● Utöka samarbetet mellan ambulanssjukvård och barnkliniker för att främja utbyte av kunskap och erfarenheter.
● Från arbetsgivare samt i specialistsjuksköterskeutbildningar inom ambulanssjukvård utöka utbildningsinsatser i omhändertagande av kritiskt sjuka barn.
● Skapa möjlighet till ökad erfarenhet genom hospitering inom barnsjukvård.
● Främja förutsättningar för ambulanspersonal att få debriefing och återkoppling efter fall med kritiskt sjuka barn.
REFERENSER
Acebedo-Urdiales, M. S., Jiménez-Herrera, M., Ferré-Grau, C., Font-Jiménez, I., Roca- Biosca, A., Bazo-Hernández, L., Castillo-Cepero, M.J., Serret-Serret, M., & Medina- Moya, J.L. (2016). The emotion: A crucial component in the care of critically ill patients. Nursing Ethics, 25(3), ss. 346–358. doi: 10.1177/0969733016643863.
Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint-Sundström, B., Jonsson, A., & Suserud, B- O. (2005). Culture and care in the swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), ss. 30–36. doi:10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203.
Ahl, C., & Nyström, M. (2012). To handle the unexpected – The meaning of caring in pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing, 20(1), s. 33–41. doi:10.1016/j.ienj.2011.03.00
Ajzen, I. (2006). Perceived Behavioral Control, Self‐Efficacy, Locus of Control, and the Theory of Planned Behavior. Journal of Applied Social Psychology, 32(4), ss. 665–683. doi: 10.1111/j.1559-1816.2002.tb00236.x.
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis.
Scandinavian Journal of Caring Science, 28(2), ss. 381–389. doi:10.1111/scs.12121 Arbetsmiljöverket. (2018). Huvudsakliga risker inom hälso- och sjukvården.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/huvudsakliga-risker-inom- halso--och-sjukvarden/ [2020-03-28]
Arbetsmiljöverket. (2020). Förebyggande – att skapa en bra arbetsmiljö.
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/halso--och-sjukvard/forebyggande---att-skapa-en- bra- arbetsmiljo/?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=patients%c3%a4ker het&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3ae309af0f-0167-4bd4-b12b- 961c55393fb9&_t_ip=%5b2a00%3a801%3a42b%3a9d82%3ae033%3aecb9%3a18d8% 3a5c60%5d&_t_hit.id=AV_Web_Models_Pages_ArticlePage/_c56e0dea-ff7b-4e6d- 922f-2d0aa641fbf9_sv&_t_hit.pos=2&hl=patients%C3%A4kerhet#7 [2020-03-28] Arman, M. (2015). Den vårdande relationen. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 189–194.
Asp, M. & Fagerberg, I. (2017). Begreppsutveckling på livsvärldsfenomenologisk grund. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 49–59.
Baker, T. (2015). Critical care in low resource settings. Diss. Stockholm: Karolinska Institutet.
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44813/Thesis_Tim_Baker.pdfse quence=3&isAllowed=y [2019-11-27]
Benner, P. (2001). The roles of embodiment, emotion and lifeworld for rationality and agency in nursing practice. Nursing Philosophy, 1, ss. 5–19. doi:10.1046/j.1466- 769x.2000.00014.x
Bentley, J. (2005). Parents in accident and emergency: Roles and concerns. Accident and Emergency Nursing, 13(3), s. 154–159. doi:10.1016/j.aaen.2005.04.008
Bohström, D., Carlström, E., & Sjöström, N. (2017). Managing stress in prehospital care: Strategies used by ambulance nurses. International Emergency Nursing, 32, ss. 28–33. doi:10.1016/j.ienj.2016.08.004.
Bricher, G. (1999). Paediatric nurses, children and the development of trust. Journal of Clinical Nursing, 8(4), ss. 451–458. doi:10.1046/j.1365-2702.1999.00275.x
Codex. (2019a). Forskningsetisk prövning. http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml [2020-01-30]
Codex. (2019b). Informerat samtycke. http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [2020- 01-30]
Cottrell, E. K., O’Brien, K., Curry, M., Meckler, G. D., Engle, P. P., Jui, J., Summers, C., Lambert, W. & Guise, J-M. (2014). Understanding safety in prehospital emergency medical services for children. Prehospital Emergency Care, 18(3), ss. 350–358.
doi:10.3109/10903127.2013.869640.
Coyne, I. (2005). Consultation with children in hospital: children, parents' and nurses' perspectives. Journal of Clinical Nursing, 15(1), ss. 61–71.
