3 Praxis
3.2 Kommentarer och övrig praxis
även om kränkningarna utförs av någon som agerar å myndigheternas vägnar. Migranterna hävdar att Italien bryter mot denna bestämmelse i och med den Italienska, militära besättningens agerande. Migranterna hade inga möjligheter att officiellt överklaga besluten att föra dem tillbaka till Libyen eller att ansöka om asyl hos de Italienska myndigheterna och få sina fall behandlade av domstol i enlighet med nationell lagstiftning och även om de hade fått den möjligheten hade det inte varit praktiskt genomförbart eftersom de hela tiden befann sig ombord på fartyg. 144
Italien å sin sida hävdade att det faktum att hela händelsen utspelade sig ombord på fartyg gjorde det omöjligt att tillgodose migranternas rättighet att få tillgång till Italiensk domstol.145
Domstolen anser att Italien brutit mot sina åtaganden enligt artikel 13 EKMR eftersom migranterna ombord på de Italienska fartygen varken fått någon information om vart de var på väg eller vilka rättsliga möjligheter de hade för att undvika att bli skickade tillbaka till Libyen.146 Eftersom det redan har konstaterats att migranterna blivit utsatta för kränkningar av sina fri- och rättigheter och de inte hade några reella möjligheter att ta del av de effektiva rättsmedlen som nämns i artikel 13, EKMR innan utvisningarna trädde i kraft.147
Domstolen finner att Italien brutit mot samtliga punkter nämnda här ovan och att Italien ska vidta alla rimliga åtgärder för att få en försäkran från Libyens myndigheter att migranterna i fråga inte kommer att bli behandlade i strid med artikel 3 i EKMR.148 Italien ska också betala ut skadestånd till var och en av migranterna i fråga för ideella skador.149
3.2 Kommentarer och övrig praxis
Fallet Hirsi Jamaa var unikt eftersom domstolen för första gången enigt fann att en medlemsstat gjort sig skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna i ett fall där migranter
144 Europadomstolens dom i Hirsi Jamaa m.fl. mot Italien den 23 februari 2012, §§ 188-189.
145 Europadomstolens dom i Hirsi Jamaa m.fl. mot Italien den 23 februari 2012, § 191.
146 Europadomstolens dom i Hirsi Jamaa m.fl. mot Italien den 23 februari 2012, § 203.
147 Europadomstolens dom i Hirsi Jamaa m.fl. mot Italien den 23 februari 2012, §§ 205-207.
148 Europadomstolens dom i Hirsi Jamaa m.fl. mot Italien den 23 februari 2012, §§ 211.
34 plockats upp på internationellt vatten och förts tillbaka till ett tredje land på ett sätt som gör det omöjligt att garantera rättssäkerhet.150
En stat har i tidigare fall ansetts utöva sin jurisdiktion utanför sitt territorium i tre olika fall; för det första när statens agerande får effekt utanför statens territorium eller när staten agerar utanför sitt territorium, för det andra när stater har en faktisk kontroll över områden utanför sitt territorium på grund av militära åtgärder och för det tredje när staten agerar genom företrädare ombord på fartyg eller flygplan som är flaggade med statens flagga eller registrerade i staten men befinner sig utanför statens territorium.151 Ett fall som liknar Hirsi
Jamaa är Medvedyev och andra mot Frankrike, där franska myndigheter, efter tillåtelse från
Kambodjanska myndigheter tog kontroll över ett Kambodjanskflaggat fartyg utanför Cap Verde och krävde att det skulle ändra kurs. I detta fall fann Europadomstolen att besättningen från tiden för ingripandet befann sig under fransk jurisdiktion eftersom de befann sig under en faktisk kontroll, precis som i Hirsi Jamaa fallet.152
Gällande principen om non-refoulment finns det ett annat, tidigare rättsfall, Xhavara och
andra mot Italien och Albanien där Europadomstolen slår fast att en stat har ansvar för de
migranter den plockar upp under gränsbevakning på internationellt vatten och därför ska de också se till att principen om non-refoulment följs. Fallet togs inte upp i sin helhet eftersom de sökande inte gått via nationell domstol först, men domstolen uttalade sig ändå i den del som rörde ansvar och kom fram till att Italien, trotts att landet agerade under en överenskommelse som gav den rätt att borda och undersöka Albanska fartyg, var ansvarigt över migranterna ombord när fartyget sjönk efter att det kolliderat med Italiens flotta. Skillnaden i Xhavara fallet var att migranterna ombord på båten inte begärde skydd mot refoulment.153
En annan viktig del i domen är kollektiva utvisningar och hur domstolen för första gången behandlar ett fall där utvisningen i fråga skett utanför en stats gränser. Som bekant hävdade Italien att det inte var fråga om utvisning eftersom migranterna aldrig tagit sig in på Italienskt
150 Giuffré, Watered Down Rights on the High Seas: Hirsi Jamaa and others v. Italy, International Comparative
Law Quarterly, London, 2012, s. 729.
