KLINISKA IMPLIKATIONER - Uppsökande tandvård och upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos b

Resultatet av studien berör faktorer som behöver förändras för att arbetet och effekten av uppsökande tandvård ska bli mer effektivt. Några av dem kan implementeras redan idag i det dagliga arbetet. I studien nämndes att det råder brist gällande information om uppsökande tandvård och nödvändig tandvård, vilket gör att inte alla nås av dessa även om de är berättigade till det. Detta gäller framför allt personer som väljer att bo i det egna hemmet. Samtliga professioner som arbetar inom hälso- och sjukvård samt tandvård behöver bli bättre pålästa om dessa tandvårdsstöd och vara mer observanta på vilka som kan ha rätt till dem. Även om man inte har rättigheter till att utfärda intyg kan man forfarande informera om att det finns och hänvisa till de insatser som kan hjälpa den äldre att ansöka om det. Det är

samtidigt viktigt att göra det enkelt för professionerna att veta var de ska hänvisa dessa personer. En sådan informationsspridning skulle kunna leda till att fler får möjlighet till att ta del av dessa tandvårdsstöd. Vidare studier behövs dock för att få en bredare bild av ämnet. En studie där man undersöker kunskaper om uppsökande tandvård samt nödvändig tandvård hos vårdpersonal och tandvårdspersonal kan vara av intresse. Ett annat förslag kan vara att undersöka vårdpersonalens upplevelse av uppsökande tandvård.

REFERENSER

Ahlbom, A., Drefah, S., & Lundström, H. (2010). Den åldrande befolkningen. Läkartidningen 107(48), 3048-51.

Alian, AY., McNally, ME., Fure, S., & Birkhed, D. (2006). Assessment of caries risk in elderly patients using the Cariogram model. Journal of the Canadian dental association, 72(5), 459-63.

Andersson, P., Westergren, A., Karlsson, S., Rahm Hallberg, I. & Renvert, S. (2002), Oral health and nutritional status in a group of geriatric rehabilitation patients. Scandinavian

Journal of Caring Sciences, 16, s. 311–318.

Anderson, P., Hallberg, IR., Lorefält, B., Unosson, M., & Renvert, S. (2004). Oral health problems in elderly rehabilitation patients. International Journal of Dental Hygiene, 2, s. 70- 77.

Batchelor, P. (2015). The changing epidemiology of oral diseases in the elderly, their growing importance for care and how they can be managed. Age and Ageing 44(6), 1064-70. doi: 10.1093/ageing/afv148.

Berlin, J., Carlström, E., & Sandberg, H. (red.) (2009). Team i vård, behandling och omsorg:

erfarenheter och reflektioner. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Burks, CE., Jones, CW., Braz, VA., Swor, RA., Richmond, NL., Hwang, KS., Hollowell, AG., Weaver, MA., & Platts-Mills, TF. (2017). Risk Factors for Malnutrition among Older Adults in the Emergency Department: A Multicenter Study. Journal of the American

Geriatrics Society. doi: 10.1111/jgs.14862.

Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Samverkan i team. I: A-K. Edberg, m. fl. (Red.) Omvårdnad på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans

specialistområden. Lund: Studentlitteratur.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (Uppl. 1.). Malmö: Gleerups utbildning, s. 9-26. Danielsson, E. (2012). Kvalitativ Forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.163-174). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Elo, S. & Kyngäs, K. (2008). The qualitative content analysis process. I Journal of Advanced

Nursing, 62(1), s. 107-115.

Ellefsen, B., Pedersen, P., Morse, D., Schroll, M., Andersen, B. & Waldemar, G. (2008). Caries prevalence in older persons with and without dementia. Journal of the American

Geriatrics Society, 56, s. 59-67.

Eriksson, M. (2015). Nya Skolans självvärdering - att förstå och genomföra lokal

utvärdering. Idé och kunskapsbank för ledning och personal inom gymnasieskola, grundskola och förskola. Landskrona: GME Förlag.

Ernsth Bravell, M. (red) (2013). Gerontologi – vad är det?, I: Ernsth Bravell M (red), Äldre

och åldrande: grundbok i gerontologi. Malmö: Gleerups utbildning, s. 19-40.

Folke, S., Fridlund, B., & Paulsson, G. (2009). Views of xerostomia among health care professionals: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 18(6), s. 791-798. Forsman, B. (2005). Etik i biomedicinsk forskning – en orientering. (Uppl. 1.). Lund: Studentlitteratur, s. 131.

Forskning och Utveckling [FoU] i Väst. (2013). Skör och äldre – vad händer med tänder?

