Med stöd i föreliggande resultat kan följande rekommendationer göras utifrån ungdomars upplevelse av skolsköterskans betydelse i deras hantering av återkommande smärta:
• Individanpassa hälsosamtalet. Fortsätt att våga fråga med syfte att synliggöra det som inte syns
• Våga tala om återkommande smärta med fokus på dess innebörd och hanterbarhet
• Skapa en tillåtande atmosfär där ungdomen får utrymme att vara sig själv och berätta om det som känns svårt
• Synliggör skolsköterskans profession och dess hälsofrämjande och förebyggande betydelse för ungdomens hälsa
32
REFERENSER
Alfvén, G. (2003). One hundred cases of recurrent abdominal pain in children: diagnostic procedures and criteria for e psychosomatic diagnosis. Acta Pædiatric 2003(92): 43–49. Stockholm. ISSN 0803-5253.
Alfvén, G & Olsson, G. (2008). Long-lasting pain in childhood and adolescence can and should be treated. The problem is common and leads to great suffering. Läkartidningen 105(10): 720-722.
Alfvén, G. (2006). Barn & Psykosomatik i teori och kliniken. Nordstedts Akademiska Förlag Alfvén, G., Caverius, U. & Nilsson, S.R. (2012). Smärta hos barn och ungdomar ett eftersatt område. Läkartidningen 2012:109(19): 966-967
Alfvén, G., Olsson, G.L., Kokinsky, E., Berg, K., Karling, M., Pedersen, S. & Holm, S. (2008). Är problemet återkommande smärta hos barn väl beskrivet eller överdrivet? Läkartidningen 2008:105(22): 1693
Alfvén, G. (2012) Psykosomatisk smärtdiagnos bör förebyggas på fastställda kriterier. Kan ge möjligheter till bättre vård. Läkartidningen 2012: 109(5): 224-227
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur
Asghari A, Nicholas M.K. (2001). Self-efficacy beliefs and pain behaviour. A prospective study. Journal of Pain. 2001;948(1):85-100. doi:10.1016/S0304-3959(01)00344-X
Bergh, D., Hagquist, C. & Starrin, B. (2011). Social relations in school and psychosomatic health among Swedish adolescents - the role of academic orientation. European journal of public health 21(6): 699-704.
Berntsson, L.T., Köhler, L. & Gustafsson, J-E. (2001). Psychosomatic complaints in schoolchildren: a Nordic comparison. Scandinavian Journal of Public Health 2001(29): 44- 54.
Berzonsky, M. D. (2011). A social-cognitive perspective on identity construction. In S. J. Schwartz, K. Luyckx, & V. L. Vignoles (Eds.), Handbook of identity theory and research (ss. 55–76). New York: Springer.
Björck, M., & Sandman., L. (2007). Vårdrelation. Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden. 2007:86(27):14-19
Carpino, E., Segal, S., Logan, D., Lebel, A., Simons, L.E. (2014). The interplay of pain- related self-efficacy and fear on functional outcomes among youth with headache. The journal of Pain. 2014:15(5) ss. 527–534. Doi:10.1016/j.jpain.2014.01.493
Clausson, E-K & Morberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
33
Chiou, F.K., How, C.H. & Ong, C. (2013). Recurrent abdominal pain in childhood. Singapore Medical Journal. 2013(54):4 195-200
Chyi, H., Ozturk, O.D. & Zhang, W. (2014). Welfare reform and children´s early cognitive development. Contemporary Economic Policy 2014:32(4): 729-751
Crocetti, R., Erentait, R., & Zukauskien, R. (2014). Identity Styles, Positive Youth Development, and Civic Engagement in Adolescence. Journal of Youth Adolescence. 43:1818–1828. DOI: 10.1007/s10964-014-0100-4
Dahlberg, K & Segersten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K, Dahlberg, H & Nyström M.(2008). Reflective Lifeworld Research. 2. utg. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg K, Todres L, & Galvin K. (2009). Lifeworld-led healthcare is more than patient-led care: an existential view of well-being. Medicine, health care and philosophy. 2009:12(3): 265-271.
Doumen, S., Smits, I., Luyckx, K., Duriez, B., Vanhalst, J., Verschueren, K., & Goossens, L. (2012). Identity and perceived peer relationship quality in emerging adulthood: The mediating role of attachment-related emotions. Journal of Adolescence 2012(35):1417–1425.
DOI:10.1016/j.adolescence.2012.01.0003
Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Francesconi, M. (2008). Adult outcomes for Childre of Teenage Mothers. Scandinavian Journal of Economics 2008(110): 93-117
Friberg, P., Hagquist, C. & Osika, W. (2012). Self-perceived psychosomatic health in Swedish children, adolecsents and young adults: an internet-based survey over time. BMJ Open
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa – en utmanande uppgift. Diss. No. 26, 2012. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping.
