I = Hög kvalitet II =
Medel
III = Låg kvalitet Randomiserad kontrollerad studie/Randomised
controlled trial (RCT) är prospektiv och innebär
jämförelse mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper.
Större välplanerad och välgenomförd
multicenterstudie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Randomiserad studie med få patienter/deltagare och/eller för många delstudier, vilket ger otillräcklig statistisk styrka. Bristfälligt antal patienter/deltagare, otillräckligt beskrivet eller stort bortfall.
Klinisk kontrollerad studie/Clinical controlled trial ( CCT) är prospektiv och innebär jämförelse mellan
kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper. Är inte randomiserad.
Välplanerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder inklusive behandlingsteknik. Antalet patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Icke- kontrollerad studie (P) är prospektiv men utan
relevant och samtida kontrollgrupp.
Väldefinierad frågeställning, tillräckligt antal patienter/deltagre och adekvata statistiska metoder.
*
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Retrospektiv studie (R) är en analys av historiskt
material som relateras till något som redan har inträffat, exempelvis journalhandlingar.
Antal patienter/deltagare tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. Väl planerad och välgenomförd studie med adekvat beskrivning av protokoll, material och metoder.
*
Begränsat/för få patienter/deltagare, metoden otillräckligt beskriven, brister i genomförande och tveksamma statistiska metoder.
Kvalitativ studie (K) är vanligen en undersökning där
avsikten är att studera fenomen eller tolka mening, upplevelser och erfarenheter utifrån de utforskades perspektiv. Avvsikten kan också vara att utveckla begrepp och begreppsmässiga strukturer (teorier och modeller).
Klart beskriven kontext (sammanhang). Motiverat urval. Välbeskriven urvals-process; datainsamlingsmetod, transkriberingsprocess och analysmetod. Beskrivna tillförlitlighets/
reliabilitetshänsyn. Interaktionen mellan data och tolkning påvisas. Metodkritik.
*
Dåligt/vagt formulerad frågeställning. Patient/deltagargruppen för otillräckligt beskriven. Metod/analys ej tillräckligt beskriven. Bristfällig resultatredovisning.
* Några av kriterierna utifrån I = Hög kvalitetet är inte uppfyllda men den vetenskapliga kvaliten värderas högre än III = Låg kvalitet.
Författare År Land År
Titel Syfte Metod Deltagare
(bortfall) Resultat Kvalitet Typ Boscart, V.M. 2009 Canada A communication intervention for nursing staff in chronic care
Att utvärdera effekten av en fokuserad och kortare utbildning för att förbättra kvaliteten av den verbala interaktionen mellan långtidssjuka patienter och sjuksköterskor.
En komparativt kvalitativ studie genomfördes på patienter och sjuksköterskor Två ljudinspelningar genomfördes.
Sjuksköterskorna fick även ta del av ett teoretiskt underlag med syfte att skapa en mer positiv, samarbetsorienterad och lösningsfokuserad interaktion med patienter.
n=27 (3) + 21 (3)
En fokuserad och kortare utbildning, Solution-Focused Brief-Therapy [SFBT], kunde förbättra kvaliteten av den verbala interaktionen mellan patient och sjuksköterska. Studien visade att ett kortare
utbildningsprogram kunde höja medvetandegraden hos sjuksköterskan och gav en positivare inställning till interaktionen mellan patient och sjuksköterska som hade en kvarstående effekt. K I Cohen, M.Z., Williams, L., Knight, P., Snider, J., Hanzik, K., & Fisch, M.J. 2004 USA Symtom masquerade: understanding the meaning of symtoms
Att beskriva patienters erfarenhet av symptom som de ger uttryck för istället för att uttrycka smärta.
Kvalitativ studie och intervjuer genomfördes enskilt av tio cancersjuka patienter och deras respektive vårdgivare (tio respondenter) inom en palliativ vårdenhet. Fenomenologisk analys genomfördes.
n=20 (7) Studien visade på att patienter kunde välja att inte skatta sin upplevda smärta för att inte behöva ta
smärtlindrande läkemedel på grund av bieffekter som påverkade deras funktions- och medvetandegrad. Det framkom att relation, kontext och miljö kunde påverka vilka symptom som rapporterades vid en smärtskattning och det var viktigt att reagera om patienter skattade sin smärta lågt medan diverse andra symptom skattades som svåra.
K II
Bilaga II (1/8) Matris för redovisning av sortering, granskning och kvalitetsbedömning av vetenskapliga studier utarbetad efter Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006).
