• Studien skulle kunna bidra till ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans roll och betydelse i vårdandet av den deliriösa intensivvårdspatienten. Likaså skulle den kunna belysa de utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför i vårdandet av denna patientgrupp. Verksamheter som bedriver intensivvård skulle på så sätt kunna utformas på ett sätt som gynnar intensivvårdssjuksköterskans arbete i vårdandet av den deliriösa patienten, vilket på sikt skulle kunna förbättra vårdandet och minska lidandet för patienten.
• Studiens resultat understryker upplevelsen av att den deliriösa intensivvårdspatienten hade gynnats av ett mer enhetligt och målmedvetet sätt att arbeta kring intensivvårdsrelaterat delirium, både vad gäller förebyggande och vårdande strategier. Det skulle kunna konkretiseras i verksamheter som bedriver intensivvård genom att arbeta efter mer rutinmässiga riktlinjer, exempelvis efter utformade PM, handlingsprogram eller utse en särskild arbetsgrupp vars uppgift är att implementera rutiner kring vården av patienter med delirium.
• I föreliggande studie framkommer effektiva strategier i vårdandet av patienter med delirium så som sjuksköterskor inom intensivvård upplever dem. De strategier som genom forskning kan bekräftas framgångsrika även utifrån ett patientperspektiv bör implementeras i praktiken. Det finns mycket forskning som berör intensivvårdsrelaterat delirium, både ur medicinskt och omvårdnadsmässigt perspektiv. Fortsatt forskning bör belysa betydelsen av att utbilda vårdpersonal i värdefulla strategier i vårdandet av deliriösa patienter. • Uppmärksammande av de utmaningar och risker som sjuksköterskorna beskriver
i vårdandet av deliriösa patienter skulle kunna bidra till förbättrade rutiner i arbetet kring dessa patienter och på sikt även öka patientsäkerheten.
REFERENSER
Allen, J. & Alexander, E. (2012). Prevention, recognition, and management of delirium in the intensive care unit. Advanced Critical Care. 23(1). ss. 5-11.
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM-V-TR. 5. ed. Washington, DC: American Psychiatric Association. Arend, E. & Christensen, M. (2009). Delirium in the intensive care unit: a review. Nursing In Critical Care, 14, (3), 146-154.
Arman, M. (2012). Lidande. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 185- 196.
Asp, M. (2002). Vila och lärande om vila: en studie på livsvärldsfenomenologisk grund. Dissertation, Göteborgs Universitet, 2002.
Asp, M. (2012). Vila. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 461-471.
Barr, J., Fraser, G., Puntillo, K., Ely, E., Gélinas, C., Dasta, J., Davidson, J., Devlin, J., Kress, J., Joffe, A., Coursin, D., Herr, D., Tung, A., Robinson, B., Fontaine, D., Ramsay, M., Riker, R., Sessler, C., Pun, B., Skrobik, Y. & Jaeschke, R. (2013). Clinical practice guidelines for the management of pain, agitation, and delirium in adult patients in the intensive care unit. Critical Care Medicine. 41(1) ss. 263-306.
Brummel, N.E., Vasilevskis, E.E., Han, J.H., Boehm, L., Pun, B.T. & Ely, E.W. (2013). Implementing Delirium Screening in the ICU: Secrets to Success. Critical Care
Medicine. 41 (9), ss. 1-13.
Curtis, J., Cook, D., Wall, R., Angus, D., Bion, J., Kacmarek, R., Kane-Gill, S., Kirchhoff, K., Levy, M., Mitchell, P., Moreno, R., Pronovost, P. & Puntillo, K. (2006). Intensive care unit quality improvement: a "how-to" guide for the interdisciplinary team. Critical Care Medicine. 34 (1), ss. 211-218.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Andra [rev.] upplaga. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Day, J., Higgins, I. & Keatinge, D. (2011). Orientation strategies during delirium: are they helpful? Journal of Clinical Nursing, 20 (23-24), ss. 3285–3294.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing. 62(1), ss. 107-115.
Ely. W., Shintani, A., Truman. B., Speroff. T., Gordon. S., Harell. F., Inouye. S., Bernard. G & Dittus. R. (2004) Delirium as a Predictor of Mortality in Mechanically Ventilated Patients in the Intensive Care Unit. JAMA, 291(14), ss. 1753-1762.
Engström, Å., Grip, K., & Hamrén, M. (2009). Experiences of intensive care unit diaries: 'touching a tender wound. Nursing In Critical Care, 14 (2), ss. 61-67.
Engström, Å., Rogmalm, K., Marklund, L., & Wälivaara, B-M. (2015). Follow-up visit in an ICU: receiving a sense of coherence. Nursing In Critical Care, ss. 1-8.
Fagerberg, I. & Jönhagen, M. E. (2002). Temporary confusion: a fearful experience. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, (9), ss. 339–346.
