• Fler utbildningar från arbetsgivaren framförallt inom följande områden;
omhändertagande av barn, hantering av ofri luftväg, utrustning och i bedömning av patient.
• Mer tid till reflektion under arbetspasset.
• Att bemanna ambulansteamet med enbart sjuksköterskor.
REFERENSER
Aasa,U. & Wiitawaara, B. (2016). Personalens hälsa och arbetsmiljö. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber, ss. 72-79.
Abelsson, A. & Lindwall, L. (2012). The Prehospital assessment of severe trauma patients performed by the specialist ambulance nurse in Sweden – a phenomenographic study. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 20(67), ss. 1-8. doi:10.1186/1757-7241-20-67
Ahl, C. & Nystrom, M., (2012). To handle the unexpected – the meaning of caring in pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing. 20(1), ss. 33–41. doi:10.1016/j.ienj.2011.03.001
Almerud, S., Alapack, R. J., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2008). Beleaguered by technology: care in technologically intense environments. Nursing Philosophy , 9(1), ss. 55–61. doi:10.1111/j.1466-769X.2007.00332.x
Andersson Hagiwara, M., Nilsson, L., Strömsöe, A., Axelsson, C., Kängström, A. & Herltiz, J. (2016). Patient safety and patient assessment in pre-hospital care: a study protocol. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine , 24(1), ss. 1-7. doi:10.1186/s13049-016-0206-7
Andersson Hagiwara, M., & Wireklint Sundström, B. (2009). Vård och bedömning. I Suserud, B-O. & Svensson, L. (red). Prehospital Akutsjukvård. Stockholm: Liber, ss.117-144.
Anåker, A. & Elf, M. (2014). Sustainability in nursing: a concept analysis.Scandinavian
Journal of Caring Science, 28(2), ss. 381‐389. doi:10.1111/scs.12121
Arbetsmiljöverket (2012). Arbetsorsakade besvär. Stockholm: Arbetsmiljöverket. http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBORS2012.pdf [2019-02-14] Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2007). The little extra that alleviates suffering. Nursing
Ethics, 14(3), ss. 372-386. doi:10.1177/0969733007075877
Arman, M., Ranheim, A., Rydenlund, K., Rytterström, P. & Rehnsfeldt. (2015). The Nordic Tradition of Caring Science: The Works of Three Theorists. Nursing Science
Quarterly, 28(4), ss. 288-296. doi:10.1177/0894318415599220
Bajnok, I., Puddester, D., Macdonald, C. J., Archild, D. & Kuhl, D. (2012). Building positive relationships in healthcare: Evaluation of teams of interprofessional staff
interprofessional education program. Contemporary Nurse: A Journal for the Australian
Nursing Profession, 42(1), ss.76-89. doi:10.5172/conu.2012.42.1.76
Berg, L., Skott, C. & Danielson, E. (2007). Caring relationship in a context: Fieldwork in medical ward. International Journal of Nursing Practice, 13(2), ss. 100-106.
Bigham, B.L., Buick, J.E., Brooks, S.C., Morrison, M., Shojania, K.G. & Morrison, L.J. (2012). Patient safety in emergency medical services: a systematic review of the
literature. Prehospital Emergancy Care, 16(1), ss. 20-35. doi:10.3109/10903127.2011.621045
Bremer, A. (2015). Att vara patient inom ambulanssjukvården. I Almerud Österberg, S. & Nordgren, L. (red.) Akut vård ur ett patientperspektiv. Stockholm: Liber, ss. 29-49. Bremer, A., Dahlberg, K. & Sandman, L. (2012). Balancing between closeness and distance: Emergency medical services personnel`s experience of caring for families at out-of-hospital cardiac srrests and deaths. Prehospital and Disaster Medicine, 27(1), ss. 42-52. doi:10.1017/S1049023X12000167
Bremer, A. & Wireklint Sundström, B. (2014). Vårdrum – Ett vårdande rum. I Elmqvist, C & Almerud Österberg, S. (red.) Akut omhändertagande av trauma – på
skadeplats och akutmottagning vård ur ett patientperspektiv. Lund: Studentlitteratur ss.
23-54.
Bruce, K., Suserud, B.O. & Dahlberg, K. (2003). Ambulance nursing assessment - part two. Emergency Nurse, 11(1), ss. 14-18.
Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I Edberg, A-K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & J. Öhlén, J. (red.) Omvårdnad
på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund:
Studentlitteratur. ss. 63-102.