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., & Enskar, K. (2011). Adolescents’ and school nurses´ perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of clinical nursing 20(17-18): 2573-2583.
Goubert, L., Eccelston, C., Vervoort, T., Jordan, A. & Crombez, G. (2006). Parental catastrophizing about their child´s pain. The parent version of the Pain Catastrophizing Scale (PCS-P): A preliminary validation. Journal of Pain. 123(2006): 254-263.
Haraldstad, K., Sorum, R., Eide, H., Natvig, G. K & Helseth, S. (2011). Pain in children and adolescents: prevalence, impact on daily life, and parent’s ´perception, a school survey. Scandinavian journal of caring sciences, 2011:25(1): 27-36. DOI:10.1111/j.1471- 6712.2010.00785.x
34
Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2010). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber Helwig, A.W. & Minick, P. (2013). Adolescents and Headaches: Maintaining Control. Pediatric Nursing 2013(39)1:19-26
Hjern, A., Alfvén, G. & Ostberg, V. (2008) School negativ stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Paediatric 97(1):112-117. DOI:10.1111/j.1651- 2227.2007.00585.x
Holm, S., Ljungman, G. & Söderlund, A. (2012). Pain in children and adolescents in primary care; chronic and recurrent pain is common. Acta Paediatric 2012(12)101:1246-1252 DOI: 10.1111/j.1651-2227.2012.02829.x
Hwang, P. & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Höglund Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
Högskolan i Borås (2013). Riktlinjer för examensarbete på magisternivå i huvudområdet vårdvetenskap. Borås: Institutionen för vårdvetenskap.
IASP. International Association for the study of pain. (2003). How Prevalent is chronic pain?. C. Harstall & M. Ospina. June 2003:11(2)
Jonsdotter, I.H. & Ursin, H. (2008). Stress. I FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut ss. 571- 579
Karlsson, K., Dalheim Englund, A-C., Enskär, K., & Rydström, I. (2014). Parents perspectives on supporting children during needle-related medical procedures. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being. (2014) 9: 23759
Klang Söderkvist, B. (2013). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
King, S, Chambers, C.T, Huguet, A, MacNevin, R.C, MacGrath, P.J. (2011). The epidemiology of chronic pain in children and adolescents revisited: A systematic review. International Association for the study of Pain. Pain 152 (2011) ss. 2729-2738.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, C. (2007). The power of adolescent voices: co-researchers in mental health promotion. Educational Action Research 2007(15)3: 371-383
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-201.
35
Lupien, S.J., McEwen, B.S., Gunnar, M.R. & Heim, C. (2009). Effects of stress throughout the lifespan on the brain, behavior and cognition. Macmillan Publishers 2009(10): 434-445 Machnes-Maayan, D., Elazar, M., Apter, A., Zeharia, A., Krispin, O. & Eidlitz- Markus, T. (2014). Screening for Psychiatric Comorbidity in Children With Recurrent Headache or Recurrent Abdominal Pain. Pediatric Neurology 2014(50) 49-56
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur
Murberg, T. & Bru, E. (2004). School-Related Stress and Psychosomatic Symptoms Among Norwegian Adolescents. School Psychology International 2004(25)3: 317-332
Mänskliga rättigheter. (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
Neves Da Silva, A. & Lake III, A.E. (2014). Clinical Aspects of Medication Overuse Headaches. Headache 2014(54):1 211-217
Olén O, Uusijärvi A, Grimheden P & Grahnquist L. (2013). Regionalt vårdprogram Smärtdominerande funktionella mag-tarmsjukdomar hos barn och ungdomar. Stockholms läns landsting. ISBN 91-85211-84-2. RV 2013:01
Palermo, T.M., Eccelston, C., Lewandowski, A.S., A-C de C. & Morely, S. (2009). Randomized controlled trials of psychological therapies for management of chronic pain in children and adolescents: An updated meta-analytic review. Journal of Pain. 2009(148):387- 397 DOI:10.1016/j-pain.2009.10.004
Paul, S.P. & Candy, D.CA. (2013). Clinical update: recurrent abdominal pain in children. Community Practitioner. 2013(86)11: 48-51
Petersen S, Bergström E, Brulin C. (2003). High prevalence of thiredness and pain in young schoolchildren. Scand J Public Health. 2003;31(5): 367-74. DOI: 10.1080/14034940210165064
Petersen S, Brulin C & Bergström, E. (2006). Recurrent pain symtoms in young schoolchildren are often multiple. Journal of Pain, 2006:121(1-2), 145-150. DOI:10.1016/j.pain.2005.12.017
Petersen, S. (2008). Recurrent pain and health related quality of life in young schoolchildren. Umeå: Umeå universitet Medical Dissertations.
