Att få recidiv av bröstcancer och leva i ett sent palliativt skede, skapar många känslor hos kvinnorna. Fynden som framkommit med hjälp av bloggarna, har bidragit till kunskap som är värdefull för sjuksköterskans arbete att främja en mer harmonisk och tillfredsställande sista tid i livet för denna patientgrupp. Viktiga fynd för upplevelsen av ökat lidande var känslan av maktlöshet av att vara i sjukdomens grepp, en förändrad spegelbild och tankar på att livet går mot sitt slut. Författarnas önskan är att kunskapen kring dessa ska ge sjuksköterskan en större insikt i den kamp som kvinnorna genomgår och vidare utöka hans/hennes kreativa förmåga att skapa en mångfald av lösningar, som på ett flexibelt, individuellt sätt möter kvinnornas behov. På så sätt kan lidandet lindras. Likaså är författarnas önskan att sjuksköterskan fortsätter att bevara och främja den faktor som visat sig öka upplevelsen av välbefinnande. En faktor som i detta fall utgörs av det sociala och professionella stödet. Genom sjuksköterskans aktiva arbete att underlätta möjligheten till kontakt med familj, vänner och eventuella bloggläsare, av vilka sociala stödet kommer från, liksom genom förmågan att själv utgöra ett lättillgängligt, informativt och känslomässigt stöd, kan sjuksköterskan bidra till att upplevelsen av välbefinnande bevaras hos kvinnorna.
För att få bredare kunskap om vad som ökar upplevelsen av lidande respektive välbefinnande hos denna patientgrupp behövs fortsatt forskning på området. Den kan, enligt författarna, med fördel bedrivas genom tillämpning av bloggar. Detta, då bloggar enligt desamma är ett nytt och värdefullt sätt att inhämta kunskap via. Forskningsresultatet
kan vidare, med hjälp av bland annat utbildningar, förse sjuksköterskan med en fördjupad förståelse och helhetsbild av problemområdet. På så sätt kan den bästa möjliga vården tillämpas och uppnås för dessa kvinnor.Fortsatt forskning på området kan också bidra till att fler konkreta idéer och lösningar skapas, både på sjukhusens avdelningar samt inom hemsjukvården. Idéer och lösningar som bidrar till lindrat lidande och ökat välbefinnande för denna patientgrupp. Författarna anser slutligen att bloggar bör värdesättas i större utsträckning av sjukvårdspersonal i den kliniska vardagen, både som terapiform ur ett patientperspektiv och som informationskälla ur ett professionellt perspektiv.
REFERENSER
Almås, H & Myklebust Sørensen (2002) Omvårdnad vid bröstcancer. Almås Hallbjørg (red.) Klinisk omvårdnad D. 1 . 1. Uppl. Stockholm: Liber.
Andrzejczak, E., Markocka-Mączka, K. & Lewandowski, A. (2013). Partner relationships aftermastectomy in women not offered breast reconstruction. Psycho- Oncology, 22(7), 1653–1657. doi: 10.1002/pon 3197.
Arman, M., Rehnsfeldt, A., Lindholm, L., Hamrin, E. & Eriksson, K. (2004). Suffering related to health care: A study of breast cancer patients’ experiences. International Journal
of Nursing Practice, 10 (6), 248-256.
Beatty, L., Oxlad, M., & Koczwara, B. (2008). The psychosocial concerns and needs of women recently diagnosed with breast cancer: A qualitative study of patient, nurse and volunteer perspectives. Health Expectations: An International Journal of Public
Participation in Health Care and Health Policy, 11(4), 331-342. doi:
10.1111/j.1369-7635.2008.00512.x.
Billhult, A., & Segesten, K. (2003). Strength of motherhood: Nonrecurrent breast cancer as experienced by mothers with dependent childen. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, (2), 122-128.
Boehmke, M. M. & Dickerson, S. S. (2006). The diagnosis of breast cancer: Transition from health to illness. Oncology Nursing Forum, 33(6), 1121-1127. doi: 10.1188/06.ONF.11211127.