Clarke, S.P. & Aiken. L.H. (2006). More nursing, fewer deaths. Quality and Safety in
Health Care, 15(2-3), ss. 1-3. doi:10.1136/qshc.2005.017343
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis.
Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. I Henricsson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund:
Stockholm, ss. 129-138.
Doohan, I. & Saveman, B.I. (2015). Need for compassion in prehospital and emergency care: A qualitative study on bus crash survivors' experiences. International Emergency
Drayna, P. C., Browne, L. R., Guse, C. E., Brousseau, D. C. & Lerner, E. B. (2015). Prehospital Pediatric Care: Opportunities for Training, Treatment, and Research.
Prehospital Emergency Care, 19(3), ss. 441-447. doi:10.3109/10903127.2014.995850
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 122-123.
Elmqvist, C. (2011). Akut omhändertagande: i mötet mellan patienter, närstående och
olika professioner på skadeplats och på akutmottagning. Diss. Växjö:
Linnéuniversitetet. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:432398/FULLTEXT01.pdf
Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: the patient` first encounter with emergency care. International Emergency Nursing, 16(3), ss. 185-92. doi:10.10 16/j.ienj 2008.04.003
Engström, Å. & Larsson, R. (2013). Swedish ambulance nurses’ experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International Journal of Nursing
Practice, 19(2), ss. 197–205. doi:10.1111/ijn.12057
Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap Vetenskapen om vårdandet Om det tidlösa i tiden.
Samlingsverk av Kaite Eriksson. Stockholm: Liber.
Fournier, M. (2014). Caring for patients in respiratory failure. American Nurse Today. 9(11), ss. 18-23.
Gunnarsson, B. & Warren- Stomberg, M. (2009). Factors influencing decision making among ambulance nurses in emergency care situations. International Emergency
Nursing, 17(2), ss. 83-89. doi:10.1016/j.ienj.2008.10.004
Göransson, K., Eldh, A. C. & Jansson, A. M. (2008). Triage på akutmottagning. Lund: Studentlitteratur.
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse–patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient’s perspective. Scandinavian Journal of Caring
Science, 4(22), ss. 643-652 . doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00568
Hansen, M., Meckler, G., Dickinson, C., Dickenson, K., Jui, J., Lambert, W. & Guise, J-M. (2014). Children’s safety initiative: A National Assesment of pedriatric
educational needs among emergency medical service providers. Prehospital Emergency
Care, 19(2), ss. 287-291. doi:10.3109/10903127.2014.959223
Happell, B., Dwyer, T., Reid-Searl, K., MClin, E., Burke, K. J., Cristina, M.
Caperchione, C. & M.,Gaskin, C. J. (2013). Nurses and stress: recognizing causes and seeking solutions. Journal of Nursing Management, 21(4), ss. 638-647.
Hennerman, A. E. (2017). Recognizing the ordinary as extraordinary: Insight into the “Way we work” to improve patients safety outcomes. American Journal of Critical
Care, 26(4), ss. 272-277. doi:10.4037/ajcc2017812
Henricson, M. & Billhult (2012). Kvalitativ design. I Henricsson, M. (red.).
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad, Lund:
Stockholm, ss. 129-138.
Holmberg, M. & Fagerberg, I. (2010). The encounter with the unknown: nurses lived experiences of their responsibility for the care of the patient in Swedish ambulance service. International Journal of Qualitative Studies on Health Well-being, 5(2), ss. 1-9. doi:10.3402/qhw.v5i2.5098
Holmberg, M., Forslund, K., Wahlberg, A.C. & Fagerberg, I. (2014). To surrender in dependence of another: the relationship with the ambulance clinicians as experienced by patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(3), ss. 544-551.
