Att göra familjen delaktig i omvårdnaden av en kroniskt sjuk familjemedlem ger möjligheter för distriktssköterskan att synliggöra familjens insatser, som annars inte uppmärksammas, och utifrån det kunna sätta in stöd där det behövs. Genom detta arbetssätt kan ohälsa hos familjen
förebyggas vilket innebär samhällsekonomiska vinster. Distriktssköterskorna kan öka sin kompetens och visdom genom att vara lyhörda och reflektera mer över familjedynamikens betydelse i omvårdnaden.
Förslag till fortsatta studier inom området kan vara att studera hur distriktssköterskan inom primärvården kan synliggöra sitt arbete med familjer där en anhörig drabbats av kroniskt
sjukdom, så att området ska kunna prioriteras av organisationen. Genom att medvetandegöra och synliggöra distriktssköterskornas arbete med kroniskt sjuka patienter och deras familjer, hoppas författarna att även arbetsgivaren kan se en fördel med att arbeta familjefokuserat och att modellen kan anammas även inom primärvården.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Argyle, C. (2016). Caring for carers: how community nurses can support carers of people with cancer. British Journal of Community Nursing 21(4), 180-184.
Beauchamp, T., & Childress, J. (2013). Principles of biomedical ethics. 7ed. New York: Oxford University press.
Benzein, E., & Saveman, B-I. Health-promoting conversations about hope and suffering with couples in palliative care. (2008). International Journal of Palliative Nursing, 14(9), 439-445 Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I.(2012). Varför ska familjen ses som enhet? I Benzein, E., Hagberg, M, & Saveman, B-I. (Red)., Att möta familjer inom vård och omsorg (ss.23-27). Lund: Studentlitteratur.
Benzein, E., Olin, C. & Persson, C. (2015). “You put it all together”-families’ evaluation of participating in Family Health Conversations. Scandinavian Journal of Caring Science 29, 136- 144.doi:10.1111/scs.12141
Boots, L. Wolfs, C., Verhey, F., Kempen, G. & de Vugt, M. (2015). Qualitative study on needs and wishes of early-stage dementia caregivers: the paradox between needing and accepting help.
International Psychogeriatrics, 27(6), 927-936.doi:10.1017/S1041G10214002804
Bremer, P., Cabrera, E., Leino.Kilpi, H., Lethin, C., Saks, K., Sutcliffe, C., Wübker, A. (2015). Informal dementia care: consequences for caregivers’ health and health care use in 8 European countries. Health policy 119, 1459-1479. Tillgänglig från:
http://dx.doi.org/10.1016/j.healthpol.2015.09.014
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Häsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dening, K. H., & Hibberd, P. (2016). Exploring the community nurse role in family-centred care for patients with dementia. British Journal of Community Nursing, 21(4), 198-202.
doi:http//dx.doi.org.ezproxy.server.hv.se/10.12968/bjcn.20016.21.4.198
Distriktssköterskeföreningen i Sverige, 2008. Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Tillgänglig från:
www.distriktsskoterska.se/download.php?f_id=135&id=1
Eriksson, M. (2015). Salutogenes är mer än känsla av sammanhang. I Eriksson, M. (Red).,
Salutogenes- Om hälsans ursprung. Från forskning till praktisk tillämpning (ss. 92-104).
Stockholm: Liber.
Erlingsson, C.L., Magnusson, L., & Hansson, E. (2012). Family caregivers’ health in connection with providing care. Qualitative health research, 22(5) 640-655.doi:
10.1177/10497732311431247.
Fossum, B. (2013). Framgångsrika kommunikationsmodeller. I Fossum, B. (Red.).
Kommunikation-Samtal och bemötande i vården. (ss. 199-221). Lund: Studentlitteratur
Graham, J., & Bassett, R. (2006). Reciprocal relations: The recognition and co-construction of caring with Alzheimer’s disease. Journal of Aging Studies, 20, 335-349.
Doi:10.1016/j.jaging.2005.12.003
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24. 105- 112. Doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hewitt, J. (2007). Ethical components of researcher-researched relationships in qualitive
interviewing. Qualitative Health Research 17(8), 1149-1159. Doi: 10.1177/1049732307308305 Johansson, I. (2007). Anhörig- omsorg och stöd. Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Delaktighetens etik och ansvar för delaktighet. I Bülow, P., Persson Thunqvist, D., & Sandén, I. (Red.). Delaktighetens praktik. (ss. 31-39). Malmö: Gleerups utbildning AB.
