När medierna granskar och rapporterar om organisationer kan det förstås som ett möte mellan olika logiker. Medierna utgår från sin lo-gik som delvis bottnar i journalistiska ideal men också i kommersiella krav på att vinna publikens uppmärksamhet. Mediernas vinkel avgörs av hur medieproducenterna uppfattar sin publiks perspektiv – vad som gör nyheten relevant och intressant för publiken att ta del av. För en organisation som inte är van vid att uppmärksammas av medierna kan rapporteringen uppfattas som både missvisande och felaktig. Att bli dömd av medierna kan upplevas som mycket orättvist. När idé-erna om den sanna, rättvisande bilden skiljer sig åt kan det förstås som en krock mellan mediernas och den berörda organisationens lo-gik. Det är också då det uppstår en kamp om vilken bild som ska ha företräde i det offentliga rummet – en kamp som i en medialiserad organisationsvärld lätt blir ojämn.
Röda Korset kan i detta sammanhang förstås som en organisation som är mindre medialiserad än exempelvis en politisk verksamhet el-ler ett konsumentnära, stort, publikt bolag. Därför blir också krocken mellan Röda Korsets idéer om vad som är moraliskt försvarbara arvo-desnivåer och de normer för arvode i ideell verksamhet som formar mediebildens omdöme i frågan större än vad vi kan förvänta oss när det gäller organisationer som är mer medialiserade. I mer mediali-serade organisationer har medielogiken i hög grad blivit en självklar del av verksamheten och tanken om att beslut och aktiviteter ska kunna förklaras och kommuniceras i mediala sammanhang betydligt mer närvarande i vardagen. I ett alltmer medialiserat samhälle kan vi alltså anta att allt fler organisationer väljer, mer eller mindre medvetet, att anpassa sina verksamheter – åtminstone delvis – till den rådande medie logiken. Mediernas verksamhet är alltså sällan fristående från organisationers verksamhet, utan måste förstås som en del av samti-dens organisering och ledning.
Vi menar att arbetet med att synas och kommunicera för att skapa ett starkare anseende går hand i hand med utvecklingen mot ett mer medialiserat organisationsliv. I takt med att moraliskt laddade frågor ges mer publicitet blir mediebilden alltmer central i organisationers kommunikationsarbete. Men vi menar också att denna utveckling för med sig större konsekvenser än så. När medielogiken tas för självklar, när medialiseringen genomsyrar hela verksamheter, då blir arbetet med kommunikation centralt. I de verksamheter där medielogiken och anpassningen till denna är en del av vardagen finns det en risk, menar vi, att kommunikationsarbetet blir en del av kärnverksamheten – alldeles oavsett vad verksamheten i övrigt handlar om. I en sådan vardag blir det troligen lätt att komma till slutsatsen att en anpassning till mediernas uppfattning om god moral bör ske – alldeles oavsett vilka beslut, handlingar eller argument som skulle kunna utmana en sådan slutsats eller till och med bevisa motsatsen.
Utifrån ett sådant resonemang blir det, anser vi, nödvändigt att re-flektera över vad som händer i ett lite mer långsiktigt perspektiv. Vad blir styrande för organisationers verksamhet när medialiseringen och moraliseringen blir etablerad och självklar, när synlighet och gransk-ning kommer allt mer i fokus? Kanske blir det viktigare att anpassa sig till mediernas moraliska agenda än att lyssna på den egna moraliska kompassen? Det finns all anledning att reflektera över och diskutera de konsekvenser som kan uppstå när medielogiken blir styrande för verksamheter långt bortom redaktionernas nyhetsproduktion.
Asp, K. (1986). Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinionsbildning. Stock-holm: Förlaget Akademilitteratur AB.
Backer, L. (2001). ”The Mediated Transparent Society”. Corporate Reputation Review, 4(3), s. 235–251.
Boli, J. (2006). ”The Rationalization of Virtue and Virtuosity in World So-ciety”, i Djelic, M.-L. och Sahlin-Andersson, K. (red.), Transnational Go-vernance: Institutional Dynamics of Regulation. Cambridge: Cambridge University Press, s. 95–118.
Brülde, B. & Strannegård, L. (2007). Affärsetik. Malmö: Liber.
Carlsson, S. (1951). Executive Behaviour. Stockholm: Strömbergs.
Dahl, M. (2012). Granskningssamhället och det nya Europa – när de baltiska staterna sattes på prov. Forskning i fickformat. Stockholm: SIR, Handels-högskolan i Stockholm och PwC.