doi:10.1111/scs.12079
Holmberg, M., Wahlberg, A. C., Fagerberg, I. & Forslund, K. (2015). Ambulance clinicans´ experience of relationships with patients and significant others. Brittish
Association of Critical Care Nurses, 21(4), ss. 16-23. doi: 10.1111/nicc.12196
Hultsjö, S. Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff ́s experiences. International Nursing Review, 52(4), ss. 276-285. doi:10.1111/j.1466- 7657.2005.00418.x
Hörberg, A., Jirwe, M., Kalén, S., Vicente, V. & Lindström, V. (2017). We need
support! A Delphi study about desirable suppport during the first year in the emergency medical service. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency
Medicine, 25(1), doi:10.1186/s13049-017-0434-5 29
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2010). Student nurses` experiences of communication in cross cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 24(3), ss. 436-444. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
Kjellström, S. (2012). Etik. I Henricsson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod från
idé till examination inom omvårdnad. Lund: Stockholm, ss. 68-92.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvarnström, S. (2007). Interprofessionella team i vården. En studie om samarbete
mellan hälsoprofessioner. Diss. Linköping:: Linköping universitet. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:24189/FULLTEXT01.pdf
Lindström, V., Bohm, K. & Kurland, L. (2015). Prehospital care in Sweden; From a transport organization to advanced healthcare. Nottfall Rettungsmedizin, 18(2), ss. 107- 109. doi;10.1007/s10049-015-1989-1
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 219-233
LÖF. (2017). Nationella traumariktlinjer. https://lof.se/wp-content/uploads/trauma- broschyr.pdf
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning, Lund: Studenlitteratur AB
McCarthy, J., Cassidy, I., Graham, M. & Tuohy, D. (2013). Conversations through barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), ss. 335-339. doi:193.010.166.079
Nieminen, A.-L., Mannevaara, B. & Fagerström, L. (2011). Advanced practice nurses´ scope of practice: a qualitative study of advanced clinical competencies. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 25(4), ss. 661-670. doi: 10.1111/j.1471-6712.2011.00876.x
Norberg Boysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J. & Wireklint Sundström, B. (2017). Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient’s perspective. International Journal of Qualitative Studies on Health and
Wellbeing, 12(1), s. doi:10.1080/17482631.2017.1356674
Nordén, C., Hult, K. & Engström, Å. (2013). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care.
International Emergency Nursing, 22(2), ss. 75-80. doi:org/10.1016/j.ienj.2013.04.003
Nyström, M. & Herlitz, J. (2016). Möte mellan två kunskapsområden. I Suserud, B-O, & Svensson, L. (red). Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber, ss. 17-25.
Patterson, D., Weaver, M. D., Frank, R. C., Warner, C. W., Martin-Gill, C., Guyette, F. X. & Hostler, D. (2013). Assosiation between poor sleep, fatigue, and safety outcomes in emergency medical services providers. Prehospital Emergency Care. 16(1), ss. 86– 97. doi: org/10.3109/10903127.2011.616261
Petzäll, K., Tällberg, J., Lundin, T. & Suserud, BO. (2010). Threats and violence in the Swedish pre-hospital emergency care. International Emergency Nursing. 19(1), ss. 5- 11. doi:10.1016/j.ienj.2010.01.004
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Price, R., Bendall, J.C., Pattersson, J.A. & Middleton, P.M. (2012). What causes adverse events in prehospital care? A human-factors approach. Emergency Medicine
Rahn, J. D. (2016) Transformational Teamwork Exploring the Impact of Nursing Teamwork on Nurse-Sensitive Quality Indicators. Journal of Nursing Care Quality, 31(3), ss. 262-268. doi:10.1097/NCQ.0000000000000173
Rantala, A., Ekvall, A. & Forsberg, A. (2015). The meaning of being triaged to non- emergency ambulance care as experienced by patients. International Emergency
Nursing. 25, ss. 65-70. doi:10.1016/j.ienj.2015.08.001
RETTS online (2016). Traumajournal. Hämtad 170601 från: http://retts.se/File/Ess/sv- SE/Traumajournal%20RETTS-T.pdf
Riesenberg, L.E. & Cunningham, J. (2010). Nursing Handoffs: A Systematic Review of the Literature. American Journal of Nursing, 110(4), ss. 24-34.
doi:10.1097/01.NAJ.0000370154.79857.09
Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening (RAS) (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterske-examen med inriktning mot ambulanssjukvård. Hämtad 2018-
04-05 från: http://ambssk.se/images/dokument/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf 28 Salas, E., Klein, C., King, H., Salisburg, M., Augenstein, J.S., Birnbach D.J., Robinson, D.W. & Upshaw, C. (2008). Debriefing Medical Teams: 12 Evidence-Based Best Practices and Tips. The Joint Commission Journal on Quality and Patient Safety 34 (9), ss. 518-527. doi:10.1016/S1553-7250(08)34066-5
Sandman, L. & Nordmark, A. (2006). Ethical conflicts in prehospital emergency care.
