Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?
I KomAn har vi nått bättre resultat än vad vi vid projektstarten vågade hoppas på. Många personer som har en funktionsnedsättning har fått nya möjligheter till arbete och studier. De som inte har kommit ut i arbete har fått en ny möjlighet att försöka och många har närmat sig arbetsmarknaden och hittat nya meningsfulla lösningar. Våra framgångsfaktorer och några tips:
Samverkan
Under projekttiden har vi etablerat en samsyn hos projektets parter kring uppdrag, mål och metod.
Det goda samarbetet mellan handledare från myndigheter och kommuner har gjort att den samlade kompetensen i KomAn har varit stor. För den enskilde deltagaren har det varit värdefullt, då de olika parternas resurser kunnat utnyttjas mer effektivt. Deltagarna har fått vägledning genom systemen när det gäller insatser och ersättningar. Genom att vi samverkat på såväl handläggar- som chefsnivå har vi förhindrat att våra deltagare faller mellan stolarna i systemen.
Möjlighet till långvarigt stöd
Många av KomAns deltagare har funktionsnedsättningar som inte försvinner med tiden. För dessa personer är det en absolut nödvändighet att få ett mer långvarigt stöd än vad som normalt erbjuds.
Möjligheten till det långvariga stödet har ofta varit avgörande för att många deltagare har kunnat komma ut i praktik, arbete och studier. Många deltagare har valt att stanna kvar, och få ett fortsatt stöd i KomAn, även efter att de har kommit ut i arbete eller studier. Stödet är för många också helt avgörande för att de ska kunna behålla den anställning de fått eller fullfölja studierna de påbörjat med stöd från KomAn.
Fyra insatser
KomAns deltagare har erbjudits fyra insatser som gett ett sammanhållet stöd från förrehabilitering till stöd ut till en anställning på den regujära arbetsmarknaden eller studier inom vuxenutbildningen.
För de deltagare som behövt en lite mer anpassad arbetsplats har det funnits möjlighet att arbeta i de blivade sociala företagen. Deltagarna har kunnat delta i en eller flera insater samidigt beroende av hur behoven sett ut.
Stöd till arbetsgivare och lärare
KomAns handledare har gett stöd inte bara till deltagare, utan också till arbetsgivare och lärare. Vi har informerat om olika funktionsnedsättningar, möjligheter till hjälpmedel, anställningsstöd och anpassningar.
Information
I KomAn har vi sedan projektstarten varit aktiva med att informera om projektet. Det har gjort att projektet och insatserna efterhand blivit väl förankrade hos handläggare hos parterna, och det har inneburit en jämn ström med inremitteringar av deltagare under hela projekttiden.
Fokus på möjligheter
I KomAn tror vi att de allra flesta människor, med rätt stöd, kan komma ut i arbete och, efter egen förmåga, bidra med en insats på arbetsmarknaden. Genom att fokusera på varje deltagares resurser, kompetens och möjligheter väcker vi hopp och motivation hos de personer som vi jobbar för!
Spridningsarbete
Huvudansvaret för informationen och spridningen av erfarenheter ligger på projekten och i viss mån ESF-rådet. Det finns inte någon tydlig nationell mottagare av projektens förändringserfarenheter.
ESF-rådet har försökt åtgärda det genom att ställa visst strategiskt stöd till förfogande för projekten, men den nationella mottagaren av de nya kunskaperna upplevs i bland oorganiserad och det är svårt att hitta de rätta vägarna för strategisk påverkan. Även temagrupperna ska bidra med att samla kunskaper från projekten, men vår målgrupper passar inte självklart in och har därmed inte heller fångats upp i någon större utsträckning av någon av dessa grupper. Europeiska Socialfonden är en enorm investeringsfond i social hållbarhet och inför kommande programperiod är det viktigt att redan från början reda ut hur viktiga erfarenheter ska fångas upp och spridas till beslutsfattare på olika nivåer.
Tidsperspektiv
De flesta EU-projekt är treåriga, med viss förlängning för slutrapportering och
implementeringsarbete. Det kan kanske vara tillräckligt i ett mindre projekt. Men för KomAn var det en kort tid. Förprojekteringen är något helt annat än att sätta igång i praktiken, och det första året handlar i stort sett om att få igång projektet. Under år två är det totalt fokus på verksamheten. Under år tre börjar projekten kunna se tendenser i uppföljningen mellan åren, att resultatet ett år inte bara är en tillfällighet. Vi börjar kunna säga något om vad som fungerar och vad som inte fungerar och vi gör vissa omprioriteringar. Samtidigt börjar arbetet med att avsluta projektet och har projektet arbetat väl med de lokala och regionala strukturerna så är man också igång med implementering.