Tandvårdskontakt och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov. Rapport 4:2013.

Fure, S. (2004). Ten- year cross- sectional and incidence study of coronal and root caries and some related factors in elderly Swedish individuals. Gerodontology, 21(3), s. 130-140. Försäkringskassan. (2012). När tänderna får vänta. Analys av de som inte har regelbunden

kontakt med tandvården. Socialförsäkringsrapport 2012:10.

Gabre, P., Holmén, A., Hagman Gustavsson, M-L., Strömberg, E., Ståhlner R-M., Wårdh I. (2007). Vem får munhälsobedömning i hemmet? Rapport nr 1, Västmanlands läns landsting. Gatley, F., Jagger, R, G., Waylen, A & Jagger, D, C. (2011). Denture hygiene care for residents in nursing homes in North Wales. Journal of Research in Nursing, 16(1), s. 65-73. doi:10.1177/1744987110369973.

Gibney, J., Wright, C., Sharma, A., & Naganathan, V. (2015). Nurses’ knowledge, attitudes, and current practice of daily oral hygiene care to patients on acute aged care wards in two

Australian hospitals. Special Care Dentistry Association and Wiley Periodicals, 35(6), s. 285- 293. doi:10.1111/scd.12131.

Gluhak, C., Arnetzl, G.V., Kirmeier, R., Jakse, N., & Arnetzl, G. (2010). Oral status among seniors in nine nursing home in Styria, Austria. Gerodontology, 27(1), s. 47-52.

Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård. (Uppl. 2.). Lund: Studentlitteratur AB, s. 192.

Hagman Gustavsson, M-L., Holmén, A., Strömberg, E., Gabre, P., & Wårdh, I. (2012).

Munhälsa hos äldre med måttligt och stort omvårdnadsbehov – sjukdomsförekomst, riskfaktorer och livskvalitet. Folktandvården Landstinget Gävleborg, Folktandvården i

Uppsala län, Folktandvården Västmanland AB och Karolinska Institutet.

Haumschild, MS., & Haumschild, RJ. (2009). The importance of oral health in long-term care. Journal of the American Medical Directors Association, 10, 667–71.

Helsingforsdeklarationen. (2013). World medical association declaration of Helsinki: ethical principles for medical research involving human subjects. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html.pdf?print-mediatype&footer- right=[page]/[toPage] [2017-02-11].

Hirotomi, T., Yoshihara, A., Ogawa, H., & Miyazaki, H. (2010). Tooth-related risk factors for periodontal disease in community-dwelling elderly people. Journal of Clinical

Periodontology, 37(6), s. 494-500.

Holman, C., Roberts, S., & Nicol, M. (2005. Practice update: clinical skills with older people. Promoting oral hygiene. Nursing older people, 16 (10), 37- 9.

Hugoson, A., & Koch, G. (2008). Thirty year trends in the prevalence and distribution of dental caries in Swedish adults (1973-2003). Swedish Dental Journal, 32(2), s. 57-67. Hugoson, A., Sjödin, B., & Norderyd, O. (2008). Trends over 30 years, 1973-2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. Journal of Clinical Periodontology, 35(5): 405-14.

Hugoson, A., Koch, G., Johansson, S., Börjesson, A., & Lindberg, J (2003). Oral hälsa:

Inspektionen för socialförsäkringen [ISF]. (2016). Omfördelning inom tandvårdsstödets.

högkostnadsskydd. Rapport 2016:11.

Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. 2016. Tillsynsrapport. De viktigaste iakttagelserna

inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2015. Rapport 2016.

Jablonski, R A., Munro, C.L., Grap, M.J., Schubert, C.M., Ligon, M., & Spigelmyer, P. (2009). Mouth Care in Nursing Homes: Knowledge, Beliefs, and Practices of Nursing Assistants. Geriatric Nursing, 30(2), s. 99-107.

Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer och begrepp – en ordbok. (Uppl 1.). Lund: Studentlitteratur, s. 67-94.

Karlsson, E., Lymer U-B., & Hakeberg, M. (2009). Periodontitis from the patient´s perspective, a qualitative study. International Journal Dental Hygiene, 7(1), s. 23-30. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Uppl. 1.). Lund: Studentlitteratur, s. 17-28.

Lee, HK., Choi, SH., Won, KC., Merchant, AT., Song, KB., Jeong, SH., Lee, SK., Choi, YH. (2009). The effect of intensive oral hygiene care on gingivitis and periodontal destruction in type 2 diabetic patients. Yonsei Medical Journal, 50(4), s. 529-536.

