Med hjälp av detta resultat ges en förståelse för hur en anhörigvårdare kan må efter att ha vårdat en demenssjuk make eller maka. Resultatet blir viktigt då Meleis (2010b) menar att sjuksköterskan ofta är närvarande i samband med att personer blir sjuka eller dör och är därför i en läglig position för att bedöma vilket stöd de drabbade är i behov av i en transition. Resultatet visade att stöd under vårdtiden genererade i ett bättre utfall efter förlusten. Även efter vårdtiden kan den anhöriga vara i behov av stöd och bör inte glömmas bort. När den sjuke personen avlider upphör
anhörigvårdarens kontakt med sjukvården. Idag erbjuds ett efterlevandesamtal till de anhöriga. Hur väl efterlevandesamtalet är behjälpligt kan bara personen i fråga avgöra. För att säkerställa att anhörigvårdarna får bästa möjliga stöd även efter vårdtiden är ett förslag till fortsatt forskning att undersöka anhörigas upplevelse av samtalet och upplevda behov av uppföljning. Det här för att se vilka vidare behov det finns för att kunna utveckla fortsatt stöd även efter vårdtiden.
10 Slutsats
Det finns en korrelation mellan hur anhörigvårdarens livssituation blir efter förlusten och hur hen mådde under vårdtiden. I den här bemärkelsen blir sjuksköterskans roll viktig, då hen kan identifiera vilket stöd anhörigvårdaren behöver för att utfallet ska bli så bra som möjligt efter förlusten. Vårdandet av en demenssjuk kan vara intensivt och jobbigt och kan resultera i känslor av lättnad efter förlusten. Trots att transitionen är förknippad med lättnad fanns det även en sorg hos de som förlorat sin demenssjuke make/maka, och de kan därmed vara i behov av stöd även efter förlusten.
11 Referenslista
Almberg, B. E., Grafström, M., & Winblad, B. (2000). Caregivers of relatives with dementia: Experiences encompassing social support and bereavement. Aging and Mental Health, 4(1), 82–89. DOI:10.1080/13607860056026.
Anhörigas riksförbund (2016). Vem är anhörig? Hämtad 2018-03-01 från http://anhorigasriksforbund.se/om-oss/vem-ar-anhorig/
Bridges, W. (1991). Managing transitions: making the most of change (3). London:
Nicholas brealey publishing
Chan, D., Livingston, G., Jones, L. & Sampson, E. L. (2013). Grief reactions in dementia carers: a systematic review. International Journal of Geriatric Psychiatry, 28, 1–17. doi:10.1002/gps.3795
Chick, N. & Meleis, A. I. (2010). Transitions: A nursing concern. I A. I. Meleis, (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.24-38) New York: Springer Publishing Company
*Corey, K. L. & McCurry, M. K. (2018). When caregiving ends: the experience of former family caregivers of people with dementia. The Gerontologist 58(2), 87-96.
doi:10.1093/geront/gnw205
*Crespo, M., Piccini, A. T. & Bernaldo-de-Quirós, M. (2013). When the Care Ends:
Emotional State of Spanish Bereaved Caregivers of Persons with Dementia. Spanish Journal of Psychology, 16(97), 1–8. doi:10.1017/sjp.2013.97
Erlingsson, C. L., Magnusson, L., & Hanson, E. (2012). Family Caregivers’ Health in Connection With Providing Care. Qualitative Health Research, 22(5), 640-655.
doi:10.1177/1049732311431247
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015) Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation (4. ed.). Stockholm: Natur & Kultur Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (3:1 s.141-152). Lund:
Studentlitteratur
Friberg, F. (2017b).Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (3:1 s.37-48). Lund:
Studentlitteratur
Gibson, J (2009). Living with loss. Mental Health Practice, 12(5):
22-24. http://web.a.ebscohost.com.proxy.lnu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=9&sid
=7809ae6c-efff-4e4c-8948-72233c03df47%40sessionmgr4010
Grasel, E. (2002). When home care ends- change in the physical health of informal caregivers caring for dementia patients: A longitudinal study. Journal of the American Geriatrics Society, 50, 843–849. doi:10.1046/j.1532-5415.2002.50209.x Hattar-Pollara, M. (2010). Developmental transitions. I A. I. Meleis, (red.)
Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.87-94) New York: Springer Publishing Company
Hope, T., Keene, J., Gedling, K., Fairburn, C. G., & Jacoby, R. (1998). Predictors of institutionalization for people with dementia living at home with a carer.
International Journal of Geriatric Psychiatry, 13, 682-690.
Hoppes, S. & Segal, R. (2010) Reconstructing meaning through occupation after the death of a family member: Accommodation, assimilation and continuing bonds. The American Journal of Occupational Therapy 64(1): 133–141. https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/231970276/abstract/77CFF5D001FC49F0PQ/1?accounti d=14827
Iavarone, A., Ziello, AR., Pastore, F., Fasanaro, AM. & Poderico, C. (2014).
Caregiver burden and coping strategies in caregivers of patients with Alzheimer’s disease. Neuropsychiatr Dis Treat 2014(10), 1407-1413. Doi: 10.2147/NDT.S58063 Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (red.). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 70-92). Lund: Studentlitteratur Kralik, D., Visentin, K. & van Loon, A. (2010). Transition: A litterature review. I A.
I. Meleis (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.72-83) New York: Springer Publishing Company
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Natur & Kultur
Larkin, M. (2009). Life after caring: the post caring experiences of former carers.
British Journal of Social Work, 39, 1026–1042. doi:10.1093/bjsw/bcn030
Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Linderholm, M. & Friedrichsen, M. (2010). A desire to be seen: family caregivers' experiences of their caring role in palliative home care. Cancer nurs, 33(1), 28-36.doi: 10.1097/NCC.0b013e3181af4f61
*Mattock, S. & McIntyre, A. (2016). Exploring the role of occupation for spouse-carers before and after the death of a spouse with dementia. British Journal of Occupational Therapy 79(2), 69-77. doi: 10.1177/0308022615608638 Meleis, A., I. (2010a). Transition as a nursing theory. I A. I. Meleis (red.).
Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice. (s.11), New York: Springer Publishing Company
Meleis, A., I. (2010b) Role insufficiency and role supplementations: conceptual framework. I A. I. Meleis (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice. (s.13-24) New York: Springer Publishing Company
Meleis, A. I. (2010c) Transitions from practice to evidence based models of care. I A. I. Meleis (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.1-9) New York: Springer Publishing Company Meleis, A. I., Sawyer, L. M., Im, E-O., Hilfinger Mesias, D. K. & Schumacher, K.
(2010). Experiencing transitions: an emerging middle-range theory. I A. I. Meleis (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.52-65) New York: Springer Publishing Company
Mittleman, M. S., Roth, D. L., Coon, D. W., & Haley, W. E. (2004). Sustained benefit of supportive intervention for depressive symptoms in caregivers of patients with Alzheimer’s disease. American Journal of Psychiatry, 161, 850–856.
https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/220490463?accountid=14827 Nationellt kompetenscentrum anhöriga (2014). Snabba fakta om Sveriges 1,3 miljoner anhöriga [Broschyr]. Hämtad från 2018-03-12 http://www.anhoriga.se Papastavrou, E., Kalokerinou, A., Papacostas, S. S., Tsangari, H. & Sourtzi, P.
(2007). Caring for a relative with dementia: family caregiver burden. Journal of Advanced Nursing 58(5), 446-457. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04250.x
*Peacock, S., Bayly M., Gibson, K., Holtslander, L., Thompson, G. & O’Connell, M. (2018). The bereavement experience of spousal caregivers to persons with dementia: Reclaiming self. Dementia 17(1) 78–95. doi: 10.1177/1471301216633325
*Romero, M. M., Ott, C. H. & Kelber, S. T. (2014). Predictors of Grief in Bereaved Family Caregivers of Person’s With Alzheimer’s Disease: A Prospective Study.
