I resultatet framkommer några kliniska implikationer som kan vara av relevans för distriktssköterskors arbete inom primärvård och ur ett samhällsperspektiv.
o Telefonrådgivning till utlandsfödda vårdsökare ställer krav på distriktssköterskors kompetens, lyhördhet och flexibilitet. Distriktssköterskor behöver ges möjlighet till kompetensutveckling i bland annat kommunikation, telefonrådgivning, möten med andra språk och kulturer. De behöver också ha tid för att reflektera och diskutera med kollegor.
o Det behövs mer resurser på vårdcentraler i form av till exempel fler läkartider och längre tid per samtal i telefonrådgivningen, då telefonrådgivning med utlandsfödda vårdsökare tenderar att ta längre tid och ofta resulterar i ett bokat besök. Detta också för att minska väntetider för andra vårdsökare.
o Tekniken behöver utvecklas inom telefonrådgivning för att underlätta kommunikationen och bedömningen när det finns språkförbistring hos den vårdsökande, till exempel att kunna ha videosamtal.
o Samhället behöver informera utlandsfödda vårdsökare som är nyanlända till Sverige om hur den svenska hälso- och sjukvården fungerar.
35
REFERENSLISTA
Andersen, P,T.,Bak, C,K., Vangsgaard, S., Dokkedal, U., & Larsen P,V (2011). Self-rated Health, ethnicity and social position in derprived neighbourhood in Denmark. International
Journal for Equity in health. 10(5), 1-10. Doi: 10.1186/1475-9276-10-5
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.164-174). Lund: Studentlitteratur.
Distriktssköterskeföreningen (2008a). Distriktssköterskans uppdrag. Hämtad 26 maj från http://www.distriktsskoterska.se/download.php?f_id=35&id=1
Distriktssköterskeföreningen (2008b). Kompetensbeskrivning för distriktssköterskor. Hämtad 26 maj från http://www.distriktsskoterska.se/download.php?f_id=135&id=1
Eklöf, P. (2013) Rådgivningsstödet webb – ett stöd i din verksamhet. Hämtad 9 september 2015 från http://www.1177.se/Om-1177/rgs-webb/
Eklöf, N., Hupli, M., & Leino-Kilpi, H.( 2014) Nurses´perceptions of working with
immigrant patients and interpreters in Finland. Department of Nursing Science. 32(2), 143- 150. Doi: 10.1111/phn.12120
Ernesäter, A., Holmström, I., Engström, M. (2009). Telenurses´ experiences of working with computerized decision support: inhinbiting and quality improving. Journal of Advanced
Nursing, 65(5), 1074-1083. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.04966.x
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 129-137). Lund:
Studentlitteratur.
Holmström, I., & Dall ´Alba, G. (2002) ´Carer and gatekeeper´- conflicting demands in nurses´experiences of telephone advisory services. Scandinavian Journal of Caring
Science, 16, 142-148. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01839.x
Holmström, I., & Höglund, A. (2007). The faceless encounter: ethical dilemmas in telephone nursing. Journal of Clinical Nursing, 16, 1865-1871.
Holmström, I. (2008). Förord. I I. Holmstöm (red.) Telefonrådgivning inom hälso – och
36
Kaminsky, E., Carlsson, M., Röing, M., & Holmström, I K. (2013). "If I didn't trust Swedish Healthcare Direct, I would never call" - views of making pediatric health calls. Clinical
Nursing Studies, (1), 57-69.
Kaminsky, E., Rosenqvist, U., & Holmström, I. (2008). Telenurses´understanding of work: detective or educator? Journal of Advanced Nursing, 65(2), 382-390. Doi: 10.1111/j.1365- 2648.2008.04877.x
Leão TS., Sundquist, J., Johansson S-E., & Sundquist, K. (2009). The influence of age at migration and lenght of residence on self-rated health among Swedish immigrants: a cross- sectional study. Center for Family and Community Medicine. 14(1), 93-105. Doi:
10.1080/13557850802345973
Ledin, A., Olsen, L., & Josefsson, K. (2011). Sjuksköterskors syn på svårigheter i telefonrådgivning: En litteraturstudie. Vård i Norden, 100(31), 11-18.
Leppänen, V. (2008). Inledning. I I. Holmstöm (red.) Telefonrådgivning inom hälso- och
sjukvård. (s.19-35). Lund: Studentlitteratur.
Lindström, M., Sundquist, J., & Östergren, P.O. (2000). Ethnic differences in self reported health in Malmö in southern Sweden. Journal of Epidemiol Community Health. 55, 97- 103.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär och B. Höglund-Nielsen. (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 187-202). Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, B., Birkelund, R. (2009) Minority ethnic patients in the Danish healthcare system-a qualitative study of nurses´experience when meeting minority ethnic patients..
