Specialistsjuksköterskor på allmänna intensivvårdsavdelningar behöver ges möjlighet till kompetensutveckling genom scenarioövningar samt interna och externa utbildningar i pediatrisk intensivvård. Detta kan resultera i ökad trygghet och säkerhet för specialistsjuksköterskan då hon vårdar ett barn. För att säkerställa att barn får vård på lika villkor som vuxna bör vårdplatsen på allmänna intensivvårdsavdelningar utrustas för att kunna ta emot akut kritiskt sjuka barn. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna fokusera på specialistsjuksköterskornas kompetens inom barnintensivvård för att upptäcka eventuella behov av utbildningsinsatser.
26
Referenser
Aldrige, M.D. (2005). Decreasing Parental Stress in the Pediatric Intensive Care Unit, One Unit´s Experience. Critical Care Nurse. 25 (6).
http://ccn.aacnjournals.org/content/25/6/40.full.pdf+html
Ballangrud, R., Hall-Lord, M.L., Hedelin B., & Persenius, M. (2013). Intensive care unit nurses’ evaluation of simulation used for team training. British Association of
Critical Care Nurses. 19(4). Doi: 10.1111/nicc.12031
Benner, P. (1984). From novice to expert: Excellence and Power in Clinical Nursing
Practice. Upper Saddler River: Prentice-Hall.
Danielsson, E. (2015). Kvalitativ Forskningsintervju. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.163-
174). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Edwinson Månsson, M., & Enskär, K. (2008). Pediatrisk vård och specifik
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing. 62(1), 107-115. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today (2004) 24, 105-112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gullbrandsen, T., & Stubberud, D-G. (2009). Personlig hygien och välbefinnande. I Gullbrandsen, T., & Stubberud, D-G. (Red). Intensivvård Avancerad omvårdnad och
behandling. (71-100). Lund: Studentlitteratur.
Godhill, DR., & Stuart Withington, P. (1997). Textbook of Intensive Care. London: Chapman & Hall Medical.
Hager, D.N., Dinglas, V.D., Subhas, S., Rowden, A.M. Neufield, K.J., Bienvenu, O.J. … & Needham, D.M. (2013). Reducing deep sedation and delirium in acute lung injury patients: a quality improvement project. Critical Care Medicine. 41(6), 1435- 1442. Doi: 10.1097/CCM.0b013e31827ca949
Henricsson, M. (2013). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Kane, J.,Pye, S., & Jones, A. (2011). Effectiveness of a simulation-based educational program in a pediatric cardiac intensive care unit. Journal of Pediatric Nursing. 26(287-294). Doi: 10.1016/j.pedn.2010.05.004
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, B.A., & Frostell, C. (2012). Intensivvård av barn. I Larsson, A. & Rubertsson, S. (Red). Intensivvård. (714-727). Stockholm: Liber.
27
Lee, K.J., & Dupree, C.Y. (2008). Staff experiences with end-of-life care in the pediatric intensive care unit. Journal of Palliative Medicine. 11(7). Doi:10.1089/jpm.2007.0283
Lin, T-C., Lind, H-S., Cheng, S-F., Wu, L-M., & Ou-Yand, M-C. (2016). Work stress, occupational burnout and depression levels: a clinical study of paediatric intensive care unit nurses in Taiwan. Journal of Clinical Nursing. 25, 1120-1130. Doi: 10.1111/jocn.13119
Mahon, P.R. (2013). A critical etnographic look at paediatric intensive care nurses and the determinants of nurses job satisfaction. Intensive and Critical Care Nursing. 30, 45-53. http://dx.doi.org/10.1016/j.iccn.2013.08.002
Manrique-Rodríguez, S., Sánchez-Galindo, A., Fernández-Llamazares, CM., López- Herce, J., Rodríguez-Gómez, M., Echarri-Martínez, L., … & Sanjurjo-Sáez, M. (2014). Preparation of intravenous drug administration guidelines for a pediatric intensive care unit. The art and science of infusion nursing. 35-40.
Doi: 10.1097/NAN.0000000000000019
McGibbon, E., Peter, E., & Gallop, R. (2010). An Institutional Ethnography of Nurses’ Stress. Qualitative Health Research. 20 (10), 1353-1378.
