För att säkerställa kunskapsnivå och kompetens hos personal som arbetar på akutmottagningarna och därmed vårdar patienter med sepsis och septisk chock föreslås att det planeras för upprepade utbildningsinsatser inom ämnet för samtliga individer. Därmed stärks hela teamets kunskap och kompetens och medvetenheten kring patientgruppen ökar. På så vis kan effekterna vara att teamet har en ökat samstämmig lägesbild i patientvården.
Det kan vara av värde att erbjuda teamets alla medlemmar att deltaga i simuleringsövningar med syfte att träna bedömning av misstänkt sepsis med hjälp av det standardiserade arbetssättet, träna teamarbete samt kommunikation i teamet. Återkommande simuleringsövningar med ovanstående syfte kan främja teamarbete, kommunikation och säkert patientomhändertagande.
Det tycks vara av stor vikt att genomföra organisatoriska förändringar då det belyses att tids- och resursbrist samt arbetsmiljöproblem kan innebära hot mot patientsäkerheten och vara en anledning till medicinska felaktigheter. Medicinska fel innebär en stor ekonomisk kostnad på sjukvården genom exempelvis förlängda vårdtider (Vazin et al, 2014). Därav är det utifrån ett samhälleligt perspektiv av vikt att arbetsgivaren ombesörjer att sjuksköterskebemanning och lokaler är adekvata i förhållande till de patientflöden som råder.
Då patienter med sepsis och septisk chock är ökat förekommande och det föreligger en hög mortalitet samt att aktuell studie visar att sjuksköterskans roll i patientvården är central och omfattande kan det vara av värde att ytterligare studera sjuksköterskors erfarenheter inom området. Kvantitativa studier med pre- och posttest efter utbildningsinterventioner avseende sjuksköterskors kunskapsnivå gällande aktuell patientgrupp kan vara av värde för att öka sjuksköterskors kompetens och i slutändan gynna vården av sepsispatienter. Vidare kan ytterligare kvalitativa studier avseende sjuksköterskors erfarenheter av aktuell patientgrupp genomföras i andra kontexter för att ytterligare öka förståelsen för vården av patienter med sepsis och septisk chock på akutmottagning.
26
REFERENSER
Adriaenssens, J., De Guch, V., Van Der Doef, M., Maes, S. (2011). Exploring the burden of emergency care: Predictors of stress- health outcomes in emergency nurses. Journal of
Advanced Nursing 67 (6), 1317-1328. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05599.x
Andersson, M., Brink, M., Cronqvist, J., Furebring, M., Gille-Jonsson, P., Gårdlund, B., … Vikerfors, T. (2015). Vårdprogram svår sepsis och septisk chock: Tidig identifiering och initial handläggning. Hämtad 180411, från
http://infektion.net/sites/default/files/pdf/final_svar%20sepsis%20och%20septisk%20chock% 20151103.pdf
Asha, S.E. & Ajami, A. (2013). Improvement in emergency department length of stay using an early senior medical assessment and streaming model of care: A cohort study. Emergency
Medicine Australasia, 25 (5), 445-451. doi: 10.1111/1742-6723
Barrett, K. (2011). Assessment and care of the septic patient. In Creed, F., & Spiers, C. (Eds.), Care of the acutely ill adult: An essential guide for nurses (pp. 241-273). New York: Oxford University Press.
Benner, P. (1993). Från novis till expert – mästerskap och talan i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Berlin, J.M. & Carlström, E.D. (2008). The 20-minute team – a critical case study from the emergency room. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 14, 569-576. doi:
10.1111/j.1365-2753.2007.00919.x
Brehm Johansen, M. & Lundager Forberg, J. (2011). Nurses’ evaluaton of a new formalized triage system in the emergency department – a qualitative study. Danish Medical Bulltin, 58 (10), A4311.
Burney, M., Underwood, J., McEwoy, S., Nelson, G., Kauari, V., Chong, D. (2012). Early detection and treatment of severe sepsis in the emergency department: identifying barrier to implementations of a protocol-based approach. Journal of Emergency Nursing, 38 (6), 512- 517. doi: 10.1016/j.jen.2011.08.011
Cheng, I.S. (2016). Emergency department crowding and hospital patient flow: influential factors and evidence-informed solutions. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm. Hämtad från
https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/45227/Thesis_Ivy_Cheng.pdf?sequen ce=4&isAllowed=y
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur.
