Resultatet visar att det finns interventioner allmänsjuksköterskan kan tillämpa:
Se till att ha kunskap om sina patienters sömnvanor och mönster Erbjuda patienter adekvat smärtlindring inför natten
Arbeta flexibelt när det kommer till medicinutdelning
Vara närvarande, ta sig tid i den mån det går och genom samtal inge ett förtroende
Reducera så mycket ljud och ljus som möjligt, stänga dörren till patienten, släcka ner belysningen och undvika konversationer under natten alternativt tala tyst till kollegor och andra patienter
Erbjuda ögonbindel för att reducera ljus
Erbjuda öronproppar, musik, mat eller varm dryck
Hjälpa patienter och uppmuntra till hygienrutiner före sänggående
Arbeta strukturerat och planera omvårdnadsåtgärder så att de sker vid så få tillfällen som möjligt
Se till så att patienter är informerade, för att minimera oro och tankar under natten
Erbjuda god omvårdnad, lägesändring, tillsyn och eventuellt toalettstol Uppmuntra till aktivitet under dagen
Utbilda personal så att alla på avdelningen är införstådda i hur viktig sömnen är för patienten samt kontinuerligt påminna varandra om att arbeta tyst
Förstå vikten av avslappningstekniker
Arbeta evidensbaserat och hela tiden vara uppmärksam på ny forskning
SLUTSATSER
Det finns möjligheter för sjuksköterskan att främja sömnkvalitén hos patienter på sjukhus och äldreboenden. Utbildning av vårdpersonal om sömn och vikten av sömn är grundläggande för att förstå patienters behov och samband mellan exempelvis dålig sömn och irritabilitet. Vårdpersonal måste vara utbildad inom området för att kunna upptäcka behov hos patienter och planera vården tillsammans med patienten. Alla människor är individuella och så även deras rutiner vid sänggående. Det gäller som sjuksköterska att vara öppen mot patienters olikheter och inse att alla människor inte kan behandlas lika. Något som för dig är bekvämt och betryggande kan för någon annan vara skrämmande och obekvämt. En strävan efter att vara flexibel utifrån de riktlinjer som finns borde vara ett mål. Att hitta genvägar, vara kreativ och tänka utanför ramarna känns som nya rön. Det är här påverkan på miljön, sjuksköterskans förhållningssätt och medvetande, evidensbaserat vårdande, massage och musik kommer in i bilden. Men framförallt behövs tid, tid för sjuksköterskan att vara med patienten. Inge ett förtroende, skapa en gemenskap som främjar känslan av trygghet hos patienten. Det stora problemen det hela tiden faller tillbaka på är hur dagens vård ser ut, nerskärningar, mindre personal och resurser samtidigt som patientantalet ökar. Ett ökat vårdvetenskapligt förhållningssätt samt ökad lyhördhet hos sjuksköterskan tros kunna medverka till en bättre vård för patienten. Även en ökad kunskap kring problemområdet kan främja välbefinnande, lindra smärta och lidande, främja återhämtning samt upprätthålla ett gott välmående hos patienten.
REFERENSER
Alessi, C. A., Martin, J. L., Webber, A. P., Cynthia Kim, E., Harker, J. O., & Josephson, K. R. (2005). Randomized, controlled trial of a nonpharmacological intervention to improve abnormal sleep/wake patterns in nursing home residents. Journal of the
American Geriatrics Society. Wiley Online Library.
Bergh, M. (2003). Sjuksköterskans pedagogiska funktion och kompetens i mötet med närstående. Ingår i E. Pilhammar Andersson (red.). Pedagogik inom vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur AB
Berson, D. M., Dunn, F. A. & Takao, M. (2002). Phototransduction by Retinal Ganglion Cells That Set the Circadian Clock. Science, 295, 1070-1073
Brand, S., & Kirov, R. (2011). Sleep and its importance in adolescence and in common adolescent somatic and psychiatric conditions. International journal of general medicine, 4, 425-442. Dove Medical Press.
Buxton, O., Ellebogen, J., Wang, W., Carballeira, A., O’Connor, S., Cooper, D.,
Gordhandas, A., McKinney, S. & Solet, J. (2012). Sleep disruption due to hospital noises. Annals of Internal Medicine. 157(3).170-179.
Castro-Sánchez, A. M., Matarán-Peñarrocha, G. A., Granero-Molina, J., Aguilera- Manrique, G., Quesada-Rubio, J. M., & Moreno-Lorenzo, C. (2011). Benefits of Massage-Myofascial Release Therapy on Pain, Anxiety, Quality of Sleep, Depression, and Quality of Life in Patients with Fibromyalgia. Evidencebased complementary and alternative medicine eCAM, 2011, 561753. Hindawi Publishing Corporation.
Donelly, G.F.(2012). Biological rhythms: the color of light and the quality of sleep.
Holostic Nursing Practice, 26(4), 181.
Drake, C., Roehrs, T. & Roth, T.(2003). Insomnia causer, consequences, and therapeutics:an overview. Depression and Anxiety.18(4).163-176.
Eliassen, K. M., & Hopstock, L. A. (2011). Sleep promotion in the intensive care unit-a survey of nursesʼ interventions. Intensive critical care nursing the official journal of the British Association of Critical Care Nurses, 27(3), 138-142.
Eriksson, K. (red.) (1993). Möten med lidanden: Encountering suffering: Åbo Akademi.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1. uppl.) Stockholm: Liber utbildning.
Fagermoen, M. (2002). Patientundervisning. I: Amlås, H. (2002). Klinisk omvårdnad del .1. Stockholm: Liber.