Scandinavian journal of Caring Sciences. 23, 431-437. Doi: 10.1111/j.1471-
6712.2008.00636.x
Nkulu Kalengayi, F K., Hurtig, A-K., Ahlm, C., & Ahlberg B M. (2012).”It is a challenge to do it the right way”: an interpretive description of caregivers´ experiences in caring for migrant patients in Northern Sweden. BMC Health Service Research.12:433. doi: 10.1186/1472-6963-12-433. Doi: 10.1186/1472-6963-12-433
O´Cathain, A., Sampson, F., Munro, J., Thomas, K.,& Nicholl, J. (2004). Nurses´views of using computerized decision support softwarein NHS Direct. Journal of Advanced
Nursing, 45(3), 280-286.
Pettinari, C., & Jessopp, L. (2001). 'Your ears become your eyes': managing the absence of visibility in NHS Direct. Journal Of Advanced Nursing, 36(5), 668-675.
37
Regeringskansliet. (2000). Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet. Hämtad 17 november från
http://www.regeringen.se/contentassets/8592e456f2184550b83c4aa215e3ebba/begreppet- invandrare---anvandningen-i-myndigheters-verksamhet
Runius, L. (2015). Samtalsprocessen. Hämtad 27 maj 2015 från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Telefonradgivning/Samtalsprocessen/
Röing, M., Hederberg, M & Holmström, I,K. (2014). (Tele)health promotion in primary healthcare centers-an exploratory study.Vård i Norden. 113(34), 33-37.
Röing, M., Rosenquist, U & Holmström I.K.(2013). Threats to patient safety in telenursing as revealed in Sedeish telenurses´reflections on their dialogues. Scandinavian Journal of
Caring Science. 27, 969-976. Doi:10.1111/scs.12016.
Samarasinghe, K., Fridlund, B., & Arvidsson, B. (2010). Primary health care nurse´s
promotion of involuntary migrant families health. International Nursing Review, 57, 224- 231.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen [HSL]. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat den 26 maj 2015 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 22
oktober 2015 från: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 3 september 2015 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf Statistiska centralbyrån. (2015). Folkmängd 2014: Största folkökningen någonsin. Hämtad 1
september 2015 från: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik /25788/25795/Behallare-for-Press/385509/
Ström, M. (2009). Telefonrådgivning, en verksamhet i tiden. Studier ur ett patient- och
sjuksöterskeperspektiv. Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet, Avdelning för
samhällsmedicin och folkhälsa/enheten för allmänmedicin Sahlgrenska Akademin.
Sungurova, Y., Johansson S-E., & Sundquist, J. (2006). East-west health divide and east-west migration: Self-reported health of immigrants from Eastern Europe and the former Soviet Union in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 34, 217-221. Doi:
38
Sveriges riksbank. (2015). Valutakurser. Hämtad 13 november 2015 från http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 18 september 2015 från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Travelbee, J. (1972). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F.A. DAVIS Company; 2:a uppl.
TRIHS & svensk sjuksköterskeförening. (2011). Kompetensbeskrivning för
telefonsjuksköterska. Hämtad den 13 november 2015 från
http://www.swenurse.se/contentassets/0a4706e267824ce3be0948da1137fe7c/kompetensbe skrivning.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 26 maj 2015 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wahlberg, A C., Cedersund, E., & Wredling, R. (2003). Telephone nurses´experience of problems with telephone advice in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 12, 37-45 Wahlberg, A C. (2008). Individperspektivet i hälso – och sjukvårdsrådgivning. I I.
Holmstöm (red.) Telefonrådgivning inom hälso – och sjukvård, (s. 53- 62). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA A. BREV TILL VERKSAMHETSANSVARIG
Till verksamhetsansvarig i primärvården i Mellansverige
Hej!
Vi heter Therese och Cecilia och är distriktssköterskestudenter vid Mälardalens Högskola i Västerås. Hösten 2015 kommer vi att göra ett examensarbete på avancerad nivå. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till patienter som inte har svenska som modersmål.
Vi har valt att kontakta verksamhetschefer på vårdcentraler där vi tror att sannolikheten är stor att distriktssköterskor möter den nämnda patientgruppen. För att kunna genomföra studien behöver vi intervjua 10 distriktssköterskor som har erfarenhet av telefonrådgivning på vårdcentral och som arbetar kontinuerligt med detta.
Intervjuerna önskar vi genomföra vecka 36 och 37. Varje intervju beräknas ta ca 40 minuter. Deltagandet är frivilligt och kan utan närmare förklaring avbrytas när som helst. Endast vi och vår handledare har tillgång till materialet och all insamlat material behandlas
konfidentiellt. Efter godkänt examensarbete får du gärna ta del av arbetet.
