Denna litteraturbaserade studie kan bidra till ny kunskap och användas som vägledning då sjuksköterskor ska utveckla sin förmåga att kommunicera med patienter i palliativ vård.
Organisationen av den palliativa vården, inom vilken kontext den än bedrivs, borde medge att sjuksköterskor får adekvat stöd i form av tid för reflektion och handledning. Dessutom bör ideologi och riktlinjer, avseende palliativ vård, ses över på alla de enheter där sådan vård bedrivs. Blivande sjuksköterskor bör få utbildning i kommunikation och palliativ omvårdnad. Inom de kontexter där palliativ vård förekommer bör yrkesverksamma sjuksköterskor erbjudas fortbildning. Framtida forskning, med fokus på patientens upplevelser av personalens förmåga att kommunicera, både med patienten och med
25
varandra, skulle kunna vara av värde. Kunskaperna kan ge bidrag till utformningen av en god och verkligt patientfokuserad omvårdnad.
26
REFERENSER
* Markering avseende artiklar som används i resultatet.
Arman, M., & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande: etik i vårdandet.
Stockholm: Liber.
Arvidsson, B., Skärsäter, I., Öijervall, J., & Fridlund, B. (2008). Process-oriented group supervision implemented during nursing education: nurses conceptions 1 year after their nursing degree. Journal of Nursing Management, 16(7), 868-875.
Beck – Friis, B., & Strang, P. (2005) Inledning. I B. Beck – Friis & P. Strang (red.).
Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Benner, P., Tanner, C.A., & Chelsea, C.A. (1997). The Social Fabric of Nursing Knowledge. Journal of Nursing, 97(7), Nurse Practitioner Extra Ed: 16BBB-16DDD.
Birgegård, G. (2005). Professionell hållning. I: B. Beck-Friis & P. Strang (red.). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2003). Seminariehandboken – att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur.
Blomberg, K., & Sahlberg-Blom, E. (2007). Closeness and distance: a way of handling difficult situations in daily care. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 244-254.
* Clarke, A., & Ross, H. (2006). Influences on nurses’ communications with older people at the end of life: perceptions and experiences of nurses working in palliative care and general medicine. International Journal of Older People Nursing, 1(1), 34-43.
* Costello, J. (2001). Nursing older patients: findings from an ethnographic study of death and dying in elderly care wards. Journal of Advanced Nursing, 35(1), 59-68.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I:
F. Friberg (red.). Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Deffner, J., & Bell, S. (2005). Nurses´ death anxiety, comfort level during communication with patients and families regarding death, and exposure to communication
education: a quantitative study, Journal for Nurses in Staff Development, 21(1), 19-25.
27
Eide, H., & Eide, T. (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1990). Pro Caritate. En lägesbestämning av caritativ vård. Vasa: Åbo Akademi.
Espvall, M., & Dellgran, P. (2006). ULF´s sociala sida. Om socialt stöd och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna. Socialvetenskaplig Tidskrift, 1.
Fallowfield, L.J., Jenkins. V.A., & Beveridge, H.A. (2002). Truth may hurt but deceit hurts more: communication in palliative care. Palliative Medicine, 16(4), 297-303.
Friberg, F. (2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentltteratur.
Friedrichsen, M. (2005). Sjuksköterskan i den palliativa vården - en roll av anpassning och balans. I: B. Beck-Friis & P. Strang (red.). Palliativ medicin. Stockholm: Liber.
Heap, K. (1995). Samtal med äldre. Stockholm: Liber Utbildning.
Hinson Langford, C.P., Bowsher, J., Maloney, J., & Lillis, P.P. (1997). Social support: a conceptual analysis. Journal of Advanced Nursing, 25, 95-100.
Holm, U. (1995). Det räcker inte att vara snäll. Förhållningssätt, empati och psykologiska strategier hos läkare och andra professionella hjälpare. Stockholm: Natur och Kultur.
* Holst, M., Sparrman, S., & Berglund, A-L. (2003). Det dialogiska förhållandet. Möten i palliativ omvårdnad vid somatiska vårdavdelningar. Vård i Norden, 68(23), 46-49.
* Hopkinson, J.B., Hallett, C.E., & Luker, K.A. (2005). Everyday death: how do nurses cope with caring for dying people in hospital? International Journal of Nursing Studies, 42(2), 125-133. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2004.06.004
Hupcey, J.E., & Morse, J.M. (1997). Can a Professional Relationship Be Considered Social Support? Nursing Outlook, 45(6), 270-276.
Hurtig, W.A., & Stewin, L. (1990). The effect of death education and experience on nursing students´attitude towards death. Journal of Advanced Nursing, 15(1), 29-34.
* Iranmanesh, S., Häggström, T., Axelsson, K., & Sävenstedt, S. (2009). Swedish nurses’
experiences of caring for dying people. A holistic approach. Holistic Nursing Practie, 23(4), 243-252.
28
Johansson, M. (2004). Empatisk förståelse. Från inlevelse till osjälviskhet. Akademisk avhandling. Lund: Lunds Universitet.
* Johnston, B., & Smith, L.N. (2006). Nurses’ and patients’ perceptions of expert palliative nursing care. Journal of Advanced Nursing, 54(6), 700-709.
Jones, A. (2003). Clinical Supervision in Promoting a Balanced Delivery of Palliative Nursing Care. Journal of Hospice and Palliative Care, 5(3), 168-175.
Jones, A.C., & Cutcliffe, J.R. (2009). Listening as a method of addressing psychological distress. Journal of Nursing Management, 17(3), 352-358.