Cushman, J. T., Fairbanks, R. J., O’Gara, K. G., Crittenden, C. N., Pennington, E. C., Wilson, M. A., Chin, N. P. & Shah, M. N. (2010). Ambulance personnel perceptions of near misses and adverse events in pediatric patients. Prehospital Emergency Care, 14(4), ss. 477–484. doi:10.3109/10903127.2010.497901.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Danielson, E. (2017a). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 143–154.
Danielson, E. (2017b). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl., Lund:
Studentlitteratur. ss. 286–299.
Erlingsson, C. & Brysiewicz, P. (2017). A hands-on guide to doing content analysis. African Journal of Emergency Medicine [epubl. före tryckning].
Forsner, M. (2006). Att vara barn i sjukdom och sjukvård: barns berättelser om sina upplevelser av sjukdom och sjukvårdsrädsla. Diss. Umeå: Umeå Universitet.
https://www.researchgate.net/publication/277991820_Att_vara_barn_i_sjukdom_och_sj ukvard_barns_berattelser_om_sina_upplevelser_av_sjukdom_och_sjukvardsradsla [2019-11-27]
Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 415– 425.
Gilleland, J., McGugan, J., Brooks, S., Dobbins, M. & Ploeg, J. (2013). Caring for critically ill children in the community: a needs assessment. BMJ Quality & Safety, 23(6), ss. 490–498. doi:10.1136/bmjqs-2013-002070
Gimbler-Berglund, I., Ljusegren, G., & Enskär K. (2008). Factors influencing pain management in children. Paediatric Nursing, 20(10), ss. 21–24.
doi:10.7748/paed2008.12.20.10.21.c6901.
Gunnarsson, B-M., Warrén Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency Nursing, 17(2), ss. 83– 89. doi:10.1016/j.ienj.2008.10.004
Gunnvall, K., Augustsson, D., Lindström, V., & Vicente, V. (2018). Specialist nurses' experiences when caring for preverbal children in pain in the prehospital context in Sweden. International Emergency Nursing, 36, ss. 39-45.
doi:10.1016/j.ienj.2017.09.006.
Hagiwara, M., Henricson, M., Jonsson, A., & Suserud, B-O. (2011). Decision-support tool in prehospital care: A systematic review of randomized trials. Prehospital and Disaster Medicine, 26(5), s. 319–329. doi: 10.1017/S1049023X11006534
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse-patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient's perspective. Scandinavian Jjournal of Caring Sciences, 22(4), ss. 643–52. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., MClin, E., Burke, K. J., Cristina, M.
Caperchione, C. & M., Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), ss. 638–647.
doi:10.1111/jonm.12037
Harrahill, M., & Gunnels, D. (1999). Trauma notebook. Providing follow-up to prehospital care providers. Journal of Emergency Nursing, 25(3), ss. 244–245. doi: 10.1016/S0099-1767(99)70215-1
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricsson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl., Lund: Stockholm, ss. 111–119.
Holmström. M. R, Junehag, L., Velander, S., Lundberg, S., Ek, B., & Häggström M. (2019). Nurses' experiences of prehospital care encounters with children in pain. International Emergency Nnursing, 43, ss. 23–28. doi: 10.1016/j.ienj.2018.07.004. Houston, R., & Pearson, G. (2010). Ambulance provision for children: a UK national survey. Emergency Medicine Journal, 27(8), s.631–636. doi: 10.1136/emj.2009.088880 James, A. & Wright, P L. (1991). Occupational stress in the ambulance service. Journal of Manaherial Psychology, 6(3), ss. 13–22.
Jepsen, K., Rooth, K., & Lindström, V. (2019). Parents’ experiences of the caring encounter in the ambulance service—A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 28(19–20), ss. 3660-3668. doi: 10.1111/jocn.14964
Jeruzal, J.N., Boland, L. L., Frazer, M. S., Kamrud, J. W., Myers, R. N., Lick, C. J. & Stevens, A. C. (2019). Emergency Medical Services provider perspectives on pediatric calls: A qualitative study. Prehospital Emergency Care, 23(4), ss. 501-509.
doi:10.1080/10903127.2018.1551450
Jonsson, A. & Segesten, K. (2004). Guilt, shame and need for a container: a study of post-traumatic stress among ambulance personnel. Accident and Emergency Nursing, 12(4), ss. 215–223. doi:10.1016/j.aaen.2004.05.001.
Kasén, A. (2017). ‘Patient’ och ‘sjuksköterska’ i en vårdande relation. I Wiklund
Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 97–111.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 57–80.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009a). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009b). InterViews. Learning the craft of qualitative research interviewing. 2. uppl., Thousand Oaks, London: Sage Publications.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 219–234.