Vi önskar med detta brev ett godkännande från dig att någon eller några distriktssköterskor på din vårdcentral får delta i studien.
Vid frågor är du välkommen att höra av dig till någon av oss.
Författare: Författare:
Therese Kantergård Cecilia Hagelin Bäcklund Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska
07xx-xxxxxx 07xx-xxxxxx xxx@student.mdh.se xxx@student.mdh.se Handledare: Inger K. Holmström Professor 07xx-xxxxxx xxx@mdh.se
BILAGA B. BREV TILL INFORMANTER
Hej!
Vi heter Therese och Cecilia och är distriktssköterskestudenter vid Mälardalens Högskola i Västerås. Hösten 2015 kommer vi att genomföra ett examensarbete på avancerad nivå. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av
telefonrådgivning till patienter som inte har svenska som modersmål.
För att kunna genomföra studien behöver vi intervjua 10 distriktssköterskor som har erfarenhet av telefonrådgivning på vårdcentral och som arbetar kontinuerligt med detta. Intervjuerna kommer genomföras vecka 36 och 37.
Vi vill därför vända oss till dig med förfrågan om att delta i vår studie. Varje intervju beräknas ta ca 40 minuter och detta sker på arbetstid. Din verksamhetschef har gett sitt godkännande att du kan intervjuas på arbetstid. Deltagandet är frivilligt och kan utan närmare förklaring avbrytas när som helst. Endast vi som författare och vår handledare har tillgång till materialet och all insamlat material behandlas konfidentiellt. Du får gärna ta del av examensarbetet efter det blivit godkänt.
Vill du ställa upp på en intervju hittar vi tillsammans en bra tid som passar för dig och
verksamheten. Vänligen kontakta någon av oss så snart som möjligt om du vill delta i studien eller önskar mer information.
Författare: Författare:
Therese Kantergård Cecilia Hagelin Bäcklund Leg. sjuksköterska Leg. sjuksköterska
07xx-xxxxxx 07xx-xxxxxx xxx@student.mdh.se xxx@student.mdh.se Handledare: Inger K. Holmström Professor 07xx-xxxxxx xxx@mdh.se
BILAGA C. INTERVJUGUIDE
Öppningsfrågor
Hur länge har du arbetat som distriktssköterska? Hur länge har du arbetat på den här arbetsplatsen?
Kan du berätta om din erfarenhet av telefonrådgivning med patienter som inte har svenska som modersmål?
Ev följdfrågor
Vad är svårt i samtalet? Kan du ge något exempel?
På vilket sätt påverkar språksvårigheterna bedömningen?
Vilka strategier använder du för att hantera detta? (tex fråga om med andra ord, talar med anhörig till patienten?)
Vad är din uppfattning om att ge rådgivning och information gällande patienten till en anhörig?
Vad tycker du karaktäriserar ett rådgivningssamtal som fungerat bra med en person som inte har svenska som första språk?
Avslutning
BILAGA D. Exempel ur analysen
Meningsenhet Kondensering Kod Subkategori Kategori
Ja det är att båda förstår varandra, att man avslutar samtalet och känner att man fått fram det man vill säga/…/Ber patienten upprepa så att man vet att man är överens. (I.3)
Att båda parter förstår varandra och att man är överens.
Förstå varandra och vara överens.
Nå överens- stämmelse Att främja samspel i kommunikationen. Kulturkrockar det upplever jag som svårt.. att få fram budskapet att man faktiskt kan avvakta. De är mycket för att de ska ha medicin. (I.10)
Det kan uppstå kulturkrockar, patienter förstår inte att det inte är farligt att ibland avvakta. Olika uppfattning om sjukdom beroende på kultur. Kulturella skillnader påverkar uttryck av symtom, egenvård och tidsuppfattning. Att träffa på svårigheter/ hinder i samtalet. Om man räknar med att det tar lite längre tid så tycker jag att det brukar kunna lösa det mesta. (I.4)
Ge uppringaren tid i telefonen för att kunna möta denne på bästa sätt.
Vara generös med tiden i telefonen.
Ger tid. Att använda organisatoriska strategier.
Jag brukar tänka att nu måste jag tala tydligt och sakta, lyssna noga. Jag försöker förenkla språket, ställa korta frågor, enkla ord som de brukar förstå. Ibland frågar jag engelska? English? (I.8)
Tala tydligt, förenkla språket och ställa korta frågor.
Sätt att underlätta kommunikationen.
Förenklar språket. Att använda sin kompetens.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00