Resultatet i denna studie visar att vårdpersonalen som arbetar närmast personer med BPSD i sitt arbete upplever att de utsätts för påfrestningar i form av personernas svåra symtom samt otillräckliga resurser för att utföra vård och omsorg. Då vårdpersonalen är dem som arbetar närmast personen med BPSD och till stor del kan påverka dennes beteende är det av stor vikt
30 att vårdpersonalen har rätt bemötande, i form av att respektera individens integritet, identitet och självbestämmande, samt har förmåga att hantera svåra BPSD. Genom kontinuerlig utbildning och handledning kan vårdpersonalen stöttas och deras yrkesroll kan stärkas för att bättre kunna hantera sin arbetssituation, dock måste utbildningen anpassas efter den kunskap som redan finns hos vårdpersonalen. Utöver detta är det av stor vikt att vårdpersonalen som arbetar närmast patienten får råd och stöttning från såväl sjuksköterska som läkare för att som ett team, även tillsammans med rehab och närstående, kunna skapa den bästa behandlningen för personer med BPSD. Vårdpersonalens mående är av stor vikt då de direkt kan påverka den de vårdar. Önskvärt vore att det fanns mer resurser i form av ökad personaltäthet, det är dock viktigt att ha i beaktande att trots mer tid är kunskapen och förmågan att möta personen avgörande i vården av personer med BPSD. Genom vidare forskning inom området, med en större undersökningsgrupp och spridning, kan ett underlag för behovet av mer resurser och utbildning framkomma mer tydligt och påvisa vikten dessa faktorer har för att öka kvaliten i vården av personer med BPSD samt öka vårdpersonalens tillfredsställelse i arbetet och locka fler att i framtiden arbeta i vården av personer med demenssjukdom. Fortsatt arbete med BPSD-registret är också av stor vikt för att öka kvaliteten inom vården av pesoner med BPSD men även för att öka arbetet med omvårdnadsåtgärder och minska olämplig behandling med läkemedel.
Slutsats
Resultatet i denna studie visade att vårdpersonalen som arbetar med personer med BPSD upplevde utmaningar och svårigheter i sitt arbete samt upplevde känslan av frustration och missnöje att inte få tillräckligt med resurser för att kunna hantera dessa svåra symtom och hjälpa personen till ökat välbefinnande. Det framkom även att vårdpersonalen led med personen med BPSD när denne mådde dåligt samt att patientens oro, ångest och aggressivitet till stor del påverkade vårdpersonalens arbetsmiljö negativt genom en ökad stress och känslan av otillräcklighet i form av brist på resurser, men även brist på kunskaper i att kunna bemöta och hantera dessa symtom. Då vårdpersonalen är dem som arbetar närmast personerna med BPSD och känner dem väl är deras kunskaper och kännedom av stor vikt i vården av den sjuke. Att ha vetskap om vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med personer med BPSD kan vara av stor vikt för att som sjuksköterska kunna stötta och vägleda dem i arbetet med personer med demenssjukdom, för att öka vårdpersonalens välbefinnande och genom det ge möjlighet till ökad livskvalitet hos personer med BPSD.
31
REFERENSER
Benner, P. (1993). Från novis till expert -mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Bidzan, L., Bidzan, M., & Pachalska, M. (2012). Aggressive and impulsive behavior in Alzheimer´s disease and progression of dementia. Medical Science Monitor, 18(3), 182-189. doi: 10.12659/MSM.882523.
BPSD. Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. (2014). Hämtad 4 Februari, 2014, från BPSD-registret, http://www.bpsd.se/om-bpsd-registret/om-svenskt-bpsd-register/.
Bramble, M., Moyle, W., & McAllister, M. (2009). Seeking connection: family care experiences following long-term dementia care placement. Journal of Clinical Nursing, 18(22), 3118-3125. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02878.x.
Calleo, J.S., Kunik, M.E., Reid, D., Kraus-Schuman, C., Paukert, A., Regev, T.,… Stanley, M. (2011). Characteristics of generalized anxiety disorder in patients with dementia. American Journal of Alzheimer´s Disease and Other Dementias, 26(6), 492-497. doi:
10.1177/1533317511426867.
Cohen-Mansfield, J., Marx, M.S., Dakheel-Ali, M., Regier, N.G., Thein, K., & Freedman, L. (2010). Can agitated behaviour of nursing home residents with dementia be prevented with the use of standardized stimuli? Journal of the American Geriatrics Society, 58(8), 1459-1464. doi: 10.1111/j.1532-5415.2010.02951.x.
Cohen-Mansfield, J., Werner, P., Watson, V., & Pasis, S. (1995). Agitation among elderly persons at adult day-care centers: The experiences of relatives and staff members.
