Att se till hur vi i den fysiska miljön kan underlätta för närståendes behov att vara nära, känna delaktighet och trygghet.
Närstående visade stor förståelse för väntan då de fick en förklaring till varför de väntade. Likväl bestod närståendes tid av besöket till stor del av just väntan och detta är angeläget att arbeta för att minska tiden närstående får vänta då det utgör ett hinder för besöket.
Att vid ombyggnation planera att samtliga patientsalar är rymliga, har fönster ut och anpassas utifrån patient och närståendeperspektiv.
Möjligheten till fler enkelsalar eller mer avgränsade sängplatser på rummet. Att utformning av väntrum och anhörigrum görs utifrån närståendes behov och
om möjligt kan ligga mer avskilt från patientsalarna för att den fysiska miljön inte ska bli ett hinder för sekretess.
Utforma någon form av distraktion i taket hos patienterna samt tavlor på väggar i patientsalar och i väntrum.
På ett medvetet sätt arbeta för att sänka ljudvolym, både från larm samt från personal.
När det är möjligt, kunna avvakta med kvällstvätt tills närstående åkt hem om det hindrar besöket.
Dela ut närståendeinformation för att ta med hem i samband med den närståendes första besök på IVA.
Att vårdpersonal gör en individuell bedömning för hur många närstående som får besöka patienten samtidigt.
De närstående upplevde besöken betydelsefulla när de fick kontakt med sina anhöriga. Intensivvården strävar mot att hålla patienter så lätt sederade som möjligt. Om mer vakna patienter får längre besök ställs större krav på den fysiska miljön på IVA.
Studien riktar sig till vuxna närstående, men där det även är viktigt att lyfta fram barns behov att vara nära och få tillfälle att besöka patienten. Där har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll i att skapa möjlighet för detta.
Mer kunskap om andra kulturer och hur man kan främja den delaktigheten i intensivvårdsmiljön.
Arbeta för att förbättra intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt för att på bästa sätt skapa en trygg och positiv upplevelse för närstående av intensivvårdsmiljön.
Slutsatser
Närståendes behov i samband med att en anhörig är svårt kritiskt sjuk och inneliggande på IVA påverkar de närståendes upplevelse av besöket och går således inte bortse ifrån. Närstående i denna studie upplever sig vara välkomnade och bli omhändertagna på IVA. De får hjälp att komma nära patienten och upplever besöken positivt. Önskan finns om skriftlig information till närstående att ta med hem vid deras första besök. Personalens förhållningssätt visar sig vara en stor faktor i hur de närstående upplever miljön på IVA. Att närstående möts av respekt och visas hänsyn från vårdpersonal är oerhört viktigt. Ljudnivå, integritet och behov av lugnare miljö för både närstående och patient påverkar upplevelsen och önskan om enkelrum för patienten är stor. Däremot kan fönsterlösa och trånga rum ge instängdhetskänslor. Väntrummets fysiska placering kan bli ett hinder i att upprätthålla sekretessen och är viktigt att ta hänsyn till. Närstående känner tacksamhet för tillgång till övernattningsrum och det finns stor förståelse när de får vänta på att komma in till patienten. Närståendes önskan att få vara fler än två besökare i rummet samtidigt kan tas i beaktande. Även behovet av distraktion i väntrum och på patientsalar och utrymmet för de närstående går att utveckla för att bättre möta den närståendes behov. Ett bra förhållningssätt från intensivvårdssjuksköterskan och en lugn miljö bidrar till att närstående kan känna trygghet i intensivvårdsmiljön.
REFERENSER:
Alpers, L-M., Helseth, S. & Bergbom, I. (2012). Experiences of inner strenght in critically ill patients – a hermeneutical approach. Intensive and Critical Care Nursing, vol. 28, ss. 150-158.
Alvarez, G. F. & Kirby, A. S. (2006). The perspective of families of the critically ill patient: their needs. Current Opinion in Critical Care, vol. 12, ss. 614-618.
Blom, H., Gustavsson, C. & Johansson Sundler, A. (2013). Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients – A phenomenological study.
Intensive and Critical Care Nursing, vol. 29, ss. 1-8.
Buckley, P. & Andrews, T. (2011). Intensive care nurses’ knowledge of critical care family needs. Intensive and Critical Care Nursing, vol. 27, ss. 263-272.