Doi: 10.1177/1049732310375435
Morton, P.G., & Fontaine, D.K. (2009). Critical Care Nursing. A Holistic Approach. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Nilsson, K., & Larsson L.E. (2000). Anestesi till barn. I Halldin, M. & Lindahl, S. (Red). Anestesi. (441-466). Stockholm: Liber.
Nordiskt nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård, NOBAB. (2012). Nordisk förening för sjuka barns behov. Hämtad 12 september, 2016, från http://www.nobab.se/
Offord, R.J. (2010). Caring for critically ill children within an adult environment - an educational strategy. Nursing in Critical Care. 6 (6).
Doi: 10.1111/j.1478-5153.2010.00411.x
Pate, M.F.D. (2009). Caring for the Pediatric Patient in an Adult Critical Care Unit. I Carlson, KK. (Red). Advanced Critical Care Nursing. (1340-1371). St. Louis: Saunders Elsevier.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & svensk sjuksköterskeförening, AnIva. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 30
augusti, 2016, från http://www.aniva.se
Seideman, R.Y., Watson, M.A., Corff, K.E., Odle, P., Haase, J., & Bowerman, J.L. (1997). Parent Stress and Coping in NICU and PICU. Journal of Pediatric Nursing. 12(3).
SFS (2003:460). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 13 september, 2016, från hhtp://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
28
SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 30 november, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs- 1982-763
Smith Mc Alvin, S., & Carew-Lyons, A. (2014). Family presence during resuscitation and invasive procedures in pediatric critical care: A systematic review. American
Journal of Critical Care. 23(6) 477-485. doi: http://dx.doi.org/10.4037/ajcc2014922
Soini, K., & Stiernström, H. (2012). Organisation av en intensivvårdsavdelning. I Larsson, A. & Rubertsson, S. (Red). Intensivvård. (13-17). Stockholm: Liber.
Stubberud, D-G. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats. I Gullbrandsen, T., & Stubberud, D.G. (Red). Intensivvård Avancerad omvårdnad och behandling. (19-23). Lund: Studentlitteratur.
Sutton, R. M., Niles, D., Meaney, P.A., Aplenc, R., French, B., Abella, B.S., … & Nadkarni, V. (2011). Low-Dose, High-Frequency CpR Training Improves Skill Retention of In-Hospital Pediatric Providers. Pediatrics. 128 (1).
Doi: 10.1542/peds.2010-2105
Svenska Intensivvårdsregistret, SIR. (2015). SIR Årsrapporter 2015. Hämtad 30 augusti, 2016, från http://icuregsweorg.se/sv/utdata
Svenska rådet för hjärtlungräddning. (2016). A-HLR barn. Beställs på hlr.nu
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård, SFAI. (2015). Riktlinjer för svensk
intensivvård. Hämtad 30 augusti, 2016, från http://sfai.se/riktlinje/riktlinjetrad/
Svensk förening för barnanestesi och barnintensivvård, SFBABI.(2014). Riktlinjer för
svensk barnintensivvård. Hämtad 30 augusti, 2016, från
http://sfai.se/riktlinje/organisatoriska-rad-och-
riktlinjer/intensivvardsorganisation/riktlinje-angaende-organisation-av- barnintensivvard-i-sverige/
Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur Unicef. (1989). Barnkonventionen. Hämtad 13 september, 2016, från
http: //unicef.se/barnkonventionen/las-texten#short
Valentin, A., Ferdinande, P., & ESICM Working Group on Quality Improvement. (2011). Recommendations on basic requirements for intensive care units: structural and organizational aspects. Intensive Care Med 37: 1575.
Doi:10.1007/s00134-011-2300-7
Vanore, M.L. (2000). Care of the Pediatric Patient with Brain Injury in an Adult Intensive Care Unit. Critical Care Nursing. Volume 23(3). November 2000.
Doi: 10.1097/00002727-200011000-00005
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 13 september, 2016, från
29
Wallengren, C., & Henricsson, M. (2013). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.482-496). (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
World Medical Association, WMA. (2013). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 10 januari, 2017, från https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pd
Bilagor 1- 4
Bilaga 1
Förfrågan om genomförande av intervju med intensivvårdssjuksköterskor på en allmän intensivvårdsavdelning
På allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige vårdas i huvudsak vuxna patienter, endast en liten del av patienterna är barn. Därför kan det ta många år innan
intensivvårdssjuksköterskan får erfarenhet av att vårda barn. Att vårda barn skiljer sig i många avseende från vården av vuxna, och det ställer höga krav på
intensivvårdssjuksköterskan vilket kan leda till oro och stress inför att ta emot och att vårda barn.