Dubois, A., Bringuier, S., Capdevilla, X. & Pry, R. 2008 Frankrike
Vocal and verbal
expression of postoperative pain in preschoolers
Att undersöka utvecklingen och konstruktionen av vokala och verbala uttryck vid postoperativ smärta hos förskolebarn, yngre än sju år, med begränsade språkliga förmågor. Syftet var också att se hur sammanhanget påverkade deras uttryck.
Barn, ett till sex år, observerades och videoinspelades före och efter operation under sin minst två dagar långa sjukhusvistelse. Två oberoende bedömare såg videobanden och bedömde barnens uttryck enligt en lista med vokala och verbala uttryck som baserades på tidigare studier.
n=47 (0) Barns vokala och verbala smärtuttryck skiljde sig åt beroende på deras ålder. Barn under två år använde inga verbala uttryck för smärta. Från två till fem års ålder förändrades uttrycken och fler ljud och verbala uttryck tillkom. Efter fem år blir smärtuttrycket ofta mer diskret och verbalt. K II Harper, P. 2006 England
No pain, no gain: pain behaviour in the armed forces
Att utvärdera relationen mellan “stor och stark- imagen” och ”no pain, no gain-filosofin” inom det militära.
Etnografisk studie genomfördes med
observationer samt intervjuer individuellt och i grupp under ett träningsläger.
n=8 (0) Smärtan som rapporterades var inom
ramen för vad som kunde ses som acceptabelt för den militära kulturen. Det framgick även att psykisk smärta inte var lika accepterad som fysisk smärta, och ofta refererad till som overklig. Stor och stark-imagen identifierades.
Smärta visade sig vara kulturbunden och beroende av sitt sammanhang. Smärtuttryck påverkades av ålder, kön, kultur och miljö.
K II Harper, P., Ersser, S., & Gobbi, M. 2007 England
How military nurses rationalize their postoperative pain assessment decisions
Att undersöka hur
sjuksköterskor inom armén bedömde postoperativ smärta och framförallt i de fall då sjuksköterskans
smärtskattning skilde sig från patientens självskattning.
Etnografisk studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt och spelades in under fyra månader med öppna frågor till grund.
n=29 (0) Kulturen och situationen som rådde påverkade sjuksköterskornas tolkning och bedömning av postoperativ smärta. Sjuksköterskornas bedömning stämde inte alltid överens med patienternas
självskattade smärta. Sjuksköterskorna rättfärdigade det med, en enligt gruppen, accepterad förklaring där de förlitade sig till förnuft, kunskap och erfarenhet.
K II
Hazelett, S., Powell, C., & Androulakaki s, V. 2002 USA
Patients` behavior at the time of injury: Effect on nurses` perception of pain level and subsequent treatment
Att undersöka om graden av socialt accepterande beteende vid uppkomst till smärta hos patienter kunde påverka hur sjuksköterskan uppfattade och skattade smärta samt hur efterföljande smärtlindrande vård utfördes. Syftet med studien var även att se om olika demografiska variabler, hos sjuksköterskan, kunde inverka vid sjuksköterskans tolkning.
Kvantitativ studie
genomfördes. Frågeformulär sändes ut till sjuksköterskor om två olika variationer av socialt beteende hos patienter.
n=167 (233) Ingen direkt skillnad visades i hur sjuksköterskan skattade en patients smärta eller administrerade smärtlindrande läkemedel avseende graden av socialt accepterat beteende. Däremot visade studien att sjuksköterskor var mindre benägna att agera
handlingskraftigt vid smärtlindringsdos nummer två för patienten med mindre socialt accepterat beteende.
K II Horbury, C., Henderson, A., & Bromley, B. 2005 Australien Influences of patient behavior on clinical nurses` pain assessment: implications for continuing education
Att undersöka
sjuksköterskors uppfattning och intention vid behandling av smärta hos patienter. Syftet var att undersöka om sjuksköterskan tog hänsyn till patientens självskattning av smärta och om andra faktorer hade inverkan vid smärtbedömning och administrering av smärtlindring. Kvantitativ studie. Frågeformulär till sjuksköterskor, bestående av fyra olika scenarier med skilda patienter avseende ålder och ansiktsuttryck med samma självuppskattade smärta. Deskriptiv modell användes för att analysera materialet.
n=221 (665) Sjuksköterskorna accepterade motvilligt patienternas självuppskattade smärta. Sjuksköterskorna skattade oftare smärta hos den äldre patienten högre än den yngre patienten, och hos den grimaserande patienten högre än den leende patienten. Vidare framkom det att sjuksköterskorna var mindre villiga att administrera smärtlindring till patienter som inte visade synliga tecken på smärta. Studien visade att det fanns behov av utbildning hos sjuksköterskor inom bedömning och lindring av smärta.
