? Förklara mer?
Är evidens extra viktigt inom något särskilt område inom psykiatrisk omvårdnad?
Finns det olika sorters evidens?
• Vad händer om
dessa motsäger varandra?
Vad är dina praktiska erfarenheter av evidensbaserad
omvårdnad i verksamheten?
Hur tänker du då? Berätta mer?
Finns det (fler) exempel? Samarbetet?
Finns det några rutiner i verksamheten?
Hur upplevde du att det gick?
Hur gör du för att finna ny evidens?
Kopplat mycket till bakgrunden
Hur gör du för att implementera evidens?
Förstå och granska? Implementerings processen?
Hur lång tid tar det? Uppföljning?
Är det något du vill tillägga?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00