Death studies 38, 395-403 doi: 10.1080/07481187.2013.809031
Shanley, C., Russell, C., Middleton, H., & Simpson-Young, V. (2011). Living through end-stage dementia: The experiences and expressed needs of family carers.
Dementia, 10(3), 325–340. DOI:10.1177/1471301211407794.
*Schulz, R., Mendelsohn, A. B., Haley, W. E., Mahoney, D., Allen, R. S., Zhang, S., Thompson, L. & Belle, S. H. (2003). End-of-life-care and the effects of bereavement on family caregivers of persons with dementia.The new england journal of medicine, 349(20):1936-42. doi: 10.1056/NEJMsa035373
Schulz, R., Boerner, K., Shear, M. K., Zhang, S., & Gitlin. (2006). Predictors of complicated grief among dementia caregivers: A prospective study of bereavement.
American Journal of Geriatric Psychiatry, 14, 650–658. doi:
10.1097/01.JGP.0000203178.44894.db
Schumacher K. L., Jones, P. S. & Meleis, A. I. (2010) Helping elderly persons in transition: a framework for research and practice. I A. I. Meleis (red.) Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice (s.129-144) New York: Springer Publishing Company
Schumacher, K. L & Meleis, A. I (2010). Transitions: a central concept in nursing. I A. I. Meleis (red.). Transitions theory: Middle ranged and situation specific theories in nursing research and practice. (s.38-51) New York: Springer Publishing
Company
Socialstyrelsen (2004). Termbanken. Hämtad 2018-03-01 från http://termbank.socialstyrelsen.se/
Socialstyrelsen (2016). Palliativ vård i livets slutskede: sammanfattning med förbättringsområden. Hämtad 2018-04-30 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20396/2016-12-3.pdf
Socialstyrelsen (2017a). Nationella riktlinjer för vård om omsorg vid demenssjukdom: stöd för styrning och ledning. Hämtad 2018-05-24 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdf
Socialstyrelsen (2017b). En nationell strategi för demenssjukdom: Underlag och förslag till plan för prioriterade insatser till år 2022. Hämtad 2018-03-28 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20640/2017-6-4.pdf Svenskt demenscentrum (2018). Symptom. Hämtad 2018-04-20 från
http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Symtom/
Ternestedt, B-M. & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur ett livscykelperspektiv - identitetens betydelse. I F. Friberg & J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder:
perspektiv och förhållningssätt. (2:2 s.33-68) Lund: Studentlitteratur
*Tweedy, M. P. & Guarnaccia, A. C. (2008). Change in depression of spousal caregivers of dementia patients following patient’s death. OMEGA, 56(3) 217-228.
doi: 10.2190/OM.56.3.a
*Vlachogianni, A., Efthymiou, A., Potamianou, D., Paraskevi, S. & Orgeta, V.
(2016). Life after care: phsycological adjustment to bereavement in family carers to people with dementia. International Psychogeriatrics, 28:5, 815–823.
doi:10.1017/S104161021500201X
Vetenskapsrådet (2017). Oredlighet i forskning. Hämtad: 2018-03-21 från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (red.) Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (s.481-496). Lund: Studentlitteratur WHO (World health Organization) (2017a). Dementia. Hämtad 2018-04-27 från http://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/dementia
WHO (World Health Organization) (2017b). Media Centre: Dementia: Fact sheet.
Hämtad 2018-03-28 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs362/en/
WHO (World health Organization) (2017c). The top 10 causes of death: Fact sheet.
Hämtad 2018-04-03 från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs310/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (3:1 s.59-82). Lund:
Studentlitteratur
(*) = artiklar som ingår i resultatet
Bilagor
Bilaga 1 Sökmatris
Sökning Söknummer och kombinationer
Begränsningar Antal träffar Utvalda artiklar
Begränsningar Antal träffar Utvalda artiklar