K II
Im, E-O., Lee, S.H., Liu, Y., Lim, H-J., Guevara, E., & Chee, W. 2009 USA
A national online forum on ethnic differences in cancer pain experience
Att utforska likheter och skillnader vad gäller
erfarenheter vid cancersmärta hos fyra stora etniska grupper i USA.
En tvärsnittsstudie med feministiskt angreppssätt användes som modell. Patienter från fyra etniska grupper fick svara på frågor och diskutera erfarenheter. Data som framkom
analyserades genom tematisk analys.
n=75 (0) Samtliga etniska grupper hade erfarenhet av sammanbrott i kommunikationen med vårdgivare, förändrade perspektiv på livet och könsrollsaspekter kring smärtan. Skillnader som framkom var bland annat att kaukasier främst fokuserade på hur de skulle kontrollera sin smärta och de engagerade sig också mer i behandlingsprocessen. De patienter som tillhörde etniska minoritetsgrupper försökte istället förminska smärtan och fortsätta att leva så normalt som möjligt. Slutligen var en viktig skillnad att kaukasier upplevde cancersmärtan som oberoende och individuell medan patienter från etniska minoriteter i högre grad upplevde erfarenheter av cancersmärta som familjeorienterad.
K I Kim, H.S, Schwartz- Barcott, D., Tracy, S.M., Fortin, J.D., & Sjöström, B. 2005 USA Strategies of pain
assessment used by nurses on surgical units
Att identifiera vilka kriterier sjuksköterskor använde sig av vid bedömning av postoperativ smärta samt vilken kunskap
sjuksköterskorna bar med sig från tidigare erfarenheter. Interaktiva och semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ studie av sjuksköterskor under behandlingen av 30 postoperativa patienter. Urvalet bestod av fem sjuksköterskor med kortare erfarenhet än sex år och fem sjuksköterskor med längre erfarenhet än sex år. Intervjuerna spelades in och fenomenografisk kvalitativ ansats användes för att analys.
n=10 (0) Tre kategorier vid bedömning av postoperativ smärta framkom i denna studie. Kategori 1 inriktade sig på observation över hur patienten såg ut. Kategori 2 handlade om patientens verbala uttryck. Kategori 3 avsåg sjuksköterskans tidigare erfarenheter och erhållen kunskap.
K II
Layman Young, J., Horton, F.M., & Davidhizar, R. 2005 USA
Nursing attitudes and beliefs in pain assessment and management
Att undersöka
sjuksköterskors attityder och uppfattningar kring
smärtbedömning och smärtsskattningsinstrument. Studien syftade till att undersöka om det fanns en relation mellan
sjuksköterskans attityder till instrumenten och deras utbildning och erfarenhet.
En attitydmätningsmodell användes. Tre frågor ställdes med syftet att få svar på sjuksköterskornas uppfattning kring smärtbedömning och smärtskattningsinstrument för att förbättra patientens välbefinnande.
n=52 (1) Positiva uppfattningar som framkom var att
smärtskattningsinstrument hjälpte sjuksköterskor att bedöma smärta effektivt. Vidare framkom att instrumenten hjälpte patienten att beskriva sin smärta och sjuksköterskan att förstå hur patienten mådde i övrigt. Positivt ansågs även att instrumenten gjorde smärtan mer objektiv och mätbar. Negativa uppfattningar som framkom var att
smärtskattningsinstrumenten kunde öka frustrationen hos patienten, att instrumenten var subjektiva och inaktuella, inte var något exakt mått utan att det var mer precist att se till en patients uppförande. Indikationer som framkom var även att de som var mer positiva till att använda smärtskattningsinstrument var de med längre utbildning av själva instrument, men inte nödvändigtvis de med längst arbetserfarenhet.
K II Mac Lellan, K. 2003 Irland Postoperative pain: strategy for improving patient experiences
Syftet med studien var att introducera en
sjuksköterskeledd
intervention för att förbättra smärtbehandling efter kirurgiska ingrepp samt att utvärdera effekten av interventionen genom att mäta patienters smärtpoäng före och efter interventionen. Studien beskrev jämförelsen av poäng mellan ett
kontrollsjukhus och
sjukhuset där interventionen ägde rum.