Burr, G. (2001). Reaktioner och relationer i intensivvård. Lund: Studentlitteratur. Christensen, M. (2007). Noise levels in a general intensive care unit: a descriptive study. Nursing in Critical Care, vol 12, ss. 188-197.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research, 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Dahle Olsen, K., Dysvik, E. & Saetre Hansen, B. (2009). The meaning of family members’ presence during intensive care stay: A qualitative study. Intensive and
Critical Care Nursing, vol. 25, ss.190-198.
Eggenberger, S. & Nelms, P. T. (2006). Being the family: the family experience when an adult member is hospitalized with a critical illness. Journal of Critical Nursing. vol. 16, ss. 1618-1628.
Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda – med stöd av handledning. Lund: Studentlitteratur.
Ekebergh, M. Tillämning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet. I Wiklund, Gustin, L. & Bergbom, I. (red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 488-500.
Engström, Å. (2008). A wish to be near: Experiences of close relatives within intensive
care from the perspective of close relatives, formerly critically ill people and critical care nurses. Diss., Luleå : Luleå tekniska universitet, 2008.
Engström, B., Uusitalo, A. & Engström, Å. (2011). Relatives’ involvement in nursing care: A qualitative study describing critical care nurses’ experiences. Intensive and
Critical Care Nursing, vol. 27 ss. 1-9.
Eriksson, T. (2012). Närståendes besök hos patienter som vårdas på
intensivvårdsavdelning. Diss., Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/29207
Eriksson, T. & Bergbom, I. (2007). Visits to intensive care unit patients – frequency, duration and impact on outcome. Intensive and Critical Care Nursing. vol. 12, ss. 20-26.
Eriksson, T., Bergbom, I. & Lindahl, B. (2011). The experiences of patients and their families of visiting whilst in an intensive care unit – A hermeneutic interview study.
Intensive and Critical Care Nursing. vol. 27, ss. 60-66.
Eriksson, T., Lindahl, B. & Bergbom, I. (2010). Visits in an intensive care unit – An observational hermeneutic study. Intensive and Critical Care Nursing, vol. 26, ss. 51-57.
Fridh, I. (2012). Vaka. I Wiklund, Gustin, L. & Bergbom, I. (red). Vårdvetenskapliga
begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 449-458.
Fridh, I., Forsberg, A. & Bergbom, I. (2009). Close relatives’ experiences of caring and of the physical environment when a loved one dies in an ICU. Intensive and Critical
Care Nursing, vol. 25, ss. 111-119.
Helsningforsdeklarationen. Världsläkarförbundet (2000). Etiska principer i medicinsk forskning som omfattar människor.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf
Hickman, R. L & Douglas, S. L. (2010). Impact of Chronic Critical Illness on the Psychological Outcomes of Family Members. Advanced Critical Care, vol. 21, ss. 80-91.
Høye, S. & Severinsson, E. (2010). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing, vol. 66, ss. 858-867.
Johansson, L., Bergbom, I., Persson Waye, K., Ryherd, E. & Lindahl, B. (2012) The sound environment in an ICU patient room – A content analysis of sound levels and patients experiences. Intensive and Critical Care Nursing. vol 28, ss. 269-279.
Karlsson, V., Forsberg, A. & Bergbom, I. (2009). Relatives’ experiences of visiting a conscious, mechanically ventilated patient – A hermeneutic study. Intensive and
Critical Care Nursing. vol. 26, ss. 91-100.
Knutsson, S. & Bergbom, I. (2007). Custodians’ viewpoints and experiences from their child’s visit to an ill or injured nearest being cared for at an adult intensive care unit.
Knutsson, S., Pramling Samuelsson, I., Hellström, A-L. & Bergbom, I. (2008). Children’s experiences of visiting a seriously ill/injured relative on an adult intensive care unit. Journal of Advanced Nursing, vol. 61, ss. 154-162.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 187-199.
McAdam, L. J. & Puntillo, K. (2009). Symtoms Experienced by Family Members of Patients in Intensive Care Units. American Jounal of Critical Care, vol. 18, ss. 200-210.
Meriläinen, M., Kyngäs, H. & Ala-Kokko, T. (2010). 24-Hour intensive care: An observational study of an environment and events. Intensive and Critical Care Nursing, vol. 26. Ss. 246-253.
Olausson, S., Ekebergh M., & Lindah, B. (2012). The ICU patient room: Views and meanings as experienced by the next of kin: A phenomenological hermeneutical study.
Intensive & Critical Care Nursing. vol 28, ss. 176-184.
Polit, D. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. 9. uppl. Philadelphia: J. B. Lippincott Company.
Ringdal, M., Plos, K. & Bergbom, I. (2008). Memories of being injured and patients’ care trajectory after physical trauma. BMC Nursing, vol. 7, ss. 8-20.