Men implementering kräver också att myndigheterna gör omprioriteringar för att lägga mer pengar på sådant som fungerar och mindre på det som inte fungerar lika bra. Samma år som vi med säkerhet börjar kunna visa på resultat ska budgeten för nästkommande år vara klar. Det håller inte i ett så stort projekt som KomAn.
Regler
Många tycker att EU-projekt är för byråkratiska. Det är de och just därför får man inte göra misstaget att försöka strunta i reglerna, för då är det omöjligt att få ordning på allt som krävs av projektet. Håll en nära dialog med ESF-rådets personal och respektera de riktlinjer som finns. Informera om problem som uppstår, för då bygger ni förtroende och kan hjälpas åt att hitta lösningar.
Ledning och bemanning
En viktig ledningsfråga är vilka som ska sitta i styrgruppen. KomAn har valt att ha chefer med ansvar för parterna regionalt eller lokalt. Andra projekt har valt att ha mer honorära styrgrupper just för att få bättre tillgång till nationell nivå. Vi kan se att vi har haft vissa svårigheter med att nå den nationella nivån, men vi tror ändå att vi haft en mycket stor fördel av att ha en styrgrupp som har känt ett direkt ansvar för de verksamheter som ska samarbeta. Det är många projekt som har svårt att komma igång, då de deltagande parternas personal och mellanchefer känt sig förbigångna.
Att ha en operativ ledning som har tid att leda kan tyckas vara en självklarhet, men när många ska dela på pengarna är det lätt att det blir många deltidstjänster. Se till att anställningar blir på minst halvtid, annars blir det för splittrat och svårt att samordna.
EU-projekt kräver en stor administration och ekonomihantering.
För KomAn har det varit avgörande att vi haft en projektekonom på heltid som, förutom att hon tagit ansvar för budget och ekonomisk redovisning gentemot ESF, även byggt upp ett ekonominätverk med parternas ekonomer. Med tiden blir det oerhört mycket underlag och dokumentation som ska sparas. Att ha en administratör anställd i projektet underlättar också.
I KomAn har det varit ovärderligt att ha en löpande uppföljning och utvärdering av arbetet i projektet. Genom att både ha tillgång till extern utvärdering, och ha en intern utvärderare, har vi fortlöpande kunnat följa resultat och måluppfyllelse samt fått stöd att utveckla arbetet i våra insatser.
Praktiska redskap
ESF-rådet och dess regionala kanslier har under programperioden försökt bistå med administrativa verktyg. Dock saknas fortfarande system för att fånga upp de praktiska verktyg som utvecklas i projekten. I KomAn har vi utvecklat system för deltagaruppföljning, karriärplaner, månatlig
ekonomiuppföljning och mycket mer. Sådana administrativa verktyg kan med fördel samlas ihop så att det bästa kan plockas ut och föras vidare till nästa strukturfondsperiod.
Annat som är av värde för lyckade resultat
Gör en grundlig förprojektering, inventera behov och frågeställningar.
Rekrytera kompetent personal som är engagerade och brinner för projektets frågeställningar och målgrupp. Medvetandegör -personalen om att det krävs stort engagemang för att arbeta i projekt.
Respektera gällande regelverk och visa respekt för att olika myndigheter har olika regler.
KONTAKTPERSONER
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Ylva Sjögren, styrgruppens ordförande Anna Lexelius, projektchef
Mia Ledwith, intern utvärderare
Eva Barnes Sundqvist, projektledare Värmdö Carina Brännäng, projektledare Nynäshamn Sophia Nyzelius, projektledare Tyresö Kaveh Rahimi, projektledare Haninge
Läs mer på www.komanprojektet.se som kommer att finnas kvar till sista mars 2014.
Bilagor:
KomAns deltagaruppföljning mars -13
Mias jämförande deltagaruppföljning 11 mars-13 Rambölls slutrapport
KomAns slutrapport Insatsdokumentationer Kommunikationsplan
”KomAn i media”-sammanställning