I =Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet
Randomiserad kontrollerad studie/Randomised controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
* Randomiserad studie med få deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial (CCT) är prospektiv
och innebär jämförelse mellan kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
* Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke-kontrollerad studie (P) är
prospektiv men utan relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal deltagare och adekvata statistiska metoder.
* Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av
historiskt material som relateras till något som redan inträffat, exempelvis journalhandlingar.
Antal deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
* Begränsat/för få deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en
undersökning där avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext. Motiverat urval. Välbeskriven urvalsprocess, datainsamlingsmetod,
transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna
tillförlitlighets/reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
* Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Deltagargruppen är otillräckligt beskriven. Metod/analys otillräckligt beskriven. Bristfällig
resultatredovisning.
I
BILAGA B
Författare År Land
Titel Syfte Metod Deltagare (bortfall)
Resultat Kvalitet/Typ
Angland, Dowling & Casey
2014 Irland
Nurses´ perceptions of the factors which cause violence and aggression in the emergency department: A qualitative study
Syftet med studien var att utforska sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som bidrar till våld och aggression på irländska
akutmottagningar.
Detta var en kvalitativt beskrivande studie där studiens data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna i studien jobbade alla på en irländsk akutmottagning och rekryterades genom
ändamålsenligt urval. Analysen av insamlade data genomfördes genom att hitta teman enligt Burnards ramverk
N= 12 (0) Två huvudteman
identifierades miljö- samt kommunikations-faktorer. Utöver huvudteman identifierades även sju underteman: väntetider, överbelastning (crowding), säkerhetsbrister, triage- relaterade problem,
mellanmänskliga relationer, attityd hos personal samt rädsla och sårbarhet.
I K Esmaeilpour, Salsali & Ahmadi 2010 Iran Workplace violence against Iranian nurses working in emergency departments
Studiens syfte var att undersöka frekvens och karaktär av arbetsrelaterat fysiskt och psykiskt våld mot iranska sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning.
Denna studie var en
tvärsnittsstudie som utfördes på elva akutmottagningar i Iran. Alla sjuksköterskor som mötte
inklusionskriterierna för studien inbjöds att delta. Data till studien samlades in via frågeformulär vilka skapats av ILO, ICN, WHO samt PSI. Dessa anpassades sedan för den aktuella studien. Frågeformulären undersöktes först av fem olika universitetslärare och pilottestades sedan på 20 sjuksköterskor innan de skickades ut till studiens deltagare. Insamlade data analyserades genom
N= 196 (18) Resultatet i studien visade att 60% av sjuksköterskorna rankade sin oro relaterat till arbetsrelaterat våld till 4 på en skala mellan 1–5.
Sjuksköterskorna
rapporterade vidare att det inte fanns någon rutin för hur arbetsrelaterat hot och våld skulle anmälas på
arbetsplatsen. 40% av sjuksköterskorna som varit med om fysiskt våld samt 25,8% av de som varit med om psykiskt våld angav att de besvärades av störande minnesbilder och tankar från attacken. Deltagarna i studien rapporterade en låg
tillfredställelse till hur
I P
II
användning av beskrivande och inferencial-statistik.
arbetsplatsen och
arbetsledningen hanterade arbetsrelaterat hot och våld. Att rapportera arbetsrelaterat hot och våld beskrevs med ordet “meningslöst”. Gacki-Smith, Juarez,
Boyett, Homeyer, Robinson & MacLean 2009 USA Violence Against nurses Working in US Emergency Departments
Syftet med studien var att undersöka akutsjuksköterskors upplevelser och uppfattningar om våld utfört av patienter och besökare på
akutmottagningar i USA.
Denna studie var en tvärsnittsstudie. För att rekrytera medlemmar till studien användes lämplighetsurval och en enkät som blivit testad och godkänd av experter skickades ut till alla Emergency Nurses
Association medlemmar som mötte inklusionskriterierna för studien. Icke-
parametriska statistiska metoder användes för att analysera insamlade data. Även statistiska test som x2 och Fisher exact test användes för att jämföra oberoende grupper mot varandra med hänsyn till procent. Kuskal-Wallis samt Mann-Whitney U-test användes för att jämföra oberoende grupper med hänsyn till icke-kategoriska variabler.
N = 31 905 (28 440)
Den vanligaste upplevda typen av fysiskt våld som sjuksköterskorna upplevde var att bli spottad på, slagen, knuffad, riven och sparkad på. Den vanligaste upplevda typen av psykiskt våld var att bli skriken på, bli skrämd samt att bli utsatt för sexuella trakasserier. 67% av
sjuksköterskorna betygsatte sin upplevda säkerhet på jobbet 5 eller <5 på en skala från 1–10. Resultatet visade också att sjuksköterskor som ansåg att våld var en oundviklig del av deras jobb på akutmottagningen hade i högre grad blivit utsatta för arbetsrelaterat våld. Det framkom ett flertal barriärer till varför våld ej rapporterades: rädsla för hämnd från ledningen, svårt att förstå sjukhusets policy för rapportering av våld, en uppfattning om att rapportera våld var ett tecken på svaghet, en attityd att våld är en del av det dagliga jobbet samt tron om att råka ut för en våldsam incident var ett tecken på inkompetens.
III P
III