Staten har sedan länge haft ambitionen att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik stiftades redan 1979. Vid riksdagens behandling av regeringens proposition Infrastrukturinriktning för fram-tida transporter (prop. 1996/97:53) beslöts att minst 1,5 miljarder kronor skulle avsättas som statsbidrag till åtgärder för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Av detta belopp användes 1,2 miljarder under åren 1998-2004 till att bland annat göra fordon, terminaler och hållplatser tillgängliga för personer med funk-tionsnedsättning.
I handlingsplanen konstaterades att behovet av åtgärder för ökad tillgänglighet trots tidigare insatser ännu var påtagligt, framförallt inom kollektivtrafiken. Den dåvarande regeringen slog därför fast att till-gängligheten till transportsystemet fortlöpande skulle förbättras och att
tillgänglighet skulle beaktas vid all planering och upphandling av infrastruktur, färdmedel, trafik och övriga tjänster. Arbetet skulle ha som mål att kollektivtrafiken borde vara tillgänglig för personer med funk-tionsnedsättning senast 2010. Regeringen beslutade att det även skulle vara ett transportpolitiskt etappmål att kollektivtrafiken ska vara till-gänglig till 2010.
Skr. 2009/10:166
20 Med anledning av att handlingsplanen antogs fick myndigheterna på
transportområdet en rad uppdrag. Rikstrafiken fick i uppgift att utreda förutsättningarna för ett nationellt nät av tillgänglig kollektivtrafik samt att utarbeta en plan för hur och när förändringarna måste genomföras fram till 2010. Uppdraget konkretiserades i projektet Hela Resan, i vilket de flesta nationella aktörer på kollektivtrafikens område deltog. Projektet avslutades 2003.
2.3.1 Nationell kraftsamling
Regeringen gav efter riksdagens behandling av proposition Moderna transporter (prop. 2005/2006:160) i uppdrag till Vägverket och Banverket att gemensamt leda en nationell kraftsamling för att göra kollektivtrafiken användbar för personer med funktionsnedsättning senast 2010. Inom ramen för kraftsamlingen skulle berörda aktörer inom statlig, kommunal och privat sektor enas om att koncentrera och sam-ordna sina insatser på en begränsad men sammanhängande del av trafiksystemen. I detta prioriterade nät skulle infrastruktur som stationer, bussterminaler och hållplatser samt fordon, trafik och övrig service vara av hög kvalitet och användbara för alla. Det prioriterade nätet borde sedan successivt utvidgas.
Berörda transportmyndigheter redovisade 2007 inom ramen för arbetet med nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga ut-veckling, Koll framåt, hur det prioriterade nätet borde se ut 2010.
Banverket menade att 150 stationer borde vara tillgängliga till dess. Så sent som 2008 var dock endast en station anpassad enligt gällande föreskrifter. I syfte att påskynda arbetet öronmärkte regeringen 150 miljoner kronor, som har adderats till de medel Banverket tidigare avsatt för detta ändamål. Vid utgången av 2010 kommer minst 40 sta-tioner att vara tillgängliga för alla, vilket är markant fler jämfört med om ingen kraftsamling genomförts.
2.3.2 Sektorsansvar
Banverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Vägverket har haft sektorsansvar inom transportsektorn. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) konstaterar dock regeringen att det genom inrättandet av det nya Trafikverket inte längre finns skäl för sådana trafikslags-specifika uppgifter. Regeringen avser därmed, som föreslås av Trafik-verksutredningen (SOU 2009:31), att ersätta begreppet sektorsansvar med tydliga uppdrag och styrmedel som regeringen definierar utifrån gällande lagstiftning.