Li, KY., Wong, MC., Lam, KF., & Schwarz, E. (2011). Age, period, and cohort analysis of regular dental care behavior and edentulism: A marginal approach. BMC Oral Health, 17(11), s. 9.

Lindqvist, L., Seleskog, B., Wårdh, I. & von Bültzingslöwen, I. (2013). Oral care perspectives of professionals in nursing homes for the elderly. International Journal of Dental Hygiene, 11(4), s. 298-305. doi: 10.1111/idh.12016.

Lundman, B., & Graneheim, U H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s. 187-201.

Läkartidningen. (2015). Avvikelserapporter – bräcklig grund för förbättringsarbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/03/Avvikelserapporter--bracklig-grund- for-forbattringsarbete/ [2017-05-19].

MacEntee, MI. (2011). Muted dental voices on interprofessional healthcare teams. Journal of

Dentistry, 39(2), s. 34-40.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB. McKenzie-Green, B., Giddings, L.S., Buttle, L., & Tahana, K. (2009). Older peoples' perceptions of oral health: 'it's just not that simple'. International journal of dental hygiene, 7(1), s. 31-38.

Murray, CM., Knight, ET., Russell, AA., Twase-Smith, S., & Leichter, JW. (2013). Peri- implant disease: current understanding and future direction. The New Zealand dental journal, 109, s. 55-62.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2016). Samordnad vård och omsorg. En analys

av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.healthnavigator.se/wp-content/uploads/2016/02/samordnad-vard-och- omsorg.-en-analys-av-samordningsutmaningar-i-ett-fragmenterat-vard-och-

omsorgssystem.pdf (2017-05-22).

Nordström, B., & Edman, K. (2008). Vuxnas mun- och tandhälsa samt attityder till tandvård.

Landstinget i Dalarna. ISBN 978-91-633-5839-5.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur, s. 28-29.

Paulsson, G., Andersson, P., Wårdh, I. & Öhrn, K. (2008). Comparison of oral health assessments between nursing staff and patients on medical wards. European Journal of

Cancer Care, 17, s. 49–55. doi: 10.1111/j.1365-2354.2007.00802.

Peltola, P., Vehkalahti, MM., & Wuolijoki-Saaristo, K. (2004). Oral health and treatment needs of the longterm hospitalised elderly. Gerodontology, 21, s. 93-99.

Raghoonandan, P., Cobban, SJ., & Compton, SM. (2011). A scoping review of the use of fluoride varnish in elderly people living in long term care facilities. Canadian

Ravald, N., & Starkhammar-Johansson, C. (2012). Tooth- loss in periodontally treated patients. A longterm study of periodontal disease and root caries. Journal of clinical

periodontology, 39(1), s. 73-79.

Renvert, S., Persson, R.E., & Persson, G.R. (2011). A history of frequent dental care reduces the risk of tooth loss but not periodontitis in older subjects. Swedish Dental Journal, 35(2), s. 69-75.

Rothera, I., Jones, R., Harwood, R., Avery, A. & Waite, J. (2003). Health status and assessed need for a cohort of older people admitted to nursing and residential homes. Age & Ageing, 32(3), s. 303-309.

Senior dental center. (2016). The Gary and Mary West Senior Dental Center. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://seniordentalcenter.org/ [2017-05-19].

SFS, 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS, 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS, 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS, 2008: 355 Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartement, 2008.

Simons, D., Baker, P., Jones, B., Kidd, E A M & Beighton, D. (2000). An evaluation of an oral health training programme for carers of the elderly in residential homes. British Dental

Journal, 188, s. 206-210.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 –

stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2013). Tandvård och tandhälsa. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2-2/Documents/2013-2- 2_Tandvardochtandhalsa.pdf [2017-01-31].

Socialstyrelsen. (2014). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-1-12 [2017-01-31]. Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för diabetesvård. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20469/2017-2-2.pdf (2017- 05-22).

Sonde, L., Emami, A., Kiljunen, H., & Nordenram, G. (2010). Care providers’ perceptions of the importance of oral care and its performance within everyday caregiving for nursing home residents with dementia. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, s. 92-99.

doi:10.1111/j.1471-6712.2010.00795.

Southern, H. (2007). Oral care in cancer nursing: nurses’ knowledge and education. Journal

of Advanced Nursing, 57(6), s. 631-638.

Suddick, K. M., & De Souza, L. H. (2007). Therapists' experiences and perceptions of teamwork in neurological rehabilitation: Critical happenings in effective and ineffective teamwork. Journal of Interprofessional Care, 21(6), s. 669-686.

