Här ges förslag till hur skolsköterskornas arbete kan genomföras, stödjas och utvecklas. Det ska finnas ett tydligt samverkansavtal med kollegor och andra instanser för
att arbetet kring eleverna ska vara tydligt och välfungerande.
Skolsköterskorna kan utföra familjesamtal för att hjälpa familjerna att hantera svåra situationer och ge dem stöd i att hjälpa sina barn på bästa sätt.
Det bör finnas ett beslut om hur många elever en skolsköterska ska ansvara för. Detta för att de ska ha möjlighet att hjälpa eleverna på ett optimalt sätt och att arbetsbelastningen inte ska bli för stor för skolsköterskorna.
Skolsköterskorna bör ha riktlinjer att arbeta utefter för att kunna förebygga den psykiska ohälsan.
SLUTSATS
Skolsköterskorna har en central roll i att hjälpa elever med psykisk ohälsa. Samtidigt som jobbet upplevs roligt och lärorikt så kan det också vara påfrestande och ibland svårt att koppla bort när arbetsdagen är slut. Med ett engagemang och egenintresse visar skolsköterskorna hur betydelsefullt det är att eleverna får hjälp. Skolsköterskorna ställs inför många utmaningar som de bland annat hanterar med hjälp av stöd från kollegor, deras erfarenhet och genom handledning. Riktlinjer och metoder för hur skolsköterskor ska arbeta med psykisk ohälsa hos barn behövs som stöd. En välfungerande samverkan med kollegor och andra instanser beskrevs vara av betydelse. Samverkansavtal med andra instanser skulle kunna underlätta skolsköterskors arbete om det var enkelt att få hjälp från andra när behov fanns av det. Skolsköterskor behöver kunskaper och kompetenser för att kunna hjälpa och ge stöd till elever med en psykisk ohälsa till en bättre hälsa. Det behövs mer forskning inom området för att skolsköterskorna ska erhålla metoder och strategier för att hjälpa eleverna och även att de ska ha tillgång till en god skolmiljö. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det angeläget att skolsköterskor har en bra arbetsmiljö vilket kan möjliggöra att de kan ge ett gott omhändertagande till
eleverna och optimera deras hälsa. En god arbetsmiljö kan vara att skolsköterskorna har ett rimligt elevantal att ansvara för. De ska omges av samarbetsvilliga kollegor och inte
32
utsättas för negativ stress. Genom att skolsköterskorna har det bra på sin arbetsplats stärker det förutsättningarna för att eleverna ska få ett gott omhändertagande.
33
REFERENSER
Arnesdotter, Å., Olander, Å. & Ragneskog, H. (2008). Hälsosamtalet en utmaning för skolsköterskan. Vård i Norden. 28(88), ss. 57–59. [2016-10-26]
Bartlett, H. (2015). Can school nurses identify mental health needs early and provide effective advice and support. Journal of School Nursing. 10(3), ss. 126-134. [2016-05- 03]
Bartley, J. D. (2004). Health promotion and school nurses: The potential for change. Community Practitioner. 77(2), ss. 61-64. [2016-10-15]
Borup, I. K. (2012). Elevhälsans övergripande ansvar. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-72. Borup, I. K. (2012). Hälsosamtal och hälsokommunikation. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 137-152.
Clausson, E. K. (2012). Familjefokuserad omvårdnad – en modell för skolsköterskor. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-203.
Clausson, E. & Berg, A. (2008). Family Intervention Sessions One. Useful Way to Improve Schoolchildren’s Mental Health. Journal of Family Nursing. 14(3), ss. 289- 313. [2016-10-25]
Clausson, E. K., Berg, A. & Janlöv, A.-C. (2015). Challenges of documenting schoolchildren´s psychosocial health: A qualitative study. The Journal of School Nursing. 31(3), ss. 205-211. [2016-10-10]
Clausson, E. K., Einberg, E.-L. & Teider, K. (2012). Dokumentation av elevers hälsa. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 121-133.
Clausson, E. K, Köhler, L., Berg, A. (2008). Schoolchildren`s health as judged by Swedish school nurses - a national survey. Scandinavian Journal of Public Health. (36). ss. 690-697. [2016-09-07]
Croghan, E., Johnson, C. & Aveyard, P. (2004). School nurses. Policies, working practices, roles and value perceptions. Journal of advanced nursing. 47(4). ss. 377-385. [2016-11-03]
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
34
Dina, F. & Pajalic, Z. (2014). How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illness- A qualitative study in a Swedish context. Global Journal of Health Science. 6(4), ss. 1-8. [2016-11-04]
Etikprövningslagen 2015:320. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-
2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460.