Magnusson, C., Herlitz, J., Karlsson, T., & Axelsson, C. (2018). Initial assessment, level of care and outcome among children who were seen by emergency medical services: a prospective observational study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 26(1). doi:10.1186/s13049-018-0560-8
Magnusson, C., Herlitz, J., Karlsson, T., Jiménez-Herrera, M., & Axelsson, C. (2019). The performance of the EMS triage (RETTS-p) and the agreement between the field assessment and final hospital diagnosis: a prospective observational study among
children <16 years. BioMed Central Pediatrics, 19(1). doi: 10.1186/s12887-019-1857-0. Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur. ss. 421–438.
Nordén, C., Hult, K., & Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care. International Emergency Nursing, 22(2), ss. 75–80. doi:10.1016/j.ienj.2013.04.003 Nordgren, S., & Fridlund, B. (2001). Patients' perceptions of self-determination as expressed in the context of care. Journal of Advanced Nursing, 35(1), ss. 117–125. Nyström, M. & Herlitz, J. (2016). Möte mellan två kunskapsområden. I Suserud, B-O, & Svensson, L. (red). Prehospital akutsjukvård. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 17–25. O’Malley, P. Brown, K. Krug, S. & the Committee on Pediatric Emergency Medicine. (2008). Patient- and family-centered care of children in the emergency department. American Academy of Pediatrics, 122(2), s. 511–521. doi:10.1542/peds.2008-1569 Partridge, T. (2001). Children in accident and emergency: seen but not heard? Journal of Child Health Care, 5(2), ss. 49–53. doi:10.1177/136749350100500201
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. 10. uppl., Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
Poljak, A., Tveith, J., & Ragneskog, H. (2006). Omvårdnad i ambulans: den första länken i vårdkedjan. Vård i Norden, 26(1), ss. 48–51.
Rehnsfeldt, A. (2015). Ömsesidighet och gemenskap kontra ensamhet i vårdandet. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 281–307.
Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) & Svensk sjuksköterskeförening. (2012). Kompetensbeskrivning: legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Hörby:
Roden, J. (2005). The involvement of parents and nurses in the care of acutely-ill children in a non-specialist paediatric setting. Journal of Child Health Care, 9(3), s. 222–240. doi: 10.1177/1367493505054419
Rosén, H., Persson, J., Rantala, A., & Behm, L. (2018). “A call for a clear assignment” – A focus group study of the ambulance service in Sweden, as experienced by present and former employees. International Emergency Nursing, (36), ss. 1–6.
doi:10.1016/j.ienj.2017.07.003
Schyllander, J. (2007). Olycksfall bland barn och ungdomar. Karlskoga: Nationellt centrum för lärande från olyckor. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/23274.pdf [2019-11-27].
SFS 2001: 453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen. (2015). Skador bland barn i Sverige: Olycksfall, övergrepp och avsiktligt självdestruktiva handlingar Rapport 2015. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2015-2-8.pdf
Stamm, B. H. (2010). The Concise ProQOL Manual. Pocatello, ID: ProQOL.org. https://proqol.org/uploads/ProQOLManual.pdf [2020-03-19].
Sterud, T., Ekeberg, Ö. & Hem, E. (2006). Health status in the ambulance services: a systematic review. BMC Health Sservices Research, 6(82). doi:10.1186/1472-6963-6- 82
Streubert, H. J. & Carpenter, D. R. (2011). Qualitative Research in Nursing: Advancing the Humanistic Imperative. 5. uppl., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Sundström, B. W., Dahlberg, K. (2012). Being prepared for the unprepared: a
phenomenology field study of Swedish prehospital care. Journal of Emergency Nursing, 38(6), ss. 571–577. doi: 10.1016/j.jen.2011.09.003.
Suserud, B-O. (2002). Ambulance responses at a disaster site. Emergency Nurse, 9(10), ss. 22–27. doi:10.7748/en2002.03.9.10.22.c1397
Suserud, B-O. (2003). Initial assessment in ambulance nursing: Part one. Emergency Nurse, 10(10), s 13–17. doi:10.7748/en2003.03.10.10.13.c1052
Suserud, B-O. (2005). A new profession in the pre‐hospital care field – the ambulance nurse. Nursing in Critical Care, 10(6), ss. 269–271. doi:10.1111/j.1362-
1017.2005.00129.x.
Suserud, B-O., Blomquist, M., & Johansson, I. (2002). Experiences of threats and violence in the Swedish ambulance service. Accident and Emergency Nursing, 10, ss. 127–135. doi:10.1054/aaen.2002.0361
Suserud, B-O., Bruce, K., & Dahlberg, K. (2013). Ambulance nursing assessment: Part two. Emergency Nurse, 11(1), ss. 14–18. doi:10.7748/en.11.2.16.s18
Suserud, B-O., & Haljamäe, H. (1997). Acting at a disaster site: experiences expressed by Swedish nurses. Journal of Advanced Nursing, 5(1), ss. 155–62. doi: 10.1046/j.1365- 2648.1997.1997025155.x.