Sundelöf Andersson, S. (2012). Rehabilitering i vårdarbetet: en handbok. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2015). Effekten av

uppsökande tandvård hos personer med långvarigt omsorgsberoende. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.sbu.se/globalassets/publikationer/upplysningstjanst/pdf_er/effekten- av-uppsokande-tandvard-hos-personer-med-langvarigt-omsorgsberoende.pdf [2017-02-03]. Statistiska centralbyrån [SCB]. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015–2060.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Publiceringskalender/Visa- detaljerad-information/?publobjid=24552 [2017-01-25].

Strömberg, E., Hagman-Gustavsson, ML., Holmén, A., Wårdh, I. & Gabre, P. (2011). Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community dentristry and oral

Strömberg, E., Hagman-Gustafsson, M., Holmén, A., Wårdh, I., & Gabre, P. (2012). Oral status, oral hygiene habits and caries risk factors in home-dwelling elderly dependent on moderate or substantial supportive care for daily living. Community Dentistry & Oral

Epidemiology, 40(3), s. 221-229.

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2011). Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som led i sjukdomsbehandling. Uppföljning av 2011 års verksamhet. Dnr 12/4247.

Tham, R. & Hardy, S. (2011). Oral health issues in rural residential aged care services in Victoria, Australia. Gerodontology, 30, s. 126-132. doi:10.1111/j.1741-2358.2012.00652. Tronje Hansson, L., Gahnberg, L., Hägglin, C., & Odebo, L. (2013). Skör och äldre – vad

händer med tänder? Tandvårdskontakter och munhälsa hos äldre med stort omvårdnadsbehov. Rapport 4:2013. Göteborg: FoU i Väst/GR.

Trost, J. (2012). Enkätboken. (Uppl. 4.). Lund: Studentlitteratur, s. 9-17.

Twaddle, M. (2012). Teamwork – the new way. Health progress, 93(2), s. 13-17.

US Department of Health and Human Services Oral, (2016). Health Coordinating Committee.

US department of health and human services oral health strategic framework, 2014-2017.

Public Health Report 2016; s. 131:242.

Vilstrup, L., Holm-Pedersen, P., Mortensen, EL., & Avlund, K. (2007). Dental status and dental caries in 85-year-old Danes. Gerodontology, 24(1), s. 3-13.

Yellowitz, JA., & Schneiderman, MT. (2014). Elder's oral health crisis. The Journal of

Evidence-Based Dental Practice, 14, s. 191-200. doi: 10.1016/j.jebdp.2014.04.011.

Vårdanalys – Myndigheten för vårdanalys. (2014). Vip i vården? Om utmaningar i vården av

personer med kronisk sjukdom. Rapport 2014:2. Stockholm: Vårdanalys.

Wiener, RC., Wu, B., Crout, R., Wiener, M., Plassman, B., Kao, E., & McNeil, D. (2010). Hyposalivation and xerostomia in dentate older adults. The Journal of the American dental

Willumsen, T., Karlsen, L., Næss, R & Bjørntvedt, S. (2011). Are the barriers to good oral hygene in nursing homes within the nurses or the patients? Gerodontology, 29(2), 748-55. doi: 10.1111/j.1741-2358.2011.00554.

Wårdh, I. (2009). Muntorrhet kan identifieras och lindras. En studie av äldre patienter med hög läkemedelskonsumtion. Incitament, 18, 294-96.

Wårdh, I., & Wikström, M. (2013). Long-term effects of using oral care aides at a nursing home for elderly dependent residents – a pilot study. Accepted for publication Special Care

Dentistry.

Zuluaga, DJ., Ferreira, J., Montoya, JA., & Willumsen, T (2012). Oral health in

institutionalised elderly people in Oslo, Norway and its relationship with dependence and cognitive impairment. Gerodontology 29, 420-6.

Bilaga 1

- Informationsbrev till deltagarna

Hej,

Mitt namn är Anna och jag är en student på Högskolan i Jönköping där jag läser

magisterprogrammet i oral hälsa. Jag ska under våren skriva ett magisterarbete vars syfte är att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och upplevelse av dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre.

SBU har gjort sökningar i olika databaser för att se hur många studier som visar på effekten av uppsökande tandvård för personer med omfattande samt långvarigt omsorgsberoende. Inga studier kunde identifieras som visar på förbättrad oral hälsa tack vare uppsökande tandvård varför denna studie är av vikt att utföra. Tandhygienister som arbetar inom verksamheten har en stor fördel då de ser vad som fungerar och vad som kan förbättras. Dessa erfarenheter kan leda till att insatsen görs så effektiv som möjligt.