International Psychogeriatrics, 7(3), 447-458. doi: http://dx.doi.org/10.1017/S1041610295002195.
Davidson, T.E., Hudgson, C., McCabe, M.P., George K., & Buchanan, G. (2007). An individualized psychosocial approach for “treatment resistant” behavioral symptoms of dementia among aged care residents. International Psychogeriatrics, 19(5), 859-873. doi: http://dx.doi.org/10.1017/S1041610206004224.
32 Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2008). Geriatrik. Polen: Studentlitteratur.
Deudon, A., Maubourguet, N., Gervais, X., Leone, E., Brocker, P., Carcallion, L.,… Robert, P.H. (2009). Non-pharmacological management of behavioural symptoms in nursing homes. International Journal of Geriatric Psychiatry, 24(12), 1386-1395. doi: 10.1002/gps.2275. Douglas-Dunbar, M., & Gardiner, P. (2007). Support for carers of people with dementia during hospital admission. Gerontological care and practice, 19(8), 27-30.
Edvardsson, D. (2011). Vårdklimatet – en underskattad aspekt av svensk demensvård. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (ss. 209-224). Lund: Studentlitteratur AB.
Eide, T., & Eide, H. (2008). Kommunikation i praktiken –relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber AB.
Ellul, J., Archer, N., Foy, C.M.L., Poppe, M., Boothby, H., Nicholas, H.,… Lovstone, S. (2007). The effects of commonly prescribed drugs in patients with Alzheimer´s disease on the rate of deterioration. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 78(3), 233-239. doi: 10.1136/jnnp.2006.104034.
Eriksson, S., Minthon, L., Moksnes K.M., Saarela, T., Sandman, P.O., Snaedal, J., & Karlsson, I. (n.d). Behavioural and Psychological Symtoms in Dementia. Västra Frölunda: Janssen-Cilag AB.
Ervin, K., Cross, M., & Koschel, A. (2013). Barriers to managing behavioral and psychological symptoms of dementia: Staff perceptions. Collegian 4(2). doi: 10.1016/j.colegn.2013.04.002.
Ervin, K., Finlayson, S., & Cross, M. (2012). The management of behavioral problems associated with dementia in rural aged care. Collegian, 19(2), 85-95. doi:
016/j.colegn.2012.02.003.
Etikprövningsnämnderna. (u.å). Hämtad 14 Februari, 2014, från Etikprövningsnämnderna, http://www.epn.se/sv/start/bakgrundbestaemmelser/
Fernández, M., Gobartt, A., & Balana, M. (2010). Behavioral symptoms in patients with Alzheimer´s disease and their association with cognitive impairment. BMC Neurology, 10(87), 1-9. doi: 10.1186/1471-2377-10-87.
33 Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Gustafsson, M., Karlsson, S., & Lövheim, H. (2013). Inappropriate long-term use of
antipsychotic drugs is common among people with dementia living in specialized care units. BMC Pharmacology & Toxicology, 14(10), 1-8. doi: 10.1186/2050-6511-14-10.
Haibo, X., Shify, X., Tze Pin, N., Chao, C., Guorong, M., Xuejue, L.,… McCabe, M. (2013). Prevalence and severity of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) in community dwelling Chinese: Findings from the Shanghai three districts study. Aging & Mental Health, 17(6), 748-752. doi: 10.1080/13607863.2013.781116.
Huang, S-S., Lee, M-C., Liao, Y-C., Wang, W-F., & Lai., T-J. (2011). Caregiver burden associated with behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD) in Taiwanese elderly. Archives of Gerontology and Geriatrics, 55(2012), 55-59. doi:
10.1016/j.archger.2011.04.009.
Hynninen, M.J., Breitve, M.H., Rongve, A., Aarsland, D., & Nordhus, I.H. (2012). The frequency and correlates of anxiety in patients with first-time diagnosed mild dementia. International Psychogeriatrics, 24(11), 1771-1778. doi: 10.1017/S1041610212001020.
Kirkevold. M. (2000). Omvårdnadsteorier –analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Kolanowski, A., Fick, D., Frazer, C., & Penrod, J. (2009). It´s about time: Use of
nonpharmacological interventions in the nursing home. Journal of Nursing Scholarship 42(2), 214-222. doi: 10.1111/j.1547-5069.2010.01338.x.
Kolanowski, A., Litaker, M., Buettner, L., Moeller, J., & Costa Jr, P.T. (2011). A randomized clinical trial of theory based activities for the behavioural symptoms of dementia in nursing home residents. Journal of American Geriatrics Society, 59(6), 1032-1041. doi:
10.1111/j.1532-5415.2011.03449.x.