Brothers, B.M. & Andersen, B.L. (2009). Hopelessness as a predictor of depressive symptoms for breast cancer patients coping with recurrence. Psycho- Oncology, 18, 267-275. doi: 10.1002/pon.1394.
Cancercentrum (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014. Hämtad 3
december, 2014. Tillgänglig på Internet:
http://www.cancercentrum.se/PageFiles/1722/nat_vp_pall_2012.pdf.
Cancerfonden & Socialstyrelsen (2013). Cancer i siffror, 2013.. Populärvetenskapliga
fakta om cancer. Hämtad den 21 april, 2015. Tillgänglig på Internet:
https://res.cloudinary.com/cancerfonden/image/upload/v1418299899/documents/cancer20i 20siffror202013/cancer_i_siffror_2013.pdf.
Cullberg Weston, M. (2001). När beskedet är cancer. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Dahlberg, K (2002). Vårdlidande – Det onödiga lidandet. Vård i Norden 1/2002. Publ. No. 63 vol. 22 (1), 4-8.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlborg – Lyckhage, E. (2012). Att analysera berättelser (narrativer). I F. friberg (Red.).
Dags för uppsats (s. 161-172. Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju i Vetenskaplig Teori och metod. (s164-173). Lund: Studentlitteratur.
Dirksen, S R. (2000). Predicting well-being among breast cancer survivors. Journal of
advanced Nursing, 32(4), 937-943.
Ericson, E. & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, K. (2001). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (1989). Hälsans idé. Stockholm: Nordstedts förlag.
Frank, Å., Gran, A., Rundqvist, E., & Arman, M. (2008). Bröstcancer- levd erfarenhet och
fakta. Finland: ICA Bokförlag.
George, L K. (2010). Still happy after all these years: Research frontiers on subjective well-being in later life. Journal of Gerontology: Social sciences, vol. 65B (3) 331-339, doi:10.1093006.
Glimelius, B. (2012). Kuration eller palliation? I. Strang, P. & Beck-Friis, B. (Red.),
Palliativ Medicin och Vård. (s.15-22). Stockholm: Liber.
Hansen, H. P. (2007). Hair Loss Induced by Chemotherapy: An Anthropological Study og Women, Cancer and Rehabilitation. Anthropology and Medicine, 14(1), 15-26.
Henricson, M. & Billhult, A. (2013). Kvalitativ Design i Vetenskaplig Teori och metod. (s130-137). Lund: Studentlitteratur..
Hinds, C. & Moyer, A. (1997). Support as experienced by patients with cancer during radiptherapy treatments. Journal of Advanced nursing, 26, 371-379.
Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2014). Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Hämtad den 21 april, 2015. Tillgänglig
på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Hupcey, J. & Morse, H. (1997). Can a professional relationship be considered social support? Nursing Outlook, 45, (6), 270-276.
Ingvar, C. (2012). Bröstkirurgi. I. Andersson, R., Jepsson, B. & Rydholm, A. (Red.),
Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C.M. (2011). To feel like an outsider: focus group discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment.
European Journal of Cancer Care, 20, 728-737. doi: 10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x
Kovero, C., & Tykkä, E. (2002). Att insjukna i bröstcancer. Vård i Norden, 22 (3), 15-20. Landmark, B., & Wahl, A. (2002). Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced
Nursing, 40, (1), 112-121.
Langford, C., Bowsher, J., Maloney, J., & Lillis, P. (1997). Social support: a conceptual analysis. Journal of Advaced Nursing, 25, 95-100.
Law, R. (2009). ‘Bridging worlds’: meeting the emotional needs of dying patients. Journal
of Advanced Nursing, 65(12), 2630-41.
Liu,J. E., Mok, E. & Wong, T. (2006). Caring in nursing: Investigating the meaning of caring from the perspective of cancer patients in Beijing, China. Journal of clinical
nursing, 15(2), 188-196.
Lundman, B. & Hällgren Granheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund Nielsen (Red.), Tillämpad Kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård (s.187-201). Lund: Studentlitteratur.
Luoma, M-L., & Hakamies-Blomqvist, L. (2004). The meaning of quality of life in patients being treated for advanced breast cancer: A qualitative study. Psycho-Oncology, 13(10), 729-739.
McGillivray, M. & Clarke, M. (2006). Understanding human well- being. Tokyo/New York/Paris: United Nations University Press. 1-21.
M C McArdle, J., George, W D., S McArdle, C., C Smith, D., R Moodie, A., Hughson, A V M., & D Murray, G. (1996). Psychological support for patients undergoing breast cancer surgery: a randomised study. BMJ. 312(7034), 813-816.
Melin-Johansson, C., Ödling, G., Axelsson, B., & Danielson, E. (2008). The meaning of quality of life: narrations by patients with incurable cancer in palliative home care.
Palliative and supportive care, 6, 231-238.
Mok, E. & Chilu, P.C. (2004). Issues and innovations in nursing practice. Nurse-patient relationship in palliative care. Journal of Advanced Nursing. 48(5), 475-483.
Morse, J.M. (2001). Toward a praxis theory of suffering. Advanced Nurses Science, 24(1), 47-59.
Mount, B. Boston, P. Cohen, R (2007). Healing Connections: On Moving from Suffering to a Sense of Well-Being. Journal of Pain and Symptom Management. 33(4), 372-388.
Murray, A S., Kendall, M., Boyd, K., Woth, A. & Benton, T F. (2004). Exploring the spiritual needs of people dying of lung cancer or heart failure: a prospective qualitative interview study of patients and their carers. Palliative Medicine, 18, 39-45. doi: 10.1191/0269216304pm837oa.
Nationella rådet för palliativ vård 2012-2014. Hämtad 21 april, 2015. Tillgänglig på Internet:http://www.stockholmssjukhem.se/Documents/SPN/Nationellt%20Vårdprogram% 20för%20Palliativ%20Vård%20-%20Kortversionen.pdf.
Nationalencyklopedin (2014). Recidiv. Hämtad 13 november, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/recidiv.
Nazamli, F., Anoosheh, M., & Mohammadi, E. (2011). Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study. Nursing and Health Sciences. 13, 481-487. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00644.x
Onkologiskt centrum Stockholm-Gotland. (2009). Vårdprogram 2009 Bröstcancer: Diagnostik, behandling och uppföljning i Stockholm-Gotland regionen. Hämtad 26
november, 2014. Tillgänglig på Internet:
http://www.karolinska.se/upload/Onkologiskt%20centrum/RegionalVardprogram/Br%C3 %B6stcancer_Web.pdf.
Piot-Ziegler, C., Sassi, M-L., Raffoul, R., & Delaloye, J -F. (2010. Mastectomy, bode deconstruction and impact on identity: A Qualitative study. British Journal of Health
Psychology, 15, 479-510. doi: 10.1348/135910709X472174
Polit, D F. & Beck, C T (2006). Essentials of nursing research: methods, appraisal, and
utilization . 6. ed. Philadelphia: Lippincott.
Prince-Paul, M. (2008). Understanding the meaning of social well-being at the end of life.
Oncology nursing forum, 35(3), 365-71.
Regionalt cancercentrum norr. (2013). Vårdprogram för bröstcancer. Hämtad 26
november, 2014. Tillgänglig på Internet:
http://www.cancercentrum.se/Global/OCNorra/RCC%20dokument/v%c3%a5rdprogram/V PG%20130309.pdf
Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland. (2014).
http://www.cancercentrum.se/Global/RCC%20SRegionala cancercentrum i samverkan. (2014). Bröstcancer -nationellt vårdprogram. Hämtad 21 januari 2014. Tillgänglig på internet: samverkan/Dokument/V%C3%A5rdprogram/NatVP_Br%C3%B6stcancer_2014-11-11_final.pdf3). Omvårdnad vid bröstcancer: nationellt vårdprogram 2013-2015.
Hämtad 26 november, 2014. Tillgänglig på Internet:
http://www.swebcg.se/Files/Docs/OmvardnadVidBrostcancer2013_SlutgiltigVersion2013-08-22%5B1%5D.pdf.
