Kommentarer om svarsunderlaget från Blekinge

Enkätundersökningen resulterade endast i två svar från Blekinge län där båda svaren faller under kategorin där sakägaren har en personlig koppling till sitt ombud. Resultatet utgör inte ett tillräckligt stort underlag för att en rimlig jämförelse av svaren med Stock-holms län ska kunna ske men värt att nämna kan ändå vara att inget av svaren visar på

något som skiljer sig särskilt från svarsunderlaget från Stockholms län. Värt att framhä-va kan också framhä-vara att den ena av fastigheterna utgör släktgård/arv samt har framhä- vattenområ-de.

8 Slutsatser

Datainsamlingen som utfördes visade på att det i Stockholm län förekom externa ombud och biträden i 4 % av de registrerade förrättningarna under 2010. I Blekinge förekom externa ombud och biträden i 2 % av de förrättningar som registrerades 2010. Den kommun där flest externa ombud och biträden procentuellt sett förekommit var Värmdö kommun (21 % av de registrerade förrättningarna under 2010).

På grund av lantmäterimyndighetens officialutredningsplikt kan ombudet respektive bi-trädets roll, liksom sakägaren, i förrättning endast få utrymme vid sammanträde och förhandling. Förrättningslantmätaren har då en viktig roll att förklara det förhandlings-utrymme som finns och att lantmäterimyndigheten ensam kan ta beslut om parterna inte kan komma överens.

Då utrymme för förhandling ges vid många förrättningar finns incitament för sakägarna att agera strategiskt. Detta kan öka viljan att företrädas eller biträdas vid förrättning om sakägaren själv inte anser sig ha de kunskaper och egenskaper som krävs för att nå framgång i förhandling.

Som framgår av ägandespelet som illustreras i uppsatsens teoriavsnitt fås det sämsta möjliga utfallet då båda parterna väljer en offensiv strategi. Förrättningen kan bli onö-digt utdragen och också onöonö-digt dyr. Det är då viktigt att förrättningslantmätaren tydligt markerar sin roll och inte väntar för länge med att gå in och fatta ett beslut. Har möjlig-heten för denna utgång i ett tidigt skede av förrättningen förklarats uppfattas situationen som mer rättvis av de deltagande parterna.

Från både den inventeringen av akter som genomfördes samt från resultaten från en-kätundersökningen framkommer att frågan om väg eller någon typ av samordnad åtgärd för flera fastigheter är vanligt förekommande och kan vara en särskilt infekterad åtgärd. I dessa situationer är det extra viktigt att förrättningslantmätaren tydligt förklarar det förhandlingsutrymme som finns och vad som händer om parterna inte kan komma över-ens. Detta eftersom parterna i dessa typer av förrättningar ofta är många fler och därmed också representerar fler intressen.

En av de vanligaste anledningarna till att personer väljer att ge fullmakt åt annan eller biträdas vid lantmäteriförrättning är att sakägaren känner att denne har för lite kunskap i frågan och därför väljer att inviga någon de anser har större kunskap. Även här måste en tydligare kommunikation från lantmäterimyndighetens sida ske vid förrättningens

in-ledningsskede. Förrättningslantmätaren måste kommunicera lantmäteriförrättningens karaktär och uppbyggnad samt sakägarens roll i processen.

Som framgår av resultaten kan det finnas en korrelation mellan en fastighets tillgång till vattenområde och fastighetsägarens vilja att få hjälp vid förrättning, oavsett om denna är av professionell eller personlig art. Dock finns inte ett tillräckligt stort underlag för att styrka den hypotes som ställdes i uppsatsens inledningsskede.

De allra flesta personer i båda kategorierna anger att de beslutat om att ge fullmakt eller biträdas under förrättningen redan innan ärendet påbörjades. Som nämndes i analysen tyder detta på att sakägaren fattat detta beslut utifrån tidigare erfarenheter eller utifrån antaganden de har om myndigheten utifrån olika samhällspåverkningar. Både inom ka-tegorin för personer som anlitat professionell yrkesman samt personer som valt att före-trädas eller biföre-trädas av någon de har en personlig koppling till anger en klar majoritet att de tidigare haft kontakt med lantmäterimyndigheten. Samtidigt är det endast ett fåtal personer inom båda kategorierna som säger att detta påverkade deras beslut. Kommen-tarer om vad som hade kunnat gjorts annorlunda från myndighetens sida tyder ändå på att viss misstro mot myndigheten finns, både mot organisationen som helhet samt mot enskilda förrättningsmän. Bland de personer som anlitat professionella yrkesmän är misstron mot lantmäterimyndigheten som störst.

Referenser

Litteratur

Axelsson, R., Holmlund, B., Jacobsson, R., Löfgren, K.G & Puu, T. (1998). Mikroekonomi. Studentlitteratur, Malmö

Coase., R.H. (1960) ”The Problem of Social Cost.”Journal of Law and Economics, vol. 3, no.2 (Oc-tober 1960), s. 1-44

Ekbäck, P. (2000). Förfarande vid planering och markåtkomst; en rättsekonomisk analys. Stockholm: Högskoletryckeriet KTH

Ekbäck, P. (2009). Fastighetsbildning och fastighetsbestämning; Om fastighetsbildningslagen m.m.. Högskoletryckeriet KTH, Stockholm

Fando, D. (2009). Småhuslägets inverkan på fastighetsvärdet. Examensarbete. Fastighetsveten-skap, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm.

Hultkrantz, L. & Nilsson, J.E. (2008). Samhällsekonomisk analys: en introduktion till mikroeko-nomin. SNS förlag, Stockholm

Kalbro, T. & Lindgren, E. (2010). Markexploatering. Nordstedts Juridik, Stockholm

Kulin-Olsson, K. (2009). Juridikens fundament: en inledning och vägledning. Vidi Lex, Skövde Lantmäteriet. (2012 a.) Fastighetsbildning. Tillgänglig: http://www.lantmateriet.se/ [2012-05-09]

Lantmäteriet. (2012 b.) Arbetsgång vid lantmäteriförrättning. Tillgänglig:

http://www.lantmateriet.se/ [2012-05-09]

Lindell, N. (2008). Förhandling, Bonnier Utbildning AB, Stockholm

Nelson-Bülow, H. (2007). Från Förhandling till avtal; Strategi, taktik och juridik. Studentlitte-ratur, Polen

Shell, R.G. (2006). Bargaining for Advantage; Negotiation for Reasonable People, Penguin Books

Skogh, G. & Lane, J.E. (2000). Äganderätten i Sverige. SNS förlag, Stockholm

Myndighetsproducerade rapporter

Lantmäteriet & Mäklarsamfundet. (2008). Fastighetsvärdering; grundläggande teori och prak-tisk värdering. LMV-rapport 2008:3. Lantmäteriverket, Gävle.

Offentligt tryck

Proposition 1969:128 Fastighetsbildningslag.