151 Giuffré, a.a. 2012, s. 732.
152 Giuffré, a.a. 2012, s. 733.
35 territorium och därför inte kunnat utvisas därifrån.154 I Conka mot Belgien definierar Domstolen kollektiv utvisning som fall där utlänningar tvingas att lämna en stat utan att alla individers individuella omständigheter först har tagits i beaktan.155 Domstolen har historiskt sett varit väldigt restriktivt när det kommer till kollektiva utvisningar och tidigare har den bara bedömt att det varit fråga om en sådan i Conka. Där föregicks utvisningen av instruktioner från politiker om hur situationer likt den i fallet skulle behandlas, alla migranter kallades till polisstationen samtidigt och fick identiska utvisningsorder och det gavs inte tid efter det att beslutet delgetts migranterna att konsultera juridisk hjälp samtidigt som allas asylprocesser inte var avklarade.156
Slutligen tas också tillgången till effektiva rättsmedel upp, något som Europadomstolen anser att Italien misslyckats med att tillgodose. I Abdolkhani och Kariminia mot Turkiet fann domstolen att tillgången till effektiva rättsmedel inte tillgodosetts eftersom inget officiellt utvisningsbeslut fanns vilket i sin tur ledde till att migranterna inte kunde överklaga beslutet eller söka juridisk hjälp. Så var fallet även i Hirsi Jamaa, inga officiella beslut, ingen information till migranterna och ingen möjlighet till överklagan eller juridisk hjälp. I
Bahaddar mot Nederländerna slår domstolen fast att för korta tidsfrister för att söka asyl
innebär att människorna som söker asyl inte har tillgång till effektiva rättsmedel, eftersom de inte hinner samla tillräckligt med bevis för att styrka sina yrkanden. I Hirsi Jamaa slår domstolen ännu en gång fast att påskyndade av förfarandet när det gäller utvisning eller avslag på asylansökan är obefogat och att migranter och asylsökande ska ha rätt att få sitt fall granskat av domstol, och så länge förfarandet pågår ska utvisningsorderna inte verkställas.157
En intressant fråga som Giuffré tar upp i sin artikel är det faktum att domstolen, som ett av argumenten för att effektiva rättsmedel inte har tillgodosetts för migranterna är att inga tolkar eller jurister funnits ombord på båtarna. Han frågar sig om detta innebär att domstolen anser att om dessa fanns ombord och migranterna med deras hjälp kunde tillgodose sig all nödvändig information och få den rådgivning och handläggning av sina ansökningar som behövs för att processerna ska anses fullgoda skulle leda till att asylprocessen kunde skötas ute på internationellt vatten. Han anser att detta inte vore en bra lösning eftersom migranterna
154 Giuffre, a.a. 2012, s. 737.
155 Europadomstolens dom i Conka mot Belgien den 5 februari 2002, § 59.
156 Giuffré, a.a. 2012, s. 738 f.
36 befinner sig i en högst obekväm situation, ibland till och med hotfull, ombord på ett främmande fartyg efter en lång, farlig resa.158
37