Deephouse, D. L. (2000). ”Media Reputation as a Strategic Resource: An In-tegration of Mass Communication and Resource-Based Theories”. Journal of Management, 26(6), s. 1091–1112.
Deuze, M. (2012). Media Life. Cambridge, Polity Press.
Einwiller, S. A., Carroll, C. E. & Korn, K. (2010). ”Under What Conditions Do the News Media Influence Corporate Reputation? The Roles of Me-dia Dependency and Need for Orientation”. Corporate Reputation Review, 12(4), s. 299–315.
Engwall, L. & Sahlin, K. (2007). ”Corporate Governance and the Media.
From Agency Theory to Edited Corporations”, i Kjaer, P. & Slaatta, T.
(red.), Mediating Business: The Expansion of Business Journalism in the Nordic Countries. Köpenhamn: CBS Press, s. 265–284.
Freedman, M. & Stagliano, A. J. (2010). ”Sustainability Reputation and En-vironmental Performance or ’The Proof of the Pudding is in the Eating’”, i Lehman, C.R. (red.), Ethics, Equity, and Regulation (Advances in Public In-terest Accounting, Volume 15). Emerald Group Publishing Limited, s. 61–74.
Gilpin, D. (2010). ”Organizational Image Construction in a Fragmented On-line Media Environment”. Journal of Public Relations Research, 22(3), s.
265–287.
Grafström, M., Grünberg, J., Pallas, J. & Windell, K. (2006). Ekonomi-nyhetens väg: Från kvartalsrapporter till ekonominyheter. Stockholm: SNS Medie forum.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: Företagsansvar i för-ändring. Malmö: Liber.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2010). Ansvar. Serien BeGrepp-bart. Malmö: Liber.
Grafström, M. & Windell, K. (2011). ”The Role of Infomediaries: CSR in the Business Press During 2000–2009”. Journal of Business Ethics, 103(2), s.
221–237.
Grafström, M. & Windell, K. (2012). ”Newcomers Conserving the Old:
Transformation Processes in the Field of News Journalism”. Scandinavian Journal of Management, 28(1), s. 65–76.
Göthberg, P. (2007). Varför projekt överlever – en studie av Skandias idéer för livet. Licentiatavhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.
Hayward, M. L. A., Rindova, V. P. & Pollock, T. G. (2004). ”Believing One’s Own Press: The Causes and Consequences of CEO Celebrity”, Strategic Management Journal, 25(7), s. 637−653.
Hvitfelt, H. & Malmström, T. (1990). Ekonomi och arbetsmarknad: Journa-listik i förändring (No. 4). Stockholm: Svensk Informations Mediecenter.
Kallifatides, M. & Petrelius Karberg, P. (2004). ”Den Tafatte”, i Ericsson, D.
Det oavsedda entreprenörskapet. Malmö: Acedemia adecta, s. 64–84.
Kjaergaard, A., Morsing, M. & Ravasi, D. (2011). ”Mediating Identity: A Study of Media Influence on Organizational Identity Construction in a Celebrity Firm”. Journal of Management Studies, 48(3), s. 514–543.
Larsson, A. O. (2012). Doing Things in Relation to Machines: Studies on Online Interactivity. Doktorsavhandling, Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, Uppsala.
Levay, C. & Waks, C. (2006). ”Slutsatser”, i Levay, C. & Waks, C. Strävan efter transparens: Granskning, styrning och organisationer i sjukvårdens nät-verk. Stockholm: SNS Förlag, s. 240–243.
McCombs, M. (2004). Setting the Agenda: The Mass Media and Public Opi-nion. Cambridge: Polity Press.
McCombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). ”The Agenda-Setting Function of Mass Media”. Public Opinion Quarterly, 36(2), s. 176–187.
McManus, M. (1994). Market-Driven Journalism. Let the Citizen Beware?
Thousand Oaks: Sage.
Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). ”Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony”. American Journal of Sociology, 83(2), s. 340–363.
Morsing, M., Schultz, M. & Nielsen, K. U. (2008). ”The ’Catch 22’ of Com-municating CSR: Findings from a Danish Study”. Journal of Marketing Communications, 14(2), s. 97–111.
Pallas, J. & Fredriksson, M. (2013). Med synlighet som ledstjärna - en analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyn-digheter. Institutionen för informatik och media, forskningsrapport 2013:1, Uppsala universitet, Uppsala.
Pallas, J. & Strannegård, L. (2010) (red.). Företag och medier. Malmö: Liber.
Petersson, O. & Carlberg, I. (1990). Makten över tanken: En bok om det svenska massmediesamhället. Stockholm: Carlssons.