Delaney, M.M., Friedman, I.M., Dolansky, M.A., Fitzpatrick, J.J. (2015). Impact of a Sepsis Educational Program on Nurse Competence. The Journal of Continuing Education in
Nursing, 46 (4), 179-186. doi: 10.3928/00220124-20150320-03
Dellinger, R.P., Levy, M.M., Rhodes, A., Annane, D., Gerlach, H., Opal, S.M., Moreno, R. (2013). Surviving Sepsis Campaign: International guidelines for management of severe sepsis
27
and septic shock 2012. Intensive care medicine, 39(2), 165-228. doi: 10.1007/s00134-012- 2769-8
Ekvall, A., Ström, K., Sturesson, L., Björk, L. (2017). Kompetensbeskrivning – Legitimerad
sjuksköterska med specialisering inom akutsjukvård. Stockholm: Riksföreningen för
akutsjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 180426 från Swenurses webbplats:
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompbeskr_akutweb.pdf
Eriksson, J., Gellerstedt, L., Hillerås, P., Craftman, Å.G. (2017). Registered nurses’ perceptions of safe care in owercrowded emergency departments. Journal of Clinical Nursing,
27, 1061-1067. doi: 10.1111/jocn.14143
Fleischmann C, Scherag A, Adhikari, N.K.J., Hartog, C.S., Tsaganos, T., Schlattmann, P., Angus, D.C., Reinhart, K. (2015). Assessment of global incidence and mortality of hospital-treated sepsis – current estimates and limitations. American Journal of
Respiratory and Critical Care Medicine, 193 (3), 259-272. doi:org/10.1164/rccm.201504-
0781OC
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, I.M. & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård .Lund: Studentlitteratur.
Graneheim U.H., Lindgren, B-M., Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29-34. doi:10.1016/j.nedt.2017.06.002LE
Henriksen, D.P., Laursen, C.B., Jensen, T.G., Hallas, J., Pedersen, C., Lassen, A.T. (2015). Incidence Rate of Community-Acquired Sepsis Among Hospitalized Acute Medical Patients - A Population-Based Survey. Critical Care Medicine, 43(1), 13-21.
Iwarson, S. (2014). Infektionsmedicin: Epidemiologi, klinik, terapi. (6 uppl). Göteborg: Säve förlag.
Kent, N. & Fields, W. (2012). Early recognition of sepsis in the emergency department: an evidence-based project. Journal of Emergency Nursing, 38 (2), 139-143. doi:
10.1016/j.jen.2010.07.022
Kilcoyne, M. & Dowling, M. (2015). Working in an owercrowded accident and emergency department: nurses’ narratives. Australian Journal of Advanced Nursing, 25 (2), 156-161.
Kjellberg, A-S., Göransson, K.E., Florin, J., Östergren, J., Brixey, J.J., Ehrenberg, A. (2015). Contributing factors to errors in Swedish emergency departments. International Emergency
28
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 uppl). Lund: Studentlitteratur.
Krippendorff, K. (2004). Content Analysis – An introduction to Its Methodology. (2: a uppl.). Kalifornien: Sage Publications.
Lincoln, Y. & Guba, E. (1985). Naturalistic Inquiry. Thousand Oaks: Sage Publications.
Levy MM, Fink MP, Marshall JC, et al. (2003) International Sepsis Definitions Conference. 2001 SCCM/ESICM/ACCP/ATS/SIS International sepsis definitions conference. Critical
Care Medicine, 31, 1250-1256.
Mellhammar, L., Wullt, S., Lindberg, Å., Lanbeck, P., Christensson, B., Linder, A. (2016). Sepsis Incidence: A Population-Based Study. Open Forum Infectious Diseases, 3, 1-7. doi: 10.1093/ofid/ofw207
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Stockholm: Socialdepartementet.
Polit, D.F. & Beck, T.C. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Renck, H. (2003). Svikt av vitala funktioner (4:e uppl.). Torekov: Aniva.
