Resultatet från denna studie skulle kunna användas kliniskt för att förbättra
vårdtillgängligheten för patienter med samsjuklighet. Resultatet kan vägleda organisationer om det förändringsarbete som behövs för att hjälpa patienter som befinner sig i denna förödande situation. Vidare skulle resultatet kunna användas i arbetet med att förändra
nuvarande rutiner, regler och kunskapsluckor då det i vår studie visar vilka konsekvenser som bristande tillgänglighet kan få för vården. Vi anser att det är viktigt att vården präglas av ett etiskt förhållningssätt och ser behovet av att frågan om vårdtillgänglighet för personer med samsjuklighet lyfts upp och diskuteras utifrån hur olika öppenvårdsmottagningar efterlever detta. Vi anser också att det är av största vikt att specialistsjuksköterskor får större utrymme i utformningen och utförandet av vården för patienter med samsjuklighet. Detta då de
mellanmänskliga relationerna mellan patient och sjuksköterska är extra viktigt för patienter med samsjuklighet.
Sjuksköterskan behöver använda sig av ett icke dömande förhållningssätt och använda sig av omsorgsfulla samtal för att skapa trygghet i relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan bör även använda ett återhämtningsinriktat förhållningssätt gentemot patienten. I resultatet framkommer att, i arbetet med samsjuklighet, finns en kunskapsbrist och fördomar som leder till att patienterna skuldbeläggs för sin sjukdom. Enligt Chang, Huang, Chiang, Hsu och Chang (2012) så förbättras patientsäkerheten och vården om sjuksköterskor får mer kunskap.
Vi anser att vårt resultat visar på ett behov av mer kunskap för sjuksköterskor om patienter med samsjuklighet och att detta skulle gynna både sjuksköterskorna, patienterna och
samhället i stort. Resultatet pekar även på ett samband mellan bristande vårdtillgänglighet och uppfattningen att missbruk/beroende inte ses som en sjukdom. Dessa patienter verkar inte höra hemma någonstans, varken inom kommunal vård eller hälso-och sjukvård. Genom att sjuksköterskor uppmärksammar och lyfter denna patientgrupp tror vi att förändring på organisatorisk nivå kan vara möjlig. Sjuksköterskor är en huvudpelare inom hälso- och sjukvården idag och har möjlighet att åstadkomma förändringar. De lagar som i dagsläget finns gäller även patienter med samsjuklighet vilket innebär att även dessa bör ges vård på samma villkor som andra.
Slutsats
Det finns ett stort behov av att öka vårdtillgängligheten för patienter med samsjuklighet inom psykiatrisk öppenvård och att kunskapen om deras problematik ökar. Vår studie visar på att patienter med samsjuklighet inte får vård på samma villkor som andra patientgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Patienterna utsätts för regler som är kontraproduktiva och där personalen vill försöka korrigera deras beteenden istället för att anpassa vården efter deras förutsättningar. Sjuksköterskorna har även erfarenheter av att ingen vill ta det yttersta ansvaret för denna patientgrupps vård och de bollas runt mellan kommun och region där ingen tycker att missbruk/beroende är deras fulla ansvar. Istället utsätts patienterna för bedömningar som är präglade av fördomar och inte förankrade i rådande evidens inom området. Vården behöver bedrivas på jämlika villkor och anpassas efter patienternas behov och förutsättningar. På så sätt ökar vi vårdtillgängligheten och får chansen att rädda liv. Studieförfattarna skulle önska att mer forskning gjordes på detta med ett studieupplägg ur patientens perspektiv: Hur ser patientens erfarenheter av vårdtillgängligheten ut? Finns det en skillnad i hur patientens erfarenhet av vårdtillgänglighet uppfattas jämfört med denna studie där deltagarna bestod av specialistsjuksköterskor?
Referenser
Abram, M. D. (2018). The role of the registered nurse working in substance use disorder treatment: A hermeneutic study. Issues in Mental Health Nursing, 39(6), 490-498. doi: 10.1080/01612840.2017.1413462
Adams, M.W. (2008). Comorbidity of mental health and substance misuse problems: a review of workers' reported attitudes and perceptions. Journal of Psychiatric and Mental Health
Nursing, 15(2), 101–108. doi: 10.1111/j.1365-2850.2007.01210.x
Arias, A., Gelernter, J.,Chan G., Weiss, R., Brady, K., Farrer, L & Kra, H. (2008). Correlates of co-occurring ADHD in drug-dependent subjects: Prevalence and features of substance dependence and psychiatric disorders. Addictive Behaviors, 33(9), 1199-1207. doi:10.1016/ j.addbeh.2008.05.003
Bartlett, R., Brown, L., Shattell, M., Wright, T. & Lewallen, L. (2014). Harm Reduction: Compassionate Care Of Persons with Addictions. Medsurge Nurse, 22(6), 349–358.