Petersen, S., Hägglöf, L, B., & Bergström E, I. (2009). Impaired health quality of life in children with recurrent pain. Offical Journal of the American academy of Pediatrics. 2009; 124e759. DOI: 10.1542/peds.2008-1546
Pihkala, H. (2011). Beardslees preventiva familjeinterventioner för ungdomar till föräldrar med psykisk sjukdom: Svenska familjers berättelser. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
36
Piko, B.F. & Keresztes, N. (2007). Self-percieved health among early adolescents: Role of psychosocial factors. Pediatrics International 2007(49): 577-583
Polit, D.F. & Tatano Beck, C. (2014). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (8th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins
Proposition 2002/03: 50. (2003). Etikprövning av forskning. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Rechling, D. B & Levine, J.D. (2009). Critical role of nociceptor plasticity in chronic pain. Trend Neuroscience. 32(12): 611-618. DOI: 10,1016/j.tins.2009.07.007
Cohall, A-T., & Resnick, M. (2011). Advances in Health Promotion For Adolescents and Young Adults. American Academy of Pediatrics.
SBU. (2006). Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för behandling av långvarig smärta: en systematisk översikt. (No.91–85413–08-9). Stockholm.
SBU. (2014) Statens beredning för medicinsk utvärdering. Socialt lärande och self-efficacy. Publikationer, patientutbildning i Sverige.
Schraml, K., Perski, A., Grossi, G. & Simonsson-Sarnecki, M. (2011). Stress symptoms among adolescents: The role of subjective psychosocial conditions, lifestyle and self-esteem. Journal of Adolescence, 2011(34): 987-996.
SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS (2014:822). Hälso- och Sjukvårdlag. Stockholm: Socialdepartementet SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SFS (2009:400). Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet SFS (2010:659). Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Shaw, M., Lawlor, D.A. & Najman, J.M. (2006) Teenage children of teenage mothers: Psychological, behavioral and health outcomes from an Australian prospective longitudinal study. Social Science & Medicine 2006(62): 2526-2539
Simons, L.E., Stein, M., & Chastain, L. (2008). School impairment Among Adolescents With Chronic Pain. The Journal of Pain, 9(5): 407-416
Skre, I., Friborg, O., Breivik, C., Johnsen, L.I., Arnesen, Y. & Arfwedson Wang, C.E. (2013) A school intervention for mental health literacy in adolescents: effects of a non-randomized cluster controlled trial. BMC Public Health 2013(13): 1-15
Socialstyrelsen (2009). Skolhälsovårdens metoder för att förebygga psykisk ohälsa. En nationell inventering.
37
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen & Skolverket.
Stanford, E.A., Chambers, C.T., Biesanz, J.C. & Chen, E. (2008). The frequency, trajectories and predictors of adolescent recurrent pain: A population-based approach. Pain 2008(138) 11- 21
Sutcliffe, A.G., Barnes, J., Belsky, J., Gardiner, J. & Melhuish, E. (2012) The health and development of children born to older mothers in the United Kingdom: observational study using longitudinal cohort data. BMJ Open
Svedberg, P., Eriksson, M, & Boman, E. (2013). Associations between scores of psychosomatic health symptoms and health-related quality of life in children and adolescents. Health and Quality of Life Outcomes. 11/1/176. s. 1-9.
Svensk Sjuksköterskeförening (2011). Riksföreningen för skolsköterskor. Kompetensbeskrivning; Legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård.
Tagliente, F., Ruju, F.M. & Pascotto, A. (2004). Treatment of episodic and chronic tension- type headache in children and adolescents. The Journal of Headache and Pain, 2004(5):2 59- 61
Trost. J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Tong, S., Baghurst, P. & McMichael, A. (2006). Birthweight and cognitive development during childhood. Journal of Peadiatrics and Child Health 2006(42): 98-103
Unalp, A., Dirik, E. & Kurul, S. (2007). Prevalence and clinical findings of migraine and tension-type headache. Pediatrics International 2007(49): 943-949
Vanaelst, B., De Vriendt, T., Ahrens, W., Bammann, K., Hadijigeorgiou, C., Konstabel, K., Lissner, L., Michels, N., Molnar, D., Moreno, L.A., Reisch, L., Siani, A., Sioen, I., & De Henauw, S.( 2012). Prevalence of psychosomatic and emotional symtoms in European school-aged children and its relationship with children adversities: results from the IDEFICS study. European Child Aldolescent Psychiatry, 21(5): 253-265.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. UFO: Elanders Gotab. World Health organization.
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
World Health Organization (WHO). (2014). Maternal, newborn, child and adolescent health. Adolescens development.