Konradsdottir, E., & Svavarsdottir, E.K. (2011). How effective is a short-term educational and support intervention for families of adolescent with type 1 diabetes? Journal of Specialists in
Pediatric Nursing, 16, 295-304. doi: 10.1111/j.1744-6155.2011.00297.x
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Leahey, M., & Wright, L.M. (2016). Application of the Calgary Family Assessment and
Intervention Models: Reflections on the Reciprocity Between the Personal and the Professional. Journal of Family Nursing. 22(4) 450-459. Doi: 10.1177/1074840716667972
Lundman, B,. & Hällgren- Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss. 187- 201). Lund: Studentlitteratur.
Lämås, K., Sundin, K., Jacobsson, C., Saveman, B-I & Östlund, U. (2016). Possibilities for evaluating cost- effectiviness of family system nursing: an example based on Family Health Conversations with families in which a middle aged family member had suffered stroke. Nordic
Journal of Nursing Research, 36(2) 74-81. Doi:10.1177/010740831560076
Persson, C., & Benzein, E. (2014). Family health conversations: How do they support health?
Nursing Research and Practice.2014, 157-167. doi:http://dx.doi.org/10.1155/2014/547160
Polit, D.F., & Beck, T. C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9th ed). Philadelphia: Wolters Kluwer Halth/ Lippincott Williams & Wilkins.
Ragnarsdottir, A., & Svavarsdottir, E. K. (2014). Advanced knowledge in nursing practice can make the difference: the value of a nursing intervention for families of children with rare chronic illness. Nordic Journal of Nursing Research, 34(1), 48- 51.
Rolland, J.S. (1990). Anticipatory loss: A family systems developmental framework. Family
Process, 29(3), s. 229-244.
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I. E., Sjöström, B., & Kaety, A. E. (2008). An analysis of the concept of patient participation. Nursing Forum, 43(1), 211. Doi: 10.1111/j.1744-6198.2008.00090.x SFS 1993:100. Högskoleförordning. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig från:
https://www.lagboken.se/dokument/lagar-och-forordningar/2605/hogskoleforordning-
1993_100?pageid=64989
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och- sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
SFS 2003:460. Lag om etikprövning om forskning som avser människa. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2017-01-04 från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag- 2014821_sfs-2014-821
Socialdepartementet. (2016). Överenskommelse om insatser för att förbättra vården för personer
med kroniska sjukdomar mm 2017. Tillgänglig från:
http://www.regeringen.se/4af67e/contentassets/ef10e08f07ba4ec089fc796db109f487/overensko mmelse-insatser-for-att-forbattra-varden-for-personer-med-kroniska-sjukdomar.pdf
Socialstyrelsen. (2015). Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar-Öppna jämförelser.
Tillgänglig från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19930/2015-12- 1.pdf
Socialstyrelsen. (2016a). Insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Tillgänglig från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20187/2016-6- 1.pdf
Socialstyrelsen. (2016b). Primärvårdens uppdrag. Hämtad 2016-11-23 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20066/2016-3-2.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2009). Sjuksköterskans profession. Hämtad 2016-11-27 från: http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf
Syrén, S., Saveman B-I., & Benzein, E. (2006). Being a family in the midst of living and dying.
Journal of Palliative Care, 22, 26-32.
Van Dongen, JJ., Habets, IG., Beurskens, A., & van Bokhoven, MA. (2016). Successful participation of patients in interprofessional team meetings: A qualitative study. Health Expectations. doi: 10.1111 / hex.12511.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Codex. Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2017-01-04 från:
http://www.codex.vr.se/
Västra Götalandsregionen. (2017). Krav- och kvalitetsbok. Tillgänglig från:
http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/VG%20Prim%C3%A4rv%C3%A5rd/KoK/KO KBOK%20VGPV%202017%20-%20till%20tryck.pdf
Wright, L. M. (2015). Brain science and illness beliefs: an unexpected explanation of the healing power of therapeutic conversations and the family interventions that matter. Journal of Family
Nursing, 21(2) 186-205. Doi:10.1177/1074840715575822
Wright, L. & Leahey, M (2013). Nurses and Families: a guide to family assessment and
intervention. 6.ed. Philadelphia: F.A. Davis.
WHO. (u.å.).Constitution of the World Health Organization: Principles. Tillgänglig från:
http://www.who.int/about/mission/en/
Wärnå-Furu, C. (2012). Hälsa. I Wiklund-Gustin, L., & Bergbom, I. (Red.). Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. (ss. 199-214). Lund: Studentlitteratur.
Öqvist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.