Rhee, C., Dantes, R., Epstein, L. (2017). Incidence and Trends of Sepsis in US Hospitals Using Clinical vs Claims Data, 2009-2014. Journal of American Medical Association,
318(13), 1241-1249. doi:10.1001/jama.2017.13836
Socialstyrelsen (2017). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar. (2017-2-16). Hämtad 180412 från Socialstyrelsens webbplats:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20493/2017-2-16.pdf
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2010). Triage och flödesprocesser på
akutmottagningen. En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport 197). Stockholm: Statens
beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad 180411 från SBU:s webbplats: http://www.sbu.se/contentassets/79b7a8f6aaad46dcbc988cffed33339f/triage_fulltext2.pdf
Svensk författningssamling (SFS) 2003:460. Lagen om etikprövning vid forskning avseende människor. Stockholm:Riksdagen
Singer, M., Deutschman, C.S., Warren Seymour, C., Shankar-Hari, M., Annane, D., Bauer, M., Bellomo, R., … Angus, D.C. (2016). The Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA, 315(8), 801-810. doi: 10.1001/jama.2016.0287
Tedesco, E.R., Whiteman, K., Heuston, M., Swanson-Bierman, B., Stevens, K. (2017). Interprofessional collaboration to improve sepsis care and survival within tertiary care emergency department. Journal of Emergency Nursing, 43 (56), 532-38. doi: 10.1016/j.jen.2017.04.014
Vazant, A.M. & Schmelzer, M. (2011). Detecting and treating sepsis in the emergency department. Journal of Emergency Nursing, 37 (1), 47-54. doi: 10.1016/j.jen.2010.06.020
29
Vazin, A., Zamani, Z., Hatam, N. (2014). Frequencey of medication errors in an emergency department of a large teaching hospital in southern Iran. Drug, Health care and Patient
Safety, 6, 179-184. doi: 10:2147/DHPS.S75223
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från Vetenskapsrådets webbplats: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer: inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 180416 från Codex:s webbplats: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Widgren, B. (2012). RETTS: Akutsjukvård direkt. Lund: Studentlitteratur
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. (2a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Yurkova, I. & Wolf, L. (2011). Undertriage as a significant factor affecting transfer between the emergency department and the intensive care unit. Journal of Emergency Nursing, 37, 491-496. doi: 10.1016/j.jen.2011.01.016
Bilaga 1. Sequential (Sepsis-related) Organ Failure Assessment Score (SOFA-score). System Score 0 1 2 3 4 Respiration PaO2/FiO2, mmHg (kPa) >= 400 (53.3) >400 (53.3) <300 (40) <200 (26.7 med andningsstöd <100 (13.3 med andningsstöd Koagulation Trombocyter, x10^3/µL <= 150 >150 >100 >50 >20 Lever Bilirubin, µmol/L >20 20-32 33-101 102-204 >204
Kardiovaskulärt MAP >= 70mmHg MAP >70mmHg Dopamin >5 alt. Dobutamin (oavsett dos) a Dopamin 5.1-15 alt. Adrenalin > =0.1 alt. Noradrenalin >= 0.1 a Dopamin >15 alt. Adrenalin > 0.1 alt. Noradrenalin > 0.1 a Centrala nervsystemet Glasgow Coma Scale-poäng 15 13-14 10-12 6-9 <6 Njurfunktion Kreatinin, µmol/L Diures, ml/dygn <110 110-170 171-299 300-440 <500 >440 <200 MAP = medelartärtryck PaO2 = Partiellt syrgastryck FiO2 = andel inspiratorisk syrgas a = Katekolamindos anges µg/kg/min (under minst en timme) (Singer et al, 2015)
Bilaga 2.
Intervjuguide
1. Hur länge har du arbetat som sjuksköterska?
2. Hur länge har du arbetat på akutmottagning?
3. Hur ofta träffar du patienter med misstänkt sepsis/septisk chock på akutmottagning?
4. Berätta om dina erfarenheter av att vårda patient med misstänkt sepsis/septisk chock på akutmottagning.
a. Beskriv din roll i vården av patienter med misstänkt sepsis/septisk chock? b. Beskriv dina erfarenheter av hur vården av dessa patienter fungerar.
i. Utveckla gärna.
ii. Kan du ge några exempel?
c. Finns det något verktyg som hjälper dig i bedömningen och vården av dessa patienter? Beskriv gärna.
d. Kan du beskriva hur en mindre bra vårdsituation ser ut när det kommer till dessa patienter?
5. Vilka tankar har du kring patientsäkerhet kopplat till patienter med misstänkt sepsis/septisk chock?
6. Är det något mer som vi inte pratat om idag som du vill berätta eller som vi borde frågat dig om?
7. Avrunda och tacka för deltagande.
Ge exempel!
Berätta mer!