Richer, M-C., & Ezer, H. (2002). Living in it, living with it, and moving on: Dimensions of meaning during chemotherapy. Oncology Nursing Forum, 29, (1), 113-119.
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Fribergs (Red.). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 97 -100). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19 november, 2014. Tillgänglig på Internet:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf.
Socialstyrelsen (2013). Nya rekommendationer om vård i livets slutskede. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 23 april, 2013. Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013juni/nyarekommendationeromvardilivetsslutske de.
Socialstyrelsen (2012). Socialstyrelsen incidens av bröstcancer 2012. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 18 november, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19291/2013-12-17.pdf. Socialstyrelsen (2014). Socialstyrelsens termbank. Hämtad 4 december, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Terminologins-terminologi-ordlistan.pdf.
SOU 2001:6. Värdig vård vid livets slut- döden angår oss alla. Slutbetänkande från
kommitén om vård i livets slutskede. Socialdepartimentet. Graphium/Nordstedts Tryckeri
AB.
Stajduhar, K. I., Thorne, S. E., McGuinness, L. & Kim-Sing, C. (2010). Patient perceptions of helpful communication in the context of advanced cancer. Jorunal of clinical nursing, 19(13-14), 2039-47.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Om distinktionen mellan kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I B. Starrin (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori.(s.11-39). Lund: Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk utredning, SBU, (2003). Strålbehandling vid cancer -en
systematisk litteraturöversikt. Hämtad 28 april, 2015. Tillgänglig på
internet:http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/stralbehandling_2003/vol_I/str alsammanf.pdf.
Statens beredning för medicinsk utredning (SBU), (2014). Strålning i samband med
operation vid tidig bröstcancer (intraoperativ strålbehandling, IORT). Hämtad 12
november, 2014. Tillgänglig på internet:
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Stralning-i-samband-med-operation-vid-tidig-brostcancer-intraoperativ-stralbehandling-IORT/.
Strang, P. (2012). Onkologiska behandlingsmetoder vid cancerrelaterad smärta. I. Strang, P. & Beck-Friis, B. (Red.), Palliativ Medicin och Vård. (s.207 -209). Stockholm: Liber.
Svensk sjuksköterskeförening, (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Söderfeldt, B. (1992). Makten och lidandets Mening – historia, vård och ideologi. I K. Kallenberg (Red.), Lidandets mening (s.58-79). Lund: Natur och Kultur.
Taylor, T., Huntley, E., Sween, J., Makambi, K., Mellman, T., Williams, C., Carter-Nolan, P. & Frederick, W. (2012). An Exploratory Analysis of Fear of Recurrence among African-American Breast Cancer Survivors. International Journal of Behavioral Medicine, 280-287.
Thulesius, H. (2013). Vård i livets slutskede och dödsfall. Hämtad 24 november, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.vardhandboken.se/Texter/Vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/Oversikt/.
Twycross, R. (1998). Palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.
Vyjeyanthi,S., Periyakoil, M D., & Hallenbeck, M D., (2002). Identifying and managing preparatory grief and depression at the end of life. American Family Physican, 65(5), 883-90.
WHO- World Health Organization. Hämtad 13 november, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/.
Widell, M. (2003). Lindrande Vård – vård i livets slutskede. Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Wiklund, L. (2009). Lidande- en del av människans liv. IF. Friberg & J. Öhlén (Red.).
Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (s. 296-325). Lund:
Studentlitteratur.
Wilkes, L, White, K, Beale, B (2002) Life After Breast Cancer: Australian Women´s Stories of Support. Collegian, 9(2), 22-26.
World Medical Association, (WMA), (2014). Hämtad 4 december, 2014. Tillgänglig på Internet: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/.
Åbo Akademi. (1993). Möten med lidanden (4/1993). Vasa: Institutionen för vårdvetenskap.
Ørn, S., Mjell, J. & Bach-Gansmo, E. (2011). Sjukdom och Ohälsa: diagnostik och