[2016-12-04].
Folkhälsomyndigheten. (2013). Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/statistik-uppfoljning/enkater-
undersokningar/skolbarns-halsovanor/PM-allmant-valbefinnande-sjalvskattad-psykisk- halsa.pdf. [2016-10-15]
Folkhälsomyndigheten. (2016). Självrapporterad psykisk ohälsa i befolkningen. Solna/Östersund: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans- utveckling/sjalvrapporterad-psykisk-ohalsa-i-befolkningen/. [2016-10-15]
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
[https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-halsovanor-sverige- 2013-14.pdf. [2016-10-15]
Franzén, M. (2004). Skolhälsovård och psykiatrisk hjälp för unga. Interpellation 2004/05: 624. Stockholm: Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/interpellation/skolhalsovard-och-psykiatrisk-hjalp-for-unga_GS10624. [2016-10-25]
Golsäter, M. & Enskär, K. (2012). Elevcentrerade hälsosamtal med hjälp av ett strukturerat hälsoverktyg. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 153-172.
Golsäter, M., Lingfors, H., Sidenvall, B. & Enskär, K. (2012). Health dialogues between pupils and nurses: a description of the verbal communication. Patient Education and counseling. 89, ss. 260-266. [2016-10-05]
Hootman, J., Houck, G. M. & King, M. C. (2002). A program to educate school nurses about mental health interventions. The Journal of School Nursing.18 (4), ss. 191-195. [2016-10-28]
Johansson, A.-K. (2013). Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar. I Fossum, B. (red.) Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund:
35
Kirkevold, M. (2003). Familjen i ett hälso- och sjukdomsperspektiv. I Kirkevold, M. & Strömsnes, Ekern, M. (red.) Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber ss. 19-48.
Klein, J., Sendall, M. C., Fleming, M., Lidstone, J. & Domocol, M. (2012). School nurses and health education: A classroom experience. Health education Journal. 72(6), ss. 708-715. [2016-11-14]
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M., Ekebergh, M. & Sundler, A. J. (2014). Striving to make a positive difference: school nurses experience of promoting the health and well-being of adolescent girls. The Journal of School Nursing. 30(5). ss. 358-365. [2016-09-06] Lazdowsky, L., Rabner, J., Caruso, A., Kaczynski, K., Gottlieb, S., Mahoney, E. & Lebel, A. (2016). “Headache Tools to Stay in School’’: Assessment, Development, and Implementation of an Educational Guide for School. Nurses Journal of school Health. 86(9), ss. 645-652. [2016-11-03]
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 187-196.
Membride, H., McFadyen, J. & Atkinson, J. (2015). The challenge of meeting children´s mental health needs. British Journal of School Nursing. 10(1), ss. 19-25. [2016-05-03]
Morberg, S. (2012). Skolsköterskans profession. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 45-56.
Morberg, S., Dellve, L., Karlsson, B., Lagerström, M. (2006). Constructed space and legitimacy for health work in the educational system: Perspectives of school nurses. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. (1), ss. 236-244. [2016-10-18]
Moyse, K. (2009). Promoting health in children and young people: The role of the nurse. Storbritannien: Wiley-Blackwell Publishing.
Naevestedt, K. (2003). Omvårdnad av föräldrar som har barn med atopiskt eksem. I Kirkevold, M. & Strömsnes, Ekern, M. (red.) Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber ss. 71-99.
Regeringskansliet (2015). Hälsa och välbefinnande.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/halsa- och-valbefinnande/ [2016-12-02]
36
Reuterswärd, M. & Lagerström, M. (2010). The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 24(1), ss. 156-163. [2016-10-18]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Riksdagen.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 [2016-11-01] Skolverket. (2013). Elevhälsan i skollagen. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2477. [2016-10-10]
Skolverket. (2014). Elevhälsan. Stockholm: Skolverket. Avdelningen för
skolutveckling. http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/elevhalsan. [2016-10-10]
Socialstyrelsen (2013a). Barns och ungas hälsa. Vård och omsorg. Stockholm: Socialdepartementet.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-15.pdf. [2016-05-03].