Brekke, E. (2019). Recovery in co-occurring mental health and substance use disorders: A
qualitative study of first-person and staff experiences (Doctoral dissertation, University of
South-Eastern Norway, Faculty of Health and Social Sciences). Från: https:// openarchive.usn.no/usn-xmlui/bitstream/handle/11250/2614372/
PhD%20Thesis%20Brekke.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Chang, Y. & Yang, M. (2013). Nurses attitudes toward clients with substance use problems.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från Idé till examination inom omvårdnad. (s. 285-299) Lund: Studentlitteratur
Đào, G., Brunelle, C. & Speed, David. (2019). Impact of substance use and mental health comorbidity on health care access in Canada. Journal of Dual Diagnosis. 15(4), 1-10. doi: 10.1080/15504263.2019.1634856
D’Antonio, P., Beeber, L., Sills, G. & Naegle, N. (2014). The future in the past: Hildegard Pepalu and interpersonal reations in nursing. Nursing Inqury, 21(4), 311–317. doi: 10.1111/ nin.12056
Delaney, K. R., Naegle, M. A., Valentine, N. M., Antai-Otong, D., Groh, C. J., & Brennaman, L. (2018). The effective use of psychiatric mental health nurses in integrated care: Policy implications for increasing quality and access to care. Journal of Behavioral Health Services
& Research, 45(2), 300–309. doi: 10.1007/s11414-017-9555-x
Ejneborn-Looi, G-M. (2015). Omvårdnad som reflekterande praktik: Att se och använda
alternativ till tvång i psykiatrisk vård (Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet,
Institutionen för hälsovetenskap). Från: https://www.ltu.se/cms_fs/1.145705!/file/ Git_Marie_Ejneborn_Looi.pdf
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA). (2019)
Europeisk narkotikarapport. Hämtad 2019-12-10 från: http://www.emcdda.europa.eu/ system/files/publications/11364/20191724_TDAT19001SVN_PDF.pdf
ESI Funds for helth. (2019). Thematic mapping document: Access to healthcare. Hämtad 2019-10.09 från: http://esifundsforhealth.eu/sites/default/files/2019-02/
Mapping%20Document%20access%20to%20healthcare.pdf
Graneheim, U. H., Lindgren, B. M., & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi: 10.1016/J.nedt.2017.06.002
Graneheim, U. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analyses in nursing research: Concepts, procedurs and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Grant, B., Stinson, F., Dawson, D., Chou, P., Dufour, M., Compton, W., Pickering, R. & Kaplan, K. (2004). Prevalence and co-occurrence of substance use disorders and independent mood and anxiety disorders: Results from the national epidemiologic survey on alcohol and related conditions. Archives of General Psychiatry, 61(8), 807–816. doi:10.1001/archpsyc. 61.8.807
Gunasekara, I., Pentland, T., Rodgers, T. & Patterson, S. (2014). What makes an excellent mental health nurse? A pragmatic inquiry initiated and conducted by people with lived experience of service use. International Journal of Mental Health Nursing, 23(2), 101-9. doi: 10.1111/inm.12027
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
Janlöv, A-C., Johansson, L.& Clausson, E.K. (2017) Mental ill-health among adult patients at healthcare centers in Sweden: district nurses experiences. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 32(2), 987-996. doi: 10.1111/scs.12540
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (2. uppl., s. 57-80) Lund: Studentlitteratur.
Looi, G. M., Engström, Å., & Sävenstedt, S. (2015). A self-destructive care: Self-reports of people who experienced coercive measures and their suggestions for alternatives. Issues in
Mental Health Nursing, 36(2), 96-103. doi: 10.3109/01612840.2014.951134
Manuel, J. I., Stebbins, M. B., & Wu, E. (2016). Gender differences in perceived unmet treatment needs among persons with and without co-occurring disorders. The Journal of
Behavioral Health Services & Research, 45(1), 1–12. doi:10.1007/s11414-016-9530-y
Monks R, Topping A, Newell R. (2013). The dissonant care management of illicit drug users in medical wards, the views of nurses and patients: A grounded theory study. Journal of
Advanced Nursing. 69(4):935–946. doi: 10.1111/j.1365-2648.2012.06088.x
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur
Polit, D.F., & Beck, C. T. (2008) Nursing Research Generating and Assesing Evidence for
Priebe, Å., Wiklund-Gustin, L., & Fredriksson, L. (2017). A sanctuary of safety: A study of how patients with dual diagnosis experience caring conversations. International Journal of
Mental Health Nursing, 27(2), 856-865. doi: 10.1111/inm.12374
Priester, M. A., Browne, T., Iachini, A., Clone, S., DeHart, D., & Seay, K. D. (2016).