Patienternas smärtnivå på två sjukhus (intervention- och kontrollsjukhus) studerades före och efter en genomförd intervention med
smärtutbildning och framtagande av
smärtbedömningshandbok. Patienters smärta skattades med hjälp av VAS-skala över tid i form av poäng.
n=800 (0) Studien visade att implementering av en mer strategisk sjuksköterskeledd handlingsplan, vid smärtbedömning och smärtlindring av patienter minskade patienters smärta. Ökad kunskap hos sjuksköterskor var viktigt för att kunna förbättra och minska patienters upplevelser av smärta. Utvärderingen som utfördes efter interventionen jämfördes med resultat från ett kontrollsjukhus som inte haft någon intervention. Den jämförelsen visade att de förbättringar som skett kring patienters
smärtupplevelser berodde på interventionen.
CCT I
Mrozek, J.E., & Werner, J.S. 2001 USA
Nurses attitudes toward pain, pain assessment and pain management practices in long-term Care
Facilities
Att identifiera om
sjuksköterskans attityd och kunskap bidrog till hur sjuksköterskans hantering i samband med smärta och smärtlindring hos äldre på långtidsboende.
Deskriptiv studie via frågeformulär till
sjuksköterskor. Frågor som berördes var sjuksköterskans attityd till smärta,
sjuksköterskans, tillvägagångssätt vid smärtbedömning och smärtlindring av smärtpåverkad patient.
n=27 (53) Studien visade på att olika attityder och uppfattningar inom smärta och smärthanteringsstrategier som rådde sjuksköterskorna emellan. En skillnad i uppfattning uppkom mellan sjuksköterskor kring vad som menas med smärtfri. Resultatet påvisade att sjuksköterskans egna smärterfarenheter påverkar vid bedömning och lindring av smärta. Vidare framkom att det inte fanns något standardiserat sätt att bedöma en patients smärta. Observation av patienterna ansågs vara vanligast.
K II Riva, P., Sacchi, S., Montali, L., & Frigerio, A. (2011)
Gender effects in pain detection: Speed and accuracy in decoding female and male pain expressions
Att undersöka om patienters kön påverkade vid
bedömningen av smärta genom ansiktsuttryck.
Tre experiment genomfördes med olika respondenter. Bilder respektive videofilm visades med män och kvinnor, där smärta och andra känslouttryck identifierades. Identifiering tidsangavs även. Vid tredje experimentet kopplades kön till androgyna bilder över smärta och andra känslouttryck.
1. n=34 (0) 2. n=56 (0) 3. n=38 (0)
Patientens kön påverkade respondenterna vid
bedömningen av smärta. Respondenterna var sämre på att identifiera smärta hos kvinnor, och det tog även längre tid att identifiera smärtuttrycket hos kvinnor. De androgyna bilderna tolkades oftare tillhöra män.
K II
Stutts, L.A., Hirsh, A.T., George, S.Z., & Robinson, M.E. 2010 USA Investigating patient characteristics on pain assessment using virtual human technology
Att granska
smärtbedömningar och behandlingsbeslut som studenter inom hälso- och sjukvårdsområdet fattade.
Kvantitativ och kvalitativ studie där varje student fick information och se video om 32 virtuella patientprofiler som de smärtskattade, angav grad av negativ
sinnesstämning,
smärthanteringsförmåga och behov av medicinsk hjälp enligt en VAS-skala. Studenterna fick även svara på frågor om sin egen smärterfarenhet och sin kunskap om smärtskattning.
n=107 (0) Resultatet visade att de virtuella patienter som av studenterna skattades ha högst smärtintensitet, smärtobehag, grad av negativ sinnesstämning,
smärthanteringsförmåga och behov av medicinsk hjälp enligt en VAS-skala var kvinnor, afroamerikaner, äldre samt de med ”starkast” smärtuttryck. De virtuella patientgrupper som tillhörde män, kaukasier, unga samt hade ett ”svagt” smärtuttryck bedömdes lägre på VAS- skalan angående smärtintensitet, smärtobehag, grad av negativ sinnesstämning, smärthanteringsförmåga och behov av medicinsk hjälp. Studien visade dock att ”starka” smärtutryck genomgående fick en högre skattning för alla fem smärtkriterier jämfört med de som uppvisade ett ”svagt” smärttuttryck.