Nursing Ethics, 13(6), ss. 592-607. doi.org/10.1177/0969733006069694
Selig, H.F,. Trimmel, H,. Voelckel, WG,. Hüpfl, M,. Trittenwein, G. & Nagele, P. (2011). Prehospital pediatric emergencies in Austrian helicopter emergency medical service - a nationwide, population-based cohort study. Wien Klin Wochenschr, 123(17- 18), ss. 552-558. doi:10.1007/s00508-011-0006-z
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2001:319. Förordning om ändring i förordningen (1998:1513) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:460. Etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2018:218. med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet.
Sijbrandij, M., Olff, M., Reitsma, J. B., Carlier, I. V. E. & Gersons, B. P. R. (2006). Emotional or educational debriefing after psychological trauma: Randomized controlled trial. The British Journal of Psychiatry, 189, ss. 150-155.
doi:10.1192/bjp.bp.105.021121
Sjölin, H. (2016). What an ambulance nurse needs to know: from educational content to
critical incidents. Diss; Stockholm: Karolinska universitet.
https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/45287
Sjölin H., Lindström, V., Hult H., Ringsted C. & Kurland L. (2014). What an
ambulance nurse needs to know: A content analysis of curricula in the specialist nursing programme in prehospital emergency care. International Emergergency Nursing, 22(3), ss.127-133. doi:10.1016/j.ienj.2014.09.002
Socialstyrelsen, (2015). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig –
Handbok för vårdgivare, chefer och personal. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-4-10
Socialstyrelsen. (2017). Utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet 2017.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-4-3
SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om Ambulanssjukvård m.m.. Stockholm: Socialdepartementet.
SOS-Alarm. (2019). Hämtat från nätet 2019-02-28 från: https://www.sosalarm.se/Varatjanster/Vard/Vardprioritering/
Suserud, B.O. (2005). A new profession in the pre-hospital care field – the ambulance nurse. Nursing in critical care, 10(6), ss. 269-271. doi:10.1111/j.1362-1017.2005.00129 Suserud, B.(1997). The role of the nurse in Swedish prehospital emergency care. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A871072&dswid=9973
Svensson, A. & Fridlund, B., (2008). Experiences of and actions towards worries among ambulance nurses in their professional life: A critical incident study.
International Emergency Nursing, 16(1), ss. 35-42. doi: 10.1016/j.ienj.2007.10.002.
Togher, J. F., O’Cathain, A., Phung, V-H., Turner, J. & Niroshan Siriwardena, A. (2014). Reassurance as a key outcome valued by emergency ambulance service users: a qualitative interview study. Health Expectations, 18(6), ss. 2951-2961.
Tuohy, D., McCarthy, J., Cassidy, I. & Graham, M. (2008). Educational needs of nurses when nursing people of a different culture in Ireland. International Nursing Review, 55(2), ss.164-170. doi:10.1111/j.1466-7657.2007.00600.x
Vetenskapsrådet. (u.å). Forskningsetiska principer: inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-12-14] Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wallengren, C. & Henriksson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat exmensarbete. I Henricsson, M. (red.). Vetenskaplig teori och metod
från idé till examination inom omvårdnad, Lund: Stockholm, ss. 481-498.
Weller, M. J., Boyd, J. M. & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: overcoming barriers to effektive teamwork in healthcare. Postgraduate Medical
Journal, 90, ss. 149-154. doi:10.1136/postgradmedj-2012-131168
Widgren, B.R. & Jurak, M. (2011). Medical emergency triage and treatment: A new protocol in primary triage and secondary priority decision in emergency medicine.
Journal of Emergency Medicine, 40(6), ss. 623-628.
doi:10.1016/j.jemermed.2008.04.003
Wihlborg J., Edgren G., Johansson A. & Sivberg B. (2017). Reflective and collaborative skills enhances Ambulance nurses´ competence- A study based on qualitative analysis of professional experiences. International Emergency Nursing, 32, ss. 20-27.
doi:10.1016/j.ienj.2016.06.002
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur. Wireklint Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: en fenomenologisk
studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård. Diss. Växjö:
Växjö universitet. http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:697456/FULLTEXT01.pdf
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2012). Being Prepared for the Unprepared: A Phenomenology Field Study of Swedish Prehospital Care. Journal of Emergency
Nursing. 38(6), ss. 571-577. doi: 10.1016/j.jen.2011.09.003
Wireklint Sundström, B. & Dahlberg, K. (2011). Caring assessment in the Swedish ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International
Emergency Nursing, 19(3), ss. 113-119. doi:org/10.1016/j.ienj.2010.07.005
World Medical Association. (å.u.). WMA declaration of Helsinki: Ethical principles for
medical research involving human subjects.