Treatment access barriers and disparities among individuals with co-occurring mental health and substance use disorders: An integrative literature review. Journal of Substance Abuse
Treatment, 61, 47–59. doi:10.1016/j.jsat.2015.09.006
Rosic, T., Naji, L., Bawor, M., Dennis, B., Plater, C., Marsh, D., Thabane, L. (2017). The impact of comorbid psychiatric disorders on methadone maintenance treatment in opioid use disorder: a prospective cohort study. Neuropsychiatric Disease and Treatment, 13, 1399– 1408. doi.org/10.2147/NDT.S129480
Rugkåsa, J., Canvin, K., Sinclair, J., Sulman, A., & Burns, T. (2014). Trust, deals and authority: community mental health professionals' experiences of influencing reluctant patients. Community Ment Health Journal, 50(8), 886-95. doi: 10.1007/s10597-014-9720-0.
Sapag, J., Sena, B., Bustamante, I., Bobbili, S., Velasco, P., Mascayano, F., Alvarado, R & Khenti, A. (2017) Stigma towards mental illness and substance use issues in primary health care: Challenges and opportunities for Latin America. Global Public Health, 13(10), 1468-1480. doi: 10.1080/17441692.2017.1356347
Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer vid missbruk och beroende. Hämtad 2019-09-10 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/
Socialstyrelsen. (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och
beroendeproblematik. Hämtad 2019-12-10 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6481.pdf
SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret. Hämtad 2019-10-09 från: https://www.regeringen.se/49b6a2/contentassets/
0c778ea424b749b89225617e54558413/battre-insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1- av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou-201135
Urcelay G.P., Dalley J.W. (2012). Treatment access barriers and disparities among individuals with co-occurring mental health and substance use disorders: An integrative literature review.
Current Topics in Behavioral Neurosciences. 9, 173–197. doi: 10.1007/7854_2011_119
Velez, C., Nicolaidis, C., Korthuis, P., Englander, H., Velez, C. M. & Korthuis, P. T. (2017). "It's been an experience, a life learning experience": A qualitative study of hospitalized patients with substance use disorders. JGIM: Journal of General Internal Medicine, 32(3), 296–303. doi:10.1007/s11606-016-3919-4
Wadell,K & Skärsäter, I. (2007) Nurses´experiences of caring for patients with dual diagnosis of depression and alcohol abuse in a general psyciatric setting. Mental Health Nursing,
28(10), 1125-1140. doi: 10.1080/01612840701581230
Williams, J. (2014). Potential benefits of relationship continuity in patient care. British
Yang, L., Wong, L., Grivel, M & Hasin, D. (2017) Stigma and substance use disorders: an international phenomenon. Current Opinion Psychiatry, 30(5), 378–388. doi: 10.1097/YCO. 0000000000000351
Bilaga 1
Facebookinlägg:
Vill du delta i vår studie som kommer resultera i ett examensarbete på avancerad nivå, där du som specialistsjuksköterska berättar om dina upplevelser av tillgänglighet inom psykiatrisk öppenvård?
Det här är en förfrågan om medverkan i studien ”Specialistsjuksköterskors upplevelse av tillgänglighet för människor med samsjuklighet inom psykiatrisk öppenvård”.
Vi är två sjuksköterskor som går specialistutbildning i psykiatri på Luleå tekniska universitet (LTU). Vi heter Therese Lundmark och Sanna Bergman. Vi söker efter deltagare att intervjua till en studie vi kommer att genomföra under hösten-19 som kommer att sammanställas i ett examensarbete på avancerad nivå. Vi söker efter specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård som är intresserade av att delta i denna studie.
Syftet med den här studien är att undersöka: specialistsjuksköterskors upplevelse av tillgänglighet för patienter som vårdas inom den psykiatriska öppenvården.
Deltagandet är frivilligt och den insamlade datan kommer behandlas konfidentiellt. Låter det här intressant?
Kontakta oss på:
Sanna Bergman Therese Lundmark
sanber-4@student.ltu.se thebro-7@student.ltu.se