Östlund, U., Bäckström, B., Saveman, B- I., Lindhn V., & Sundin, K. (2016). A family systems nursing approach for families following a stroke: family health conversations. Journal of Family
Nursing, 22( 2), 148-171. doi: 10.1177/1074840716642790
Bilaga I
Institutionen för Hälsovetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska/folkhälsa Avancerad nivå ht 2016
Högskolan Väst
Till vederbörande verksamhetschef för godkännande av datainsamling.
Vi är två sjuksköterskor som studerar till distriktssköterska med inriktning folkhälsa. Inom ramen för vår utbildning till specialistsjuksköterska och kursen Examensarbete i omvårdnad, magister 15 Hp, ingår det att skriva en uppsats på D-nivå.
Vi har valt att fördjupa oss inom området familjefokuserad omvårdnad och skulle vilja intervjua distriktssköterskor, som har minst ett års yrkeserfarenhet, om hur de får familjen delaktig i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter inom primärvården.
Vi kommer att samla in data via halvstrukturerade intervjuer som kommer att bandas, analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenteras i en uppsats, samt efter godkännande publiceras på DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Intervjuerna beräknas 30 minuter och kommer att genomföras på arbetsplatsen eller annan plats enligt överenskommelse. Vi planerar att börja intervjua vecka 2, 2017.
Deltagande är frivilligt och distriktssköterskorna kan när som helst avbryta sin medverkan utan förklaring. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och förstöras efter att uppsatsen är godkänd.
Vi vill härmed be om ditt tillstånd att få intervjua en till två intresserade distriktssköterskor på er arbetsplats.
Om du ger tillstånd till genomförandet av vår studie vore vi också tacksamma om vi kunde få din hjälp att få mailadress på intresserade distriktssköterskor på din vårdcentral.
Bilaga I
• Svaret med mailadress på intresserade distriktssköterskor kan sändas per mail till en av mailadressen nedan.
• Ditt godkännande sändes per post i bifogat adresserat förfrankerat kuvert.
Bilaga II
Institutionen för Hälsovetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska/folkhälsa Avancerad nivå ht 2016
Högskolan Väst
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Kristina Andersson och Naomi Makita genomför intervju med intresserade distriktssköterskor enligt beskrivning i brev ”Till vederbörande verksamhetschef för godkännande av datainsamling”
Ort/ Datum
BilagaIII
Institutionen för Hälsovetenskap
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska/folkhälsa Avancerad nivå ht 2016
Högskolan Väst
Förfrågan om deltagande i en intervju om hur distriktssköterskan involverar anhöriga i omvårdnaden av kroniskt sjuka patienter.
Vi är två sjuksköterskor som studerar till distriktssköterska med inriktning folkhälsa. Inom ramen för vår utbildning till specialistsjuksköterska och kursen Examensarbete i omvårdnad, magister 15 Hp, ingår det att skriva en uppsats på D-nivå.
Vi har valt att fördjupa oss inom området familjefokuserad omvårdnad och skulle vilja intervjua dig om hur du i ditt arbete involverar familjen i omvårdnaden av kroniskt sjuka. Syftet med vår studie är att beskriva hur distriktssköterskan får familjen delaktig i omvårdnad av kroniskt sjuka i primärvården.
En förfrågan har skickats till din chef som godkänt att intervju får genomföras, därför kontaktar vi nu dig för att höra om du kan tänka dig att delta i intervju.
Din medverkan kommer att innebära att du deltar i en intervju med några på förhand formulerade frågor. Intervjun kommer att bandas, analyseras genom kvalitativ innehållsanalys och presenteras i en uppsats, samt efter godkännande publiceras på DIVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Frågorna medföljer som bilaga till detta brev. Läs gärna frågorna i förväg och reflektera kring dem inför intervjun. Vg se bilaga 1 för intervjufrågor.
Intervjun beräknas ta 30 minuter och planeras att genomföras på din arbetsplats eller annan plats som passar dig.
Vi planerar att börja intervjua v.2, 2017.
Ditt deltagande är frivilligt och även om du tackar ja, kan du när som helst avbryta ditt
deltagande utan att uppge orsak. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och förstöras efter att uppsatsen blivit godkänd.
BilagaIV
Frågeställningar
- Kan du berätta lite om dig själv, hur länge du arbetat som DSK, hur gammal du är, tidigare arbetsplatser.
- Hur arbetar du för att involvera familjen i omvårdnaden av kroniskt sjuka?
- Arbetar ni utifrån en/flera teorier eller modeller på denna arbetsplats? Vilken/ vilka? - Vad ser du som möjligheter/hinder för att involvera familjen i omvårdnaden? - Vilka patientgrupper anser du är lämpliga för ett sådant arbetssätt?