Ödegård, S. (2013). Patientsäkerhet. I Leksell, J & Lepp, M. (red.). Sjuksköterskans
Bilaga 1
Datum: 2019-01-15
Resursintyg
Verksamhetschefs godkännande av datainsamling
Hej!
Vi är två sjuksköterskor som studerar på Högskolan i Borås. Vi studerar till specialistsjuksköterska inom ambulans. Vi ska under våren 2019 göra en
magisteruppsats och skulle vilja intervjua 8 sjuksköterskor som arbetar på ambulansen i Er region. Examensarbetets syfte är: Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda
en kritiskt sjuk patient.
Ambulanssjuksköterskan vårdar ibland kritiskt sjuka patienter. Det kan handla om en svår luftväg, stort trauma, anafylaxi, hjärtstopp, barn med andningsbesvär med mera. Ambulanssjuksköterskan måste ta snabba men ändå väl genomtänkta beslut gällande den kritiskt sjuka patienten. Ibland är det långt till sjukhus vilket försvårar situationen ytterligare. Ibland kan ambulanssjuksköterskan behöva hjälp/assistans av annan ambulanspersonal eller narkospersonal för att stabilisera patienten innan eller under transport till sjukhus. Vi har valt att studera ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda en kritiskt sjuk patient.
En kvalitativ intervjustudie kommer genomföras. Intervjuerna kommer ske under januari och februari 2019 och spelas in för att sedan transkriberas. Obehöriga har inte tillgång till materialet som kommer behandlas konfidentiellt. Endast studenterna och handledaren är de som kommer hantera detta materiell. Intervjuerna är avidentifierade vid sammanställningen och allt materiell kommer förstöras när examensarbetet är slutfört. Intervjustudien är frivillig att deltaga i och kan avbrytas när som helst utan att förklaring behöver ges. Sjuksköterskorna kommer först kontaktas via telefon och de som önskar att delta får sedan ett mail där de får information om intervjustudien. Sedan bestäms tid och plats för intervjun och innan intervjuerna startar kommer också ett skriftligt samtycke inhämtas av deltagarna. Inklusionskriterier för att delta i
examensarbetet kommer vara ambulanssjuksköterska med minst 2 års erfarenhet av arbete i ambulans.
Handledare: Anders Bremer Titel: Docent
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
E-post: anders.bremer@hb.se Tfn: 033-4354714
Emma Swahnberg & Mikael Löfgren
emma.swahnberg@yahoo.se, bunnmikael76@gmail.com 073-3409395, 073-9642628
Bilaga 2
Informationsbrev
Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot ambulans vid Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå. Syftet med detta examensarbete är att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda en kritiskt sjuk patient, vilket ställer stora krav hos de som arbetar inom dagens ambulansorganisation. I mötet med en kritiskt sjuk patient ställs detta på sin spets, då en snabb bedömning och relevant behandling måste ske omgående för att rädda patientens liv. Detta ställer stora krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att hantera stress i en ofta komplex situation för att kunna fatta rätt beslut och samtidigt kunna se patienten och deras närstående. För att beskriva detta kommer en kvalitativ intervjustudie göras med individuella intervjuer med ambulanssjuksköterskor. För att delta i examensarbetet ska deltagaren ha arbetat som ambulanssjuksköterska i minst två år. Muntligt godkännande från
verksamhetschefen i den utvalda regionen har inhämtats, även informerat samtycke från deltagarna kommer att ske både muntligt och skriftligt. Intervjun kommer att ske på en lämplig plats i anslutning till ambulansstationen i en lugn och avskild miljö. Tid för intervju bestäms i samråd med deltagaren. Intervjun kommer att spelas in och behandlas konfidentiellt samt förvaras inlåst tills examensarbetet är färdigt och sedan kasseras. Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter per deltagare. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring.
Hälsningar
Emma Swahnberg & Mikael Löfgren
emma.swahnberg@yahoo.sebunnmikael76@gmail.com 073-3409395, 073-9642628
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare. Handledare: Anders Bremer
Titel: Docent
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
E-post: anders.bremer@hb.se Tfn: 033-4354714