Syftet med denna studie är därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning.
Önskemålet är att få komma till er intensivvårdsavdelning och genomföra intervjuer med tre
intensivvårdssjuksköterskor. Dessa bör ha arbetat minst två år inom intensivvård samt ha vårdat barn. Sjuksköterskorna erhåller muntlig information och förfrågan om att delta i studien av er under en arbetsplatsträff eller motsvarande. Även skriftlig information till intensivvårdssjuksköterskorna på er avdelning bifogas detta brev där det framgår att deltagandet är frivilligt, att resultat inte kommer att kunna härledas tillbaka till enskild person samt att deltagarna kan avsluta deltagande närhelst de vill utan att delge orsak. Utifrån syftet kommer intensivvårdssjuksköterskorna att deltaga i enskild intervju. Varje intervjutillfälle beräknas ta mellan 30-60 minuter och genomförs på en plats vald av den
intervjuade. Varje intervju kommer att spelas in för att sedan skrivas ut ordagrant och avidentifieras. Resultatet kommer att redovisas som ett examensarbete i omvårdnad på kandidatnivå. Studiens resultat kommer förhoppningsvis kunna leda till ökade kunskaper kring intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning. Sådan kunskap är viktig för att kunna vidareutveckla och förbättra vården som ges.
Vid frågor eller funderingar hör gärna av dig. Vänliga Hälsningar
Maria Eriksson och Gunilla Smedenman Linda Johansson Studenter, Hälsohögskolan Jönköping Handledare/Lektor
maria.a.eriksson@rjl.se Hälsohögskolan
Mobil: 0705-12 65 86 Jönköping
gunilla.smedenman@rjl.se Tel: 036-10 12 53
Bilaga 2
Förfrågan till dig som arbetar som intensivvårdssjuksköterska på en allmän intensivvårdsavdelning
På allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige vårdas i huvudsak vuxna patienter, endast en liten del av patienterna är barn. Därför kan det ta många år innan
intensivvårdssjuksköterskan får erfarenhet av att vårda barn. Att vårda barn skiljer sig i många avseende från vården av vuxna, och det ställer höga krav på
intensivvårdssjuksköterskan vilket kan leda till oro och stress inför att ta emot och att vårda barn. Syftet med denna studie är därför att beskriva intensivvårdssjuksköterskors
erfarenheter av att vårda barn på en allmän intensivvårdsavdelning.
Studien kommer att genomföras med hjälp av intervjuer och du tillfrågas att deltaga eftersom du arbetar på en allmän intensivvårdsavdelning, samt har erfarenhet av att vårda barn. Intervjun
beräknas ta cirka 30-60 minuter och genomförs på av dig vald plats. Intervjuerna kommer att spelas in för att sedan skrivas ut ordagrant och avidentifieras. Ditt deltagande är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien utan att behöva ange orsak. Resultatet av studien kommer att redovisas i form av ett examensarbete på kandidatnivå vid Hälsohögskolan Jönköping. Då resultatet från studien redovisas kommer enskilda individer inte att kunna identifieras, dvs. ingen kommer kunna identifiera vad just du sagt. Om du anger dina kontaktuppgifter nedan så tolkas det som ett samtycke till att vi kontaktar dig för en intervju.
Ja, ni får kontakta mig:
Namn:_______________________________________
Telefonnummer:_______________________________
E-mailadress:_________________________________
Vid frågor hör gärna av dig till:
Maria Eriksson och Gunilla Smedenman Linda Johansson Studenter, Hälsohögskolan Jönköping Handledare/Lektor
maria.a.eriksson@rjl.se Hälsohögskolan
Mobil: 0705-12 65 86 Jönköping
gunilla.smedenman@rjl.se Tel: 036-10 12 53
Bilaga 3
Intervjuguide:
Studie
1, Tänk på en situation då du vårdade ett barn. Hur upplevde du det? följdfrågor:
Hur menar du? Kan du utveckla det? Kan du säga något mera? Hur reagerade du då?
2, Anser du att du har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att vårda ett sjukt barn? följdfrågor
Får du kontinuerlig fortbildning och träning i att vårda och ta hand om ett sjukt barn?
Vilka utbildningar? Träning, scenario?