Siddiqui, S., Sheikh, F. & Kamal, R. (2011). What families want – an assessment of family expectations in the ICU. International of Archives of Medicine, vol. 4.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. www.socialstyrelsen.se
Streubert Speziale, H. & R. Carpenter R, D. (2007). Qualitative Research in Nursing –
Advancing the Humanistic Imperative. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Synonymer.se (2013). www.synonymer.se [2013-04-10].
Takman, C. & Severinsson, E. (2005). Comparing Norwegian nurses’ and physicians’ perceptions of the needs of significant others in Intensive Care Units. Journal of
Clinical Nursing, vol. 14, ss. 621-631.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vandall-Walker, V. & M. Clark, A. (2011). It starts with access! A grounded theory of Family Members Working to Get Throu Critical Illness. Journal of Family Nursing, vol. 17, ss. 148-181.
Wiklund, Gustin, L. & Bergbom, I. (red). (2012) Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wikström, A-C., Cederborg, A-C. & Johanson, M. (2007). The meaning of technology in an intensive care unit – an interview study. Intensive Care Medicine, vol. 23, ss. 187-195.
Whitton, S. & Pittiglio, L. I. (2011). Critical Care Open Visiting Hours. Critical Care
Nursing, vol. 34, ss. 361-366.
Ylikangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. I Wiklund, Gustin, L. & Bergbom, I. (red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 265-276.
Zaal, J. I., Spruyt, F. C., Peelen, M. L., van Eijk, M. J. M., Wientjes, R., Shneider, M. E. M., Kesecioglu, J. & Slooter, J. C. A. (2013) Intensive care unit environment may affect the course of delirium. Intensive Care Medicine, vol. 39, ss. 481-488.
Ågård, A. & Harder, I. (2007). Relatives’ experiences in intensive care. Finding a place in a world of uncertainty. Intensive and Critical Care Nursing, vol. 23, ss. 170-177. Ågård, A. & Terkildsen Maindal, H. (2009). Interacting with relatives in intensive care unit. Nurses’ perception of a challenging task. Nursing in Critical Care, vol. 14, ss. 264-272.
Bilaga 1
Som en del i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård på Högskolan i Borås, skriver jag, Kristina Wernvik, ett examensarbete på avancerad nivå.
Bakgrund och syfte
Vi vet att närståendes besök är mycket viktiga både för patientens återhämtning och för de närståendes hälsa på kort och lång sikt. Studiens syfte är att undersöka hur och om faktorer i intensivvårdsmiljön påverkar de närståendesupplevelse av att besöka sina anhöriga på en intensivvårdsavdelning.
Förfrågan om deltagande
Rekrytering av informanter kommer att ske med hjälp av sjuksköterskor som kommer i kontakt med närstående som besöker anhöriga som vårdas på intensivvårdsavdelningen. Sjuksköterskorna informerar muntligt de närstående om den planerade studien och om intresse finns att delta i studien förmedlar de kontakt med undertecknad som ger ytterligare information, muntligt och skriftligt.
Hur studien kommer gå till
Datainsamling kommer att ske genom intervjuer med närstående till patienter som vårdats på IVA under minst fyra dagar. Detta för att de närstående ska ha hunnit bilda sig en uppfattning om avdelningen. Den närstående ska vara över 18 år. Intervjuerna kommer äga rum på IVA eller på överenskommen plats. Intervjuerna skrivs ut ordagrant och kommer att analyseras med kvalitativ innehållsanalys.
Hantering av data och sekretess
Materialet kommer endast användas till studiens syfte och inte lämnas vidare för användning i andra studier. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt och lagras på ett sätt så att det inte går att identifiera uppgifterna i materialet. (Vetenskapsrådet, 2002; Helsingforsdeklarationen, 2000).
Information om studiens resultat
Studiens resultat lämnas ut till informanterna om så önskas.
Frivillighet
Forskningspersonsinformation (FPI) samt blankett för skriftligt samtycke kommer lämnas till informanterna med information ommöjlighet att närsomhelst avbryta studien utan vidare förklaring.
Ansvariga
Ansvarig för studien är Kristina Wernvik med sin handledare Isabell Fridh, på Högskolan i Borås. Kontaktuppgifter, se nedan. Hälsningar __________________________ Kristina Wernvik E-post: kristina.wernvik@vgregion.se Tfn xxx
Handledare Isabell Fridh PhD, lektor
Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Samtyckesformulär
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Kristina Wernvik genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
Skövde / 2013
_______________________________ Namn