* Kennedy Sheldon, L., Barrett, R., & Ellington, L. (2006). Difficult communication in nursing. Journal of Nursing Scholarship, 38(2), 141-147.
Källström Karlsson, I-L. (2009). Att leva nära döden: Patienters och vårdpersonals erfarenheter inom hospicevård. Akademisk avhandling. Örebro: Hälsoakademin.
Larsson, G., Widmark Peterson, V., Lampic, C., von Essen, L., & Sjödén, P-O. (1998).
Cancer patient and staff ratings of the importance of caring behaviours and their relations to patient anxiety and depression. Journal of Advanced Nursing, 27(4), 855-864.
Lindeke, L., & Sieckert, A.M. (2005). Nurse- Physician workplace collaboration. Online Journal Issues Nursing, 10(1).
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Malloy, P., Virani, R., Kelly, K., & Munévar, C. (2010). Beyond bad news:
communication skills of nurses in palliative care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 12(3), 166-176.
Malmsten, K. (red.), (2008). Etik I basal omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
McCaughan, E., & Parahoo, K. (2000). Mediacl and surgical nurses´perceptions of their level of competence and educational needs in caring for patients with cancer.
Journal of Clinical Nursing, 9(3), 420-428.
Määttää, S.M. (2006). Closeness and distance in the nurse-patient relation. The relevance of Edith Stein´s concept of empathy. Nursing Philosophy, 7 (1), 3-10.
* Nordgren, L., & Olsson, H. (2004). Palliative care in a coronary care unit: a qualitative study of physicians’ and nurses’ perceptions. Journal of Clinical Nursing, 13(2), 185-193.
29
NRPV.(2010a). Palliativguiden. Hämtad från WWW 2010-11-25:
http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/Palliativguid en%202010/Palliativguiden%202010%20sid%201-18.pdf
NRPV. (2010b). Rekommendation Rec (2003) 24 av medlemsstaternas minister-kommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård. Hämtad från WWW 2010-11-30:
http://www.nationellaradetforpalliativvard.se/blanketter/publikationer/Europarådets
%20rekommendationer.pdf
Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och Internet. Lund: Studentlitteratur.
* Reinke, L.F., Shannon, S.E., Engelberg, R.N., Young, J.P., & Randall Curtis, J. (2010).
Supporting hope and prognostic information: nurses’ perspectives on their role when patients have life-limiting prognoses. Journal of Pain and Symptom Management, 39(6), 982-992.
Reynolds, W., & Scott, B. (2000). Do nurses and other professional helpers normally display much empathy? Journal of Advanced Nursing, 31(1), 226-234.
* Sandgren, A., Thulesius, B., Fridlund, B., & Petersson, K. (2006). Striving for emotional survival in palliative cancer nursing. Qualitative Health Research, 16(1), 79-96.
Sandman, L., & Woods, S. (2003). God Palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter.
Lund: Studentlitteratur.
Skilbeck, J., & Payne, S. (2003). Emotional support and the role of Clinical Nurse Specialists in palliative care. Journal of Advanced Nursing, 43(5), 521-530.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOU. (2001). Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande från kommittén om vård vid livets slutskede. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från WWW 2010-11-10: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2782
Strang, S., & Strang, P. (2005). Spiritual support for palliative care patients- a duty for hospital chaplains and/or health care staff. Supportive and Palliative Cancer care, 2(2), 55-63.
Svenska Akademiens Ordlista. (1998). (12:e uppl.). Stockholm: Norstedts.
Svenska Palliativregistret. (2009). Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2009. Hämtad från WWW 2010-11-28:
http://spn.nrpv.se/blanketter/%C3%85rsrapport%20f%C3%B6r%20kvalitetsregistr
et%20f%C3%B6r%20d%C3%B6ende%20-%20palliativregistret%20-%20verksamhets%C3%A5ret%202009.pdf
30
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (Upplaga 2). Philadelphia: F. A.
Davis Company.
* Trovo de Araújo, M.M., & Paes da Silva, M.J. (2004). Communication with dying patients-perception of intensive care units nurses in Brazil. Journal of Clinical Nursing, 13(2), 143-149.
Vetenskapsrådet. (2010). Oredlighet i forskningen. Hämtad från WWW 2010-11-16:
http://www.vr.se/etik/oredlighetiforskningen.4.9232df81081e742f7e800049.html
* Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal of Caring Science, 21(1), 32-40.
Weigel, C., Parker, G., Fannin, L., Reyna, K., & Gasbarra, D.B. (2007). Apprehension among hospital nurses providing end-of-life care. Journal of Hospice and Palliative Nursing, 92(2), 86-91.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Wilkinson, S. (1991). Factors which influence how nurses communicate with cancer patients. Journal of Advanced Nursing, 16(6), 677-688.
Wilkinson, S., Perry, R., Blanchard, K., & Linsell, L. (2008). Effectiveness of a three day communication skills course in changing nurses´ communication skills with cancer/palliative care patients: a randomised controlled trial. Palliative Medicine, 22, 365-375
Wilkinson, S., Roberts, A., & Aldridge, J. (1998). Nurse-patient communication in palliative care: an evaluation of a communication skills programme. Palliative Medicine, 12, 13-22.
Öhlén, J. (2002). Practical wisdom: Competencies required in alleviating suffering in palliative care. Journal of palliative care, 18(4), 293-299.
Österlind, J. (2009). När livsrummet krymper. Vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede. Akademisk avhandling. Hämtad från WWW 2010-11-28: http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:234049
Bilaga 1