För att kunna delta måste tandhygienisten ha jobbat minst sex månader med uppsökande tandvård samt minst två år som tandhygienist. Tandhygienisten bör även jobba mer än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Deltagandet är frivilligt och allt intervjumaterial kommer att behandlas konfidentiellt. Den som tackar ja till deltagandet kommer att få skriva under ett samtyckesformulär. Intervjun kommer att genomföras via skype eller liknande program som fungerar för både deltagaren och författaren. Materialet som kommer att samlas in kommer endast att utnyttjas i denna studie och förstöras när magisterarbetet blir godkänt. Intervjun kan ta ca 30 minuter och kommer att spelas in. Medverkan i studien kommer att kunna avbrytas när som helst.

Har du några frågor var vänlig kontakta mig. Med vänliga hälsningar

Anna Czarnecka (Leg. Tandhygienist)

anna_czarnecka@hotmail.com

Handledare: Ulrika Lindmark

(lektor och Fil Dr i Oral hälsovetenskap, Hälsohögskolan i Jönköping)

Bilaga 2 -

Intervjuguide. Muntlig information: - Välkomnar deltagaren - Information om studien Bakgrund:

- Hur länge har du arbetat som tandhygienist?

- Hur länge har du arbetat med uppsökande tandvård? - Vad gör du inom uppsökande tandvård?

- Vilket län arbetar du i? - Hur gammal är du?

Huvudfrågor:

- Hur upplever du den orala hälsan hos de äldre som bor på boenden?

- Vilken betydelse anser du att uppsökande tandvård haft för den äldres munhygien under din tid med detta arbete? Eventuella förändringar gällande munhygienen?

- Hur upplever du arbetet med uppsökande tandvård, ur ditt perspektiv som tandhygienist? Finns det för och/eller nackdelar? Vad är svårast med uppsökande tandvård?

- Upplever du att boendet/hemmet du besöker har ett intresse och engagemang kring munhygien? Motivera.

- Hur ser du på utvecklingen av uppsökande tandvård, ur ditt perspektiv som tandhygienist? Finns det något som behöver förändras?

- Hur ser du på framtiden gällande arbetet med uppsökande tandvård? Är det något som kommer att behövas mer av?

Följdfrågor:

- Hur menar du? - Kan du utveckla det?

Avslutande frågor

- Är det något du vill tillägga? - Har du några frågor till mig?

Bilaga 3

- Samtyckesformulär

Jag har tagit del av informationen om studien angående upplevelsen av uppsökande tandvård och dess effekt på oral hälsa hos de äldre. Jag har fått information om studien och dess syfte samt att materialet kommer att behandlas konfidentiellt och att det som sägs i studien kommer ej kunna spåras till mig. Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt samt att jag kan avbryta det när jag vill utan att behöva uppge någon anledning till det.

Härmed ger jag mitt samtycke till att bli intervjuad och att intervjun spelas in.

Bilaga 4.

Innehållsanalys

Temat Uppsökande tandvård lämnar avtryck, utmanar och väcker nya frågor

Kategori Nytta och effekt av uppsökande tandvård Uppsökande tandvård i förbättringsprocess

Underkategori Inverkan på munvård Personalens engagemnag Okunskap och attityder

Trivsel på arbete Utmaningar med uppsökande tandvård Fokus på utveckling och samverkan Kod Uppskattning från de äldre Svårt att se en effekt Munhygien ej bättre Patientmöte i hemmiljön

Bättre resultat efter utbildning

ROAG och Senior Alert Avvikelserapporter Ledningens intresse Recept Större medvetenhet kring munhygien Medvetenhet kring relation oral hälsa och allmän hälsa

Varierat

personalbemötande Varieriation i intresse och syn kring oral hälsa Kunskapsbrist Grupptryck Ingen tidspress Inga uteblivande Flexibilitet Nya patienter Gör skillnad Uppskattning Variation Frihet under ansvar Teknik underlättar Lärorikt arbete Ergonomi brister Motivation av vårdpersonal Demenssjukdom försvårar

Svårt att finna alla som behöver hjälp Logistik av tunga instrument Psykisk påfrestning Personalbrist Personalomsättning Tidsbrist Stress Fler, kortare munvårdsutbildningar Bättre samarbete med vårdpersonal

Bättre journalföring och lättare åtkomst Lättare transport av instrument Bättre information kring uppsökande/nödvändi g tandvård

Större insats mot de hemmaboende Kvalitetssäkringsdoku ment Utvärdering av egen insats Personalfokus

In document Uppsökande tandvård och upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre (Page 31-46)