P I Vaartio, H., Leino-Kilpi, H., Salanterä, S., & Suominen, T. 2006 Finland
Nursing advocacy: how is it defined by patients and nurses, what does it involve and how is it experienced?
Att definiera vad som menades med ”nursing advocacy”, att beskriva situationer där ”nursing advocacy” förekom samt hur patienten och sjuksköterskan uppfattade situationer där ”nursing advocacy” förekom.
Kvalitativ studie där intervjuer genomfördes med patienter och sjuksköterskor. Analys genomfördes av inspelat material.
n=22+21 (0) Extraordinär omvårdnad, individuell omvårdnad och kontinuerlig omvårdnad var tre kategorier som definierades som ”nursing advocacy”. Studien sammanfattade det med ett uttalat gensvar där det handlade om att vara aktivt deltagande i uttryck och stöd för patientens behov och önskemål. Ingen speciell utbildning krävdes, men det fanns behov av auktoritet och handlingsutrymme för att utöva ”nursing
advocacy”. Det var av vikt att patienten blev sedd och hörd samt fick regelbunden information. Sjuksköterskan behövde stöd av medarbetare och avdelningens
övergripande regler för att kunna genomföra ”nursing advocacy”.
K I
Wennström, B., & Bergh, I.
2008 Sweden
Bodily and verbal expressions of
postoperative symptoms in 3- to 6-year-old boys
Att undersöka hur små pojkar mellan tre och sex år beskrev postoperativa symptom med verbala och kroppsliga uttryck.
Observation av deltagarna samt semistrukturerade intervjuer. Barnen observerades och intervjuades vid tre olika tillfällen – före, under och efter operation/kirurgi. Ansiktsskalor användes för självskattning av smärta.
n=14 (0) För pojkar i åldern tre till sex år visade det sig vara svårt att särskilja smärta, illamående och obehagskänslor. De hade också olika sätt att uttrycka dessa symptom. Kroppsliga uttryck som stelhet med hög muskeltonus och uppdragna ben var ofta relaterad till smärta medan gungning, vridning och rastlöshet kunde betyda både smärta och illamående. Bland annat verkade ordet ”ont” användas när barnet hade svårt att beskriva symptomen som egentligen upplevdes.
K II Young, J., Siffleet, J., Nikoletti, S., & Shaw, T. 2006 Australien
Use of behavioural pain scale to assess pain in ventilated, unconscious and/or sedated patients
Att validera ”the behavioural pain scale” (BPS) som smärtskattningsinstrument för bedömning av smärta hos kritiskt sjuka patienter.
En deskriptiv och kvantitativ studie genomfördes genom att bedöma patienters smärta med hjälp av BPS-skalan.
n=44 (0) Resultatet visade att BPS-skalan var ett fullvärdigt och tillförlitligt instrument att använda för att smärtbedöma medvetslösa och/eller sederade patienter. I resultatet framkom även att traditionella smärtindikatorer såsom fluktuerande hemodynamiska parametrar inte var särskilt precisa indikatorer vid smärtbedömning vad gäller denna patientgrupp.
K II Zwakhalen, S.M.G., van Dongen, K.A.J., Hamers, J.P.H., Huijer Abu-Saad, H. 2003 Nederländern a Pain assessment in intellectually disabled people: non-verbal indicators
Att undersöka karaktären och den relativa betydelsen av icke-verbala indikatorer som sjuksköterskor använder för att bedöma smärta hos patienter med grav eller djup utvecklingsstörning.
Tvärsnittsstudie där
sjuksköterskor, som arbetade med patienter med grav eller djup intellektuell
funktionsnedsättning, fick svara på ett frågeformulär. Frågeformuläret inbegrep bland annat frågor om sjuksköterskornas erfarenhet och utbildning, men de skulle även rangordna 158
indikatorer för smärta som ”viktig” eller ”inte viktig alls” relaterat till deras patientgrupp.
n=109 (26) Studien visade på många indikatorer som var särskilt viktiga att vara uppmärksam på vid smärtbedömning av dessa patientgrupper. Studien resulterade i förbättrad information om karaktären och den relativa betydelsen av icke-verbala uttryck som sjuksköterskor använde sig av när de skulle smärtbedöma patienter som var gravt eller djupt intellektuellt funktionsnedsatta. Att samla information om sjuksköterskornas kunskap om den aktuella patientgruppen ansågs vara ett betydelsefullt steg för att förstå mer om smärta hos personer med