Girard, T.D., Pandharipande, P.P. & Ely, W.E. (2008). Delirium in the intensive care unit. Critical Care. 12 (3), ss. 1-9.
Granberg, A., Bergbom Engberg, I. & Lundberg, D. (1999). Acute confusion and unreal experiences in intensive care patients in relation to the ICU syndrome. Part II. Intensive and Critical Care Nursing, 15(1), ss. 19-33.
Granberg, A., Bergbom-Engberg, I. & Lundberg, D. (1998). Patients´ experience of being critically ill or severe injured and cared for in an intensive care unit in relation to the ICU syndrome. Part I. Intensive and Critical Care Nursing, 14, ss. 294-307.
Krueger, R.A. & Casey, M.A. (2009). Focus groups: a practical guide for applied research. 4. [updated] ed. Thousand Oaks, California: Sage Publications.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A. & Rubertsson, S. (red.) (2012). Intensivvård. 2. uppl. Stockholm: Liber. Lou, M.F. & Dai, Y.T. (2002). Nurses' experience of caring for delirious patients. Journal of Nursing Research. 10 (4), ss. 279–289.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Martin, J., Heymann, A., Bäsell, K., Baron, R., Biniek, R., Bürkle, H., Dall, P. et al. (2010). Evidence and consensus-based German guidelines for the management of analgesia, sedation and delirium in intensive care - short version. German Medical Science, 8(2), ss. 1-31.
McDonnel, S. & Timmins, F. (2012). A quantitative exploration of the subjective burden experienced by nurses when caring for patients with delirium. Journal of Clinical Nursing, (21), 2488 - 2498.
Morandi, A., Jackson, J. C. & Ely, E. W. (2009). Delirium in the intensive care unit. International Review of Psychiatry, 21(1), ss. 43-58.
National Institute for health and clinical excellence (2010). Nice clinical guide Delirium: diagnosis, prevention, and management (NICE clinical guideline 103) London. National Institute for Health and Clinical Excellence.
Northern Nurses’ Federation (2003). Ethical guidelines for nursing research in the Nordic Countries. 4.e uppl. Stavanger: Allservice AS.
Partridge, J., SL., Martin, F. C, Harari, D. & Dhesi, J. K. (2012). The delirium experience: what is the effect on patients, relatives and staff and what can be done to modify this? International Journal of Geriatric Psychiatry, 28(8), ss. 804–812.
Peterson, J.F., Pun, B.T., Dittus, R.S., Jason W., Thomason. W., Jackson, J.C., Shintani, A.K. & Ely, E.W. (2006). Delirium and Its Motoric Subtypes: A Study of 614 Critically Ill Patients. Journal of The American Geriatric Society, 54(3), ss. 479–484.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9.e uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Reade, M., Phil, D. & Finfer, S. (2014). Sedation and delirium in the intensive care unit. New England Journal of Medicine, 370(5), ss. 444-454.
Riekerk, B., Pen E.J., Hofhuis. J.G.M., Rommes, J.H., Schultz M. J., Spronk P. E., (2009). Limitations and practicalities of CAM-ICU implementation, a delirium scoring system, in a Dutch intensive care unit. Intensive Critical Care Nursing, 25(5), ss. 242- 249.
Rivosecchi, R., Smithburger, P., Svec, S., Campbell, S. & Kane-Gill, S. (2015). Nonpharmacological Interventions to Prevent Delirium: An Evidence-Based Systematic Review. Critical Care Nurse, 35(1), ss. 39-51.
Rush, B. & Cook, J. (2006) What makes a good nurse? Views of patients and carers. British Journal of Nursing. 15(7), ss. 382-385.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Schweickert, W. D., Pohlman, M. C., Pohlman, A. S., Nigos, C., Pawlik, A. J., Esbrook, C. L., Spears, L., Miller, M., Franczyk, M., Deprizio, D., Schmidt, G. A., Bowman, A., Barr, R., McCallister, K. E., Hall, J. B. & Kress, J. P. (2009). Early physical and occupational therapy in mechanically ventilated, critically ill patients: a randomized controlled trial. Lancet, (373), ss. 1874–1882.
Spronk, P., Riekerk, B., Hofhuis, J. & Rommes, J. (2009). Occurrence of delirium is severely underestimated in the ICU during daily care. Intensive Care Medicine. 35, ss.1276-1280.
Whitehorne, K., Gaudine, A., Meadus, R. & Solberg, S. (2015). Lived experience of the intensive care unit for patients who experienced delirium. American Journal of Critical Care. 24(6), ss. 474-479.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utökade upplagan. Lund: Studentlitteratur
Wiklund Gustin, L. (2012). Medlidande. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 307- 317.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur
Ylikangas, C. (2012). Miljö - ett vårdvetenskapligt begrepp. I Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 265-276.