Socialstyrelsen. (2009). Skolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering i grundskolor och gymnasieskolor. Stockholm:
Socialdepartementet.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8395/2009-126- 174_2009126174.pdf. [2016-10-05]
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsen riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm. file:///C:/Users/there/AppData/Local/Microsoft/Windows/INetCache/IE/UXAINO9L/20 041302.pdf. [2016-10-05]
Socialstyrelsen (2013b). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialdepartementet.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf. [2016-05-03]
Solum, L. L. & Schaffer, M. A. (2003). Ethical problems experienced by school nurses. The journal of School Nursing, 19(6), ss. 330-337. [2016-10-18]
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. [2016-12-07)
Tinnfält, A. (2012). Det hälsofrämjande samtalet ur elevens perspektiv. I Clausson, E. K. & Morberg, S. (red.) Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-186.
37
Wilson, P., Furnivall, J., Barbour, R., Conelly, G., Bryce, B., Phin, L. & Stallard, A. (2007). The work of health visitors and school nurses with children with psychological and behavioural problems. Journal of advanced Nursing. 61(4). ss. 445-455. [2016-05- 03]
Bilaga 1
Informationsbrev till skolsköterskor om förfrågan för medgivande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor, Elin Brockmark och Therése Skoglund som söker kontakt med skolsköterskor för deltagande i en studie om skolsköterskors erfarenheter av att möta ungdomar med psykisk ohälsa. Vi är studerande på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i
utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka erfarenheter skolsköterskor inom skolverksamheten har av att möta ungdomar med psykisk ohälsa. Vi är intresserade av att höra mer om dina erfarenheter som skolsköterska och du tillfrågas här om att medverka i en intervju.
Att medverka i studien är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan förklaring. Intervjuerna kommer att spelas in och skrivas ut till en text. Intervjuerna kommer att ske närmaste veckorna. Tidsåtgången beräknar vi till 30-60 minuter. Allt datamaterial, dvs intervjuerna, kommer att hanteras konfidentiellt, vilket innebär att inget av det du säger kommer att kunna härledas till dig som person. Utan ditt
deltagande är anonymt. Inga obehöriga kommer att kunna ta del av intervjuerna eller få veta vilka skolsköterskor eller skolor som ingår i studien.
Vid frågor eller eventuella funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare
Hälsningar
Therése Skoglund Elin Brockmark
Therese_backman@hotmail.com elin_brockmark@hotmail.com 0738-380481 0733- 701570
Handledare
Annelie Sundler, Universitetslektor, Biträdande professor i vårdvetenskap Akademin för vård, arbetsliv, välfärd
Högskolan i Borås Annelie.sundler@hb.se
Godkännande
Undertecknad skolsköterska godkänner härmed att deltaga i studien och genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
2016
_______________________________ Namn
Bilaga 2
Till verksamhetschefen för medgivande att genomföra en datainsamling
Vi är två sjuksköterskor, Elin Brockmark och Therése Skoglund som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssjuksköterska vid Högskolan i Borås. Som en del i utbildningen gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syftet med examensarbetet är att erhålla fördjupade kunskaper inom ett område som skolsköterskan kommer i kontakt med i sitt arbete. Vi avser att undersöka vilka erfarenheter skolsköterskor inom skolverksamheten har av att möta ungdomar med psykisk ohälsa.
Datainsamling kommer att ske genom bandade intervjuer med skolsköterskor.
Intervjuerna kommer att ske under höstterminen 2016 under v. 36-38 och kan gärna ske på arbetsplatsen eller enligt överenskommelse. Tidsåtgången beräknar vi till max 60 minuter. Att medverka i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring. Allt material hanteras konfidentiellt och kan inte spåras till deltagarna vid publiceringen.
Bifogat finns ett svarsbrev för ert medgivande till att vi genomför studien vid er skola. Tacksam om det skickas till angiven adress eller mail så snart som möjligt.
Vid frågor eller eventuella funderingar är Du välkommen att kontakta oss eller vår handledare
Hälsningar
Therése Skoglund Elin Brockmark
Therese_backman@hotmail.com elin_brockmark@hotmail.com 0738-380481 0733- 701570
Handledare
Annelie Sundler, Universitetslektor Biträdande professor i vårdvetenskap Akademin för vård, arbetsliv, välfärd Högskolan i Borås
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef medger härmed att skolsköterskor tillfrågas om att delta i studien och medverka i en intervju.
2016