Petrelius Karlberg, P. (2008). Vd under press: Om medialiseringen av näringsli-vets ledare. Stockholm: SIR, Handelshögskolan i Stockholm och PriceWa-terhouseCoopers.
Petrelius Karlberg, P., Grafström, M. & Windell, K. (2012). ”Konstruktioner av en förtroendekris”, i Reuter, M., Wijkström F. & Kristensson Uggla B.
(red.), Vem i hela världen kan man lita på? Förtroende i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur, s. 165–186.
Power, M. (1997). The Audit Society: Rituals of Verification. Oxford: Oxford University Press.
Power, M. (2007). Organizing Uncertainty. Oxford: Oxford University Press.
Power, M., Scheytt, T., Soin, K. & Sahlin, K. (2009). ”Reputational Risk as a Logic of Organizing in Late Modernity”. Organization Studies. 30(02&03), s. 301–324.
Rindova, V. P., Pollock, T. G. & Hayward, M. L. A. (2006). ”Celebrity Firms:
The Social Construction of Market Popularity”. Academy of Management Review, 31(1), s. 50–71.
Rindova, V. P., Williamson, I.O., Petkova, A. P. & Sever, J. M. (2005). ”Being Good or Being Known: An Empirical Examination of the Dimensions, Antecedents, and Consequences of Organizational Reputation”. Academy of Management Journal, 48(6), s. 1033–1049.
Sahlin-Andersson, K. (2006). ”Transparensens former”, i Levay, C. & Waks, C. (red.), Strävan efter transparens: Granskning, styrning och organisering i sjukvårdens nätverk. Stockholm: SNS Förlag, s. 19–50.
Sinha, P. N., Inkson, K. & Barker, J. R. (2012). ”Committed to a Failing Strategy: Celebrity CEO, Intermediaries, Media and Stakeholders in Co-created Drama”, Organization Studies, 33(2), s. 223–245.
Strömbäck, J. (2004). Den medialiserade demokratin: Om journalistikens ideal, verklighet och makt. Stockholm: SNS Förlag.
Sveningsson, S. & Alvesson, M. (2010). Ledarskap. Serien BeGreppbart. Mal-mö: Liber.
Tengblad, S. (2000). Verkställande direktörer i arbete. Göteborg: GRI.
Tyllström, A. (2013). Legitimacy for Sale: Constructing a Market for PR Con-sultancy. Doktorsavhandling, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.
Tyllström, A. (2010). ”PR-konsultbranschens framväxt i Sverige”, i Pallas, J. &
Strannegård, L. (red.), Företag och medier. Malmö: Liber, s. 169–191.
Wijkström, F. (2011). ”Charity Speak and Business Talk. The On-Going (Re)-hybridization of Civil Society”, i Wijkström, F. & Zimmer, A. (red.).
Nordic Civil Society at a Cross-Roads. Transforming the Popular Movement Tradition. Baden-Baden: Nomos, s. 26–54.
Windell, K. (2006). Corporate Social Responsibility under Construction: Ideas, Translations, and Institutional Change. Doktorsavhandling, Företagsekono-miska institutionen, Uppsala universitet, Uppsala.
Maria Grafström är docent och verksam som forskare på Score (Stock-holm Centre for Organizational Research) vid Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Hon har även många års erfa-renhet av medieanalys och rådgivning.
Pernilla Petrelius Karlberg är ekonomie doktor och verksam dels som forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm, dels som pro-gramledare vid IFL vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon ansvarar bland annat för SSE Executive MBA 2013.
Karolina Windell är ekonomie doktor och verksam som forskare på Score (Stockholm Centre for Organizational Research) vid Handels-högskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Hon arbetar även som utredare och kommunikationsansvarig vid Myndigheten för kulturanalys.