1
Bilaga 1
FORSKNINGSPERSONINFORMATION
Informationsbrev till deltagare i individuell intervju rörande återkommande smärta
Bakgrund
Vi är två studenter som studerar vid specialistsköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska vid Högskolan Borås. Inom ramen för specialistsköterskeexamen gör vi en magisteruppsats. Forskning visar att besvär med återkommande smärta är ett problem som har blir allt vanligare hos skolungdomar. De drabbade skolungdomarna uppvisar högre incidens av skolfrånvaro, sömnbesvär, färre sociala aktiviteter och fridtidsaktiviteter. Skolsköterskan har en viktig roll när det gäller att upptäcka och erbjuda tidiga stödinsatser för skolungdomar med återkommande smärta, men studier rapporterar att det saknas verktyg för att identifiera återkommande smärta.
Syfte
Syftet med vår studie är att ta reda på hur du upplever och hanterar Din återkommande smärta, samt Dina erfarenheter av skolsköterskans bemötande, stöd och hantering vid besök orsakade av återkommande smärta. Resultatet kommer att analyseras för att få en ökad förståelse för hur återkommande smärta påverkar skolungdomens dagliga liv och skolgång.
Förfrågan om deltagande
Studien vänder sig till gymnasieungdomar, mellan 16-19 år, som har haft en återkommande smärta under det senaste läsåret och sökt skolsköterskan. Du tillfrågas härmed om att delta i studien, samtycke lämnas underskrivet på separat blankett som skickas eller lämnas personligen till ansvariga för studien. Urvalet sker genom att Din skolsköterska tillfrågar Dig som är drabbad av återkommande smärta om Du vill delta i studien. Därefter tar studiens ansvariga kontakt med dig.
Hur går studien till?
Du som deltagare kommer att bjudas in till en individuell intervju där en av de ansvariga för studien ställer frågor till Dig efter en utarbetad intervjuguide. Intervjun kommer att äga rum vid ett tillfälle och tidsåtgången beräknas ta 30-60 minuter. Vi träffas i en lokal i Din skola. Under intervjun kommer vi att spela in det du säger och det materialet bearbetas i ett senare skede genom en kvalitativ analys av studiens ansvariga.
2
Vilka risker finns det?
Studien innebär inga risker för fysiskt obehag. Det som sägs under intervjun kommer att behandlas konfidentiellt.
Hantering av data och sekretess
Alla uppgifter om de intervjuade, det inspelade materialet och den utskrivna texten kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del uppgifterna. Din identitet och det Du säger kommer att avidentifieras genom en kod som endast ansvariga för studien har tillgång till. Materialet kommer enbart att vara tillgängligt för studiens ansvariga och handledare Ansvariga för studien lyder under Hälso- och sjukvårdslagen och har sekretess. Efter att resultatet har publicerats kommer materialet att kasseras vilket innebär att ingen kommer att kunna identifiera skola eller enskild individ.
Hur får jag information om studiens resultat?
Studiens resultat kommer att presenteras i form av en magisteruppsats som senare kommer finnas tillgänglig på Högskolan Borås, institutionen för vårdvetenskap. Om Du vill kan vi maila den färdiga uppsatsen till Dig.
Finns det några fördelar?
Fördelen att vara med i studien är att Du får en möjlighet att berätta om Din upplevelse och erfarenhet att leva med återkommande smärta. En ökad förståelse för hur skolungdomar upplever och hanterar återkommande smärta, samt skolsköterskans hantering, stöd och bemötande vid återkommande smärta kan leda till ett optimerat omhändertagande och en tidigare identifiering av barn och ungdomar med återkommande smärta.
Försäkring, Ersättning?
Intervjuerna kommer att äga rum i anslutning till dagens sista lektion i skolan eller den tid som passar Dig bäst. Under intervjun kommer studiens ansvariga att bjuda på fika och efter intervjun fås en biobiljett som tack för deltagandet. Den försäkring som gäller för elevhälsovården gäller även vid denna studie. Om behov av samtalskontakt uppstår efter studien kan elevhälsovården i Din skola förmedla detta.
Frivillighet
Deltagandet i studien är helt och hållet frivilligt. Du kan och har rätt att närsomhelst under processen avbryta deltagandet utan att förklara varför.
Ansvariga för studien och ytterligare information kan fås av:
Distriktssköterskestudent: Distriktssköterskestudent:
Lena Ekelund Gail Wikander
Leg. Sjuksköterska Leg. Sjuksköterska
Tel: xxx-xxxxxx Tel: xxx-xxxxxx
Handledare/Projektledare: Stefan Nilsson
Universitetslektor, Leg. Barnsjuksköterska Högskolan i Borås, 501 90 Borås
1
Bilaga 2