Svensson, A., & Fridlund, B. (2007). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study.
International Emergency Nursing, 16(1), ss. 35–42. doi:10.1016/j.ienj.2007.10.002 Svensk sjuksköterskeförening. (2015). Familjefokuserad omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/ssf.om.familjefokuserad.omvardnad.webb.pdf [2019-12-10]
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Sveriges Ledningsansvariga Ambulansläkare i Samverkan (SLAS). (2007). SLAS kunskapsmål sammanställning. Stockholm: Sveriges medicinskt ledningsansvariga ambulansläkare i samverkan.
Sveriges Riksdag. (2018). Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/inkorporering-av-fns- konvention-om-barnets_H501SoU25 [2019-12-15]
Travers, D., Waller, A., Bowling, M., Flowers, D., & Tintinalli J. (2002). Five-level triage system more effective than three-level in tertiary emergency department. Journal of Emergency Nursing, 28 (5), ss. 395–400. doi:10.1067/men.2002.127184
United Nations Children's Fund (UNICEF). (2018). Barnkonventionen: FN:s
konvention om barns rättigheter. Stockholm: Unicef. https://unicef.se/rapporter-och- publikationer/barnkonventionen [2019-12-15]
Wallinvirta, E. (2017). Ansvar och makt. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 379– 391.
Wallengren, C. & Henriksson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat exmensarbete. I Henricsson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. 1. uppl., Lund: Stockholm, ss. 481–498. Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency Nursing, 19(3), ss. 113–119. doi:10.1016/j.ienj.2010.07.005
Wolf, J., Niederhauser, V., Marshburn, D., & LaVela, S. (2014). Defining Patient Experience. Patient Experience Journal, 1(1), doi:10.35680/2372-0247.1004
World Medical Association (WMA). (2018). WMA Declaration of Helsiniki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/ [2020-01-30]
Öberg, M., Vicente, V. & Wahlberg, A. C. (2015). The Emergency Medical Service personnel’s perception of the transportation of young children. International Emergency Nursing, 23(2), ss. 133–137. doi:10.1016/j.ienj.2014.06.192
Bilaga 1
Jönköping 2020/01/24
Verksamhetschefs godkännande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård vid Högskolan i Borås. Under våren 2020 kommer vi att skriva en magisteruppsats. Med anledning av detta önskar vi genomföra en intervjustudie med sjuksköterskor inom regionens ambulanssjukvård. Vi kommer att studera sjuksköterskors upplevelser av att vårda kritiskt sjuka barn i ambulanssjukvård. Enligt forskningen omfattar cirka 10 % av alla ambulansuppdrag vårdmöten med barn och ungdomar. Vårdsituationer, fram allt med svårt sjuka och skadade barn, kan bli stressfyllda och forskning visar att det kan hota patientsäkerheten. Forskning finns inom området men är begränsad. Med bakgrund av detta behövs fördjupad kunskap inom området.
För att besvara syftet med studien planerar vi att göra 8–10 individuella intervjuer. Varje intervju beräknas ta ca 45 minuter. Inklusionskriterier är grund- och specialistutbildade sjuksköterskor som har vårdat kritisk sjuka barn. Samtliga sjuksköterskor i regionens ambulanssjukvård informeras om studien och tillfrågas om deltagande via den interna e- posten. Om fler än 8–10 anmäler sig görs ett slumpmässigt urval bland anmälningarna. Deltagarna ges ytterligare muntlig och skriftlig information om studiens syfte, intervjumetod samt beräknad tidsåtgång. De ges även information om att deltagande är frivilligt och att intervjupersonen har full rätt att avbryta sitt deltagande utan att ange specifika skäl. Före påbörjandet av intervjun får deltagaren ge ett skriftligt samtycke om medverkan. Författarna planerar att utföra intervjuerna på deltagarnas arbetsplatser eller en plats som deltagaren väljer. Intervjuerna kommer att spelas in och därefter transkriberas. Endast författarna och handledaren kommer att ha tillgång till materialet som hanteras konfidentiellt. Intervjuutskrifter och ljudfiler kommer att förstöras/raderas efter att uppsatsen är examinerad och godkänd. Insamlat material kommer endast att användas för angivet ändamål. Vid publicering kommer resultatet att vara avidentifierat. Utifrån ovanstående information önskar vi få ditt godkännande till datainsamlingen. Med vänliga hälsningar,
Alexander Andersson Keing Tang
xxx-xxx xx xx xxx-xxx xx xx
s182592@student.hb.se S182870@student.hb.se
Handledare: Anders Bremer, Docent
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås E-postadress: anders.bremer@hb.se