Aftonbladet 21, 23–24, 26–27, 46
Corporate Social Responsibility (CSR) 15, 46, 55, 60
CorpWatch 58
Dagens industri (DI) 20, 27 Dagens Nyheter (DN) 21, 27, 34, 46 Dahl, Matilda 13, 59
Dahlin, Elisabeth 68
Den medialiserade demokratin 35 Deuze, Mike 35
digitalisering 11, 35, 41, 54, 62, 64, 77 af Donner, Johan 19, 21–22, 26, 50 dramaturgi 16, 31, 45, 50, 74, 76, 79 Elmehagen, Christer 41–43
förtroende 9, 12, 21–23, 27, 31, 56, 79 förtroendekriser 31
Gilpin, Dawn 61
granskningssamhället (the audit society) 12 Greenpeace 62
McDonald’s 63 Media Life 35
medialisering 14, 16–17, 28, 31, 33–44, 46, 49, 57, 65, 67–70, 72–73, 75–77, 79–82 medieanseende 79
medielogik 14–15, 17, 38, 45, 47, 69, 73–82 mediemakt 38, 41
Meyer, John W. 55
moralisering 9–10, 14–16, 31, 45–53, 76–77, 79, 82
moraliska domstolar 10, 17, 62, 67, 73–74, 77–79
nyhetsproduktion 39, 41, 43, 50, 57, 82 nyhetsvärdering 39–40, 49 PR-branschen 9, 14, 40, 64, 70–71 Qantas Airlines 63
redigerade företag (edited corporations) 12 Resumé 16, 70–71
Rindova, Violina P. 36, 49 Rowan, Brian 55 Rädda Barnen 68
Röda Korset 17, 18–31, 34, 47, 50–51, 69–71, 73, 81
sociala medier 10, 40–43, 49, 62, 64, 72 socialt ansvar 52
SOS Barnbyar 19–20 Stagliano, A. J. 58 Stora Enso 58
Strävan efter transparens 56 Strömbäck, Jesper 14, 35, 38–39 Svanberg, Carl-Henric 69
Svenska Dagbladet (SvD) 20–21, 23, 27, 41, 52 Svenska Greenwashpriset 58
Swedwatch 52
särkoppling 31, 54–55, 57, 59–60, 64–65, 75 Tillväxtverket 16
transparens 34, 41, 54, 56–57, 59–60, 63–64, 78 tredje statsmakten 38
Westerberg, Bengt 18, 20–23, 25–27, 29–31, 34, 50, 70–71
Zettergren, Christer 22 Årehed Kågström, Ulrika 25
Medierna som
Rektanglar 85 % av Pantone 200 CLogotyp svart Logotyp vit
negativ med utstansad text och rektanglar svällning (0,4 pt)
Logotyp 2-färg, Pantone 200 C Rektanglar Pantone 1935 C Logotyp CMYK , Pantone 200 C, (= 0, 100, 63, 12)
Rektanglar 85 % av Pantone 200 C, (= 0, 85%, 53,55%, 10,2%)
Logotyp A, Pantone 200 C Rektanglar 85 % av Pantone 200 C
Logotyp C, 2-färg, Pantone 200 C Rektanglar Pantone 1935 C Logotyp B, CMYK , Pantone 200 C, (= 0, 100, 63, 12)
Rektanglar 85 % av Pantone 200 C, (= 0, 85%, 53,55%, 10,2%)
Logotyp för SNS förlag, liten kvadrat 16 x 16 mm svart och negativ vit, utstansad, samt röda.
Vid storlekar mindre än denna utgår texten „Förlag„
Logotyp Rektanglar 85 % av Pantone 200 C
Logotyp svart Logotyp vit
negativ med utstansad text och rektanglar svällning (0,4 pt)
Logotyp 2-färg, Pantone 200 C Rektanglar Pantone 1935 C Logotyp CMYK , Pantone 200 C, (= 0, 100, 63, 12)
Rektanglar 85 % av Pantone 200 C, (= 0, 85%, 53,55%, 10,2%)
Logotyp för SNS förlag, liten kvadrat 16 x 16 mm svart och negativ vit, utstansad, samt röda.
Vid storlekar mindre än denna utgår texten „Förlag„
Logotyp
S
trävan efter synlighet är en av de största utmaningarna för organisationer i dag. Dagens medier erbjuder många möjligheter till det, men det blir också allt svårare för organisationer att kontrollera den egna mediebilden. Kritik, åsikter och rykten kan få snabb medial spridning, samtidigt som journalistiken i sig blir alltmer värderande.I medierna definieras allt oftare rätt och fel och företag och andra organisationer hyllas eller fördöms. Den värderande journalistiken sätter därmed organisationers moraliska kompass och frågor om ansvar och etik i fokus.
I Föredöme eller fördömd? undersöks villkoren för organisationers synlighet och hur medierna påverkar våra uppfattningar om organisationers ansvarighet och moral. Utifrån aktuell forskning analyseras två tydliga och tongivande samhällstrender: en ökande medialisering och en ökande moralisering av organisationer och deras verksamheter. Medierna har i allt större grad en roll som moralisk domstol, och författarna diskuterar vilka konsekvenser det får för ledningen och organiseringen av alla typer av verksamheter.
Fördömd?Grafström, Petrelius Karlberg, Windell
ISBN 978-91-86949-44-0