Myndigheterna inom transportsektorn har samarbetat i stor utsträck-ning och har genomfört gemensamma projekt och uppdrag. I 2009 års regleringsbrev gav regeringen Banverket, Sjöfartsverket, Transportstyrel-sen och Vägverket i uppdrag att definiera arbetet med etapp 1 i det prioriterade nätet, det trafiknät som ska vara användbart för personer med funktionsnedsättning senast 2010. Myndigheterna redovisade uppdraget i maj 2009 och regeringen beräknas besluta om planen under första halvåret 2010. Regeringen beslutade även 2009 att ge berörda myndig-heter i uppdrag att som en del av arbetet med att ta fram förslag till en nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen beskriva hur det prioriterade nätet successivt bör utvecklas under perioden 2010–2021.
Uppdraget redovisades i september 2009 och regeringen fattade i mars 2010 beslut om en nationell plan.
Skr. 2009/10:166
21 Regeringen gav 2008 en utredare i uppdrag att föreslå ny lagstiftning
på kollektivtrafikområdet. I direktivet till utredaren angavs att nya styrmedel kan behöva införas i syfte att göra kollektivtrafiken användbar för alla. I utredarens uppdrag ingick att lämna förslag på hur särskilda rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör utformas. I det arbetet skulle utredaren ta hänsyn till förekomsten av ekonomiska och andra styrmedel för att öka kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Utredaren avrapporterade uppdraget med två betänkanden under 2009. Regeringen har för avsikt att besluta om lagrådsremiss om ny kollektivtrafiklag. I lagrådsremissen lämnas förslag till lagändringar för att modernisera lagen och anpassa den till EU:s nya regelverk på området.
Riksdagen beslutade 2009 om transportpolitikens målstruktur och fast-slog de två översta nivåerna. Regeringen har under funktionsmålet för tillgänglighet beslutat att en precisering bör vara att transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning.
I denna precisering ingår kollektivtrafiken som en delmängd.
2.3.3 Tillgängligheten inom lokal och regional kollektivtrafik Trots luckor i uppföljningen inom transportområdet kan regeringen konstatera att utvecklingen gått framåt och att andelen tillgängliga transporter ökar. Exempelvis har andelen tillgängliga bussar, spårvagnar och tåg inom lokal och regional kollektivtrafik vilket är ett ansvar för trafikhuvudmannen i varje län. Av den Internetbaserade databasen FRIDA som utvecklats av Västtrafik och Nordic Port framgår att andelen fordon med låggolv i trafikhuvudmännens trafik ökat från 57 procent 2006 till 61 procent 2009. Andelen fordon som har ramp eller lift ökade under samma period från 43 procent till 61 procent. År 2008 hade 59 procent av busshållplatserna på kommunens vägnät inventerats med avseende på tillgänglighet. I var tionde kommun ligger ansvaret för detta på trafikhuvudmannen. Av dessa hade mer än hälften inventerat i stort sett alla hållplatser. Av de kommuner som åtgärdat hållplatser hade 34 procent åtgärdat mindre än en fjärdedel av hållplatserna och 18 pro-cent hade åtgärdat mer än tre fjärdedelar av hållplatserna.
Trots att det går att se en positiv utveckling inom vissa delar av transportområdet finns mycket kvar att göra inom kollektivtrafiken.
Svensk Kollektivtrafik genomför regelbundet en kvalitets- och attityd-undersökning, Kollektivtrafikbarometern. Undersökningen visar att an-delen personer som anser att de sett förbättringar i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning har varit runt 25 procent under perioden 2001 till 2009. Andelen som inte har uppmärksammat några förbättringar har legat på drygt 40 procent.
Skr. 2009/10:166
22 Många personer med funktionsnedsättning använder färdtjänst och är
beroende av att den fungerar. Allteftersom kollektivtrafiken blir mer till-gänglig kan antalet personer som är beroende av färdtjänst antas minska.
Enligt en undersökning som utredningsinstitutet Handu genomförde 2005 anser fyra av fem personer som använder färdtjänst att de kan resa på det sätt och i den utsträckning de önskar. Av dem som beviljats färdtjänst uppger dock 7 procent att de inte har råd att använda färdtjänst i den utsträckning de önskar.