Fass (2012). Bipacksedel 2012. Hämtad från
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19910816000041&
DocTypeID=7&UserTypeID=2
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Gardner, G., Collins, C., Osborne, S., Henderson, A., & Eastwood, M. (2009). Creating a therapeutic environment: a non-randomised controlled trial of a quiet time
intervention for patients in acute care. International Journal of Nursing Studies, 46(6), 778-786
Hodgson, L. A. (1991). Why do we need sleep? Relating theory to nursing practice.
Journal of Advanced Nursing, 16(12), 1503-1510.
Hoffman, S. (2003). Sleep in the older adult. Geriatric nursing, 24(4), 210-216.
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F. & Skaug, E. (red.), Grundläggande omvårdnad. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
LaReau, R., Benson, L.,& Watchartone, K. (2008). Interventions to promote sleep.
Geriatric nursing, 29 (3), 197-206.
Lei, Z., Qiongjing, Y., Qiuli, W., Sabrina, K., Xiaojing, L., & Changli, W. (2009). Sleep quality and sleep disturbing factors of inpatients in a Chinese general hospital.
Journal of Clinical Nursing, 18(17), 2521-2529.
Lee, C. Y., Low, L. P. L., & Twinn, S. (2007). Older menʼs experiences of sleep in the hospital. Journal of Clinical Nursing, 16(2), 336-343
Ouslander, J. G., Connell, B. R., Bliwise, D. L., Endeshaw, Y., Griffiths, P., & Schnelle, J. F. (2006). A nonpharmacological intervention to improve sleep in nursing home patients: results of a controlled clinical trial. Journal of the American Geriatrics Society, 54(1), 38-47.
Redeker, N. S., & Hedges, C. (2002). Sleep during hospitalization and recovery after cardiac surgery. The Journal Of Cardiovascular Nursing, 17(1), 56-68.
Redwine, L., Hauger, R. L., Gillin, J. C., & Irwin, M. (2000). Effects of sleep and sleep deprivation on interleukin-6, growth hormone, cortisol, and melatonin levels in humans. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism, 85(10), 3597-3603.
Reid, E. (2001). Factors affecting how patients sleep in the hospital environment.
Brittish Journal of Nursing. 1(14), 912-915.
Richardson, S. (2003). Effects of relaxation and imagery on the sleep of critically ill adults. Dimensions of critical care nursing DCCN.
Ryu, M-J., Park, J-S., Park., H. (2012). Effect of sleep-inducing music on sleep in persons with percutaneous transluminal coronary angiography in the cardiac care unit. Journal of clinical nursing. 21(5-6), 728-35.
Southwell, M. T., & Wistow, G. (1995). Sleep in hospitals at night: are patientsʼ needs being met? Journal of Advanced Nursing, 21(6), 1101-1109
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN:s etiska kod. Hämtas från
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf Svensk sjuksköterskeförening (2011). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Hämtas
från http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/OM.Evidensbaserad.vard_web.pdf
Thorsen, R. (2006). Trygghet. I:
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F. & Skaug, E. (red.), Grundläggande omvårdnad. Del 3. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Tsay, S-L., Rong, J-R., & Lin, P-F. (2003). Acupoints massage in improving the quality of sleep and quality of life in patients with end-stage renal disease. Journal of
advanced nursing, 42 (2), 134-142
Valenca, M., Rodenstein, D., & Fernández de las Peñas, C. (2011). Consideration of sleep dysfunction in rehabilitation. Journal of Bodywork and Movement Therapies.
15(3).262-267.
Vallido, T., Jackson, D., & OʼBrien, L. (2010). Nursesʼ management of adolescent sleep
disturbance: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 19(3-4), 324-331 Viola AU, James LM, Schlangen LJM, Dijk DJ. (2008). Blue-enriched white light in
the workplace improves self-reported alertness, performance and sleep quality.
SCANDINAVIAN JOURNAL OF WORK ENVIRONMENT & HEALTH.
34(4):297-306
Wardell, D. W., Decker, S. A., & Engelbretson, J.C.(2012). Healing touch for older adults with persistent pain. Holistic Nursing Practice, 26(4), 194-202.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Zalenski, R. J., & Raspa, R. (2006). Maslowʼs hierarchy of needs: a framework for achieving human potential in hospice. Journal of Palliative Medicine, 9(5), 1120- 11
Bilaga 1
Tabell 1: Översikt över den egentliga litteratursökningen Datum Databas Sökord Inklusionskriterier Antal
resultat
Bilaga 2
Översikt över analyserade artiklar
Titel, författare & and Quality of Life in
Syfte är att undersöka hur myofasciell sleep quality index.
De rekryterade kriterier var att de skulle ha en dagtid, att de fick solljus, att de ansträngde sig fysiskt och fick bra kvällsrutiner. Ljud
Titel: Syftet var att Studien hade en Deltagarna Resultatet visade att
och Deborah fick musik i öronen och kontrollgruppen hade ingen musik i öronen vid sänggående.
Sömnkvaliten mättes med hjälp av enkäter som patienten fick n. Vilka sov mycket bättre. studie där det fanns en kontroll grupp och en interventions i grupper. En grupp fick enbart fysisk fått både fysisk och social aktivitet sov
Titel, författare & internet under en fem månaders period.
En pilot studie som gjordes både på en på ett positivt sätt för både patienterna givits eller ej givits samt påverkan på samlades in för att möjliggöra som var vakna/sov i
Årtal: 2009 and risk factors for poor utvalda genom ett stratifierat urval att sitta i patientens synfält, hålla denne
Titel:
Acupoints massage in improving the quality of sleep and quality of life in patients with deltagarna delas in i två olika akupressur-grupper och en kontrollgrupp.
Deltagarna fick akupressur tre gånger i veckan under fyra veckor och sedan använde forskarna sig av Pittsburgh sleep quality index för att mäta resultatet. 105 tackade ja till att deltaga och 98 deltagare