Kutsumi, M., Ito, M., Sugiura, K., Terabe, M., & Mikami, H. (2009). Management of behavioral and psychological symptoms of dementia in long-term care facilities in Japan. Psychogeriatrics 2009(9), 186-195. doi: 10.1111/j.1479-8301.2009.00301.x.
34 Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Majic, T., Pluta, J.P., Mell, T., Treusch, Y., Gutzmann, H., & Rapp, M.A. (2012). Correlates of agitation and depression in nursing home residents with dementia. International
Psychogeriatrics, 24(11), 1779-1789. doi: 10.1017/S104161021200066X.
Massimo, L., Evans, L.K., & Benner, P. (2013). Caring for loved ones with frontotemporal degeneration: The lived experiences of spouses. Geriatrik Nursing 34(4), 302-306. doi: 10.1016/j.gerinurse.2013.05.001.
Mathillas, J., Lövheim, H., & Gustafson, Y. (2011). Increasing prevalence of dementia among very old people. Age and Ageing, 40(2), 243-249. doi: 10.1093/ageing/afq173.
Melin Emilsson, U. (2011). The staff´s view on dementia and the care in three cultures: A qualitative study in France, Portugal and Sweden. Dementia, 11(1), 31-47. doi:
10.1177/1471301211416613.
Miyamoto, Y., Tachimori, H., & Ito, H. (2010). Formal caregiver burden in dementia: Impact of behavioral and psychological symptoms of dementia and activities of daily living.
Geriatric Nursing, 31(4), 246-253. doi: 10.1016/j.gerinurse.2010.01.002.
Neville, C., & Teri, L. (2011). Anxiety, anxiety symptoms, and associations among older people with dementia in assisted-living facilities. International Journal of Mental Health Nursing, 2011(20), 195-201. doi: 10.1111/j.1447-0349.2010.00724.x.
Ploeg, E.S., Eppingstall, B., Camp, C.J., Runci, S.J., Taffe, J., & O´Connor, D.W. (2013). A randomized crossover trial to study the effect of personalized, one-to-one interaction using Montessori-based activities on agitation, affect, and engagement in nursing home residents with dementia. International Psychogeriatrics, 25(4), 565-575. doi:
10.1017/S1041610212002128.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (8 ed.). Philidelphia: Lippinkott, William and Wilkins.
35 Prorok, J.C., Horgan, S., & Seitz, D.P. (2013). Health care experiences of people with
dementia and their caregivers: a meta-ethnographic analysis of qualitative studies. Canadian Medical Association, 185(14), 669-680. doi: 10.1503/cmaj.121795.
Rahm Hallberg, I. (2011). Att vara vårdare –tillfredsställelse och påfrestning. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (ss. 85-104). Lund: Studentlitteratur AB.
Rosness, T.A., Haugen, P.K., & Engedal, K. (2008). Support to family carers of patients with frontotemporal dementia. Aging & Mental Health, 12(4), 462-466. doi:
10.1080/13607860802224334.
Sansoni, J., Anderson, K.H., Varona, L.M., & Varela, G. (2013). Caregivers of Alzheimer’s patients and factors influencing institutionalization of loved ones: some considerations on existing literature. Annali di Igiene: Medicina Preventiva e di Comunita, 25(3), 235-246. doi: 10.7416/ai.2013.1926.
Savva, G.M., Zaccai, J., Matthews, F.E., Davidson, J.E., McKeith, I., & Brayne, C. (2009). Prevalence, correlates and course of behavioral and psychological symptoms of dementia in the population. The British Journal of Psychiatry, 194(3), 212-219. doi:
10.1192/bjp.bp.108.049619.
Seitz, D., Purandare, N., & Conn, D. (2010). Prevalence of psychiatric disorders among older adults in long-term care homes: A systematic review. International Psychogeriatrics 22(7), 1025-1039. doi: 10.1017/S1041610210000608.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., Edvardsson, D. (2013). Person-centredness and its association with resident well-being in dementia care units. Journal of Advanced Nursing, 69(10), 2196-2206. doi: 10.1111/jan.12085.
Skovdahl, K., & Kihlgren, M. (2011). Beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå. I A-K. Edberg (Red.), Att möta personer med demens (ss. 287-301). Lund: Studentlitteratur AB.
Stockhausen, L. (2006). Métier Artistry: Revealing reflection-in-action in everyday practice. Nurse Education Today, 26(1), 54-62. doi: 10.1016/j.nedt.2005.07.005.
Svenskt Demenscentrum. (2008). Hämtad 4 Februari, 2014, från Svenskt Demenscentrum, http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens.