Kommunikation mellan innehållsproducenter och tekniker

Ovan har en redogörelse för vilka beskrivningstekniker som använts presenterats. Däremot har det framgått i intervjumaterialet att specifikationer inte är det främsta stödet för att överföra information utan snarare direkt kommunikation i tal och skrift.

Lang (2003) identifierar tre kritiska aspekter för en effektiv mänsklig kommunikationsprocess med grunden i Shannon och Weaver’s (1949) kommunikationsteori. Dessa tre punkter är följande:

Slutkund Reklambyrå Projektledare Producent Företag Projektledare Intern kommunikation 1 2 3 Producent

• Lämplig kommunikationskanal, med minimalt brus.

• Språket, med vilken kommunikationen förs, förstås av båda parter. • Deltagarna kommer från liknande omgivningar eller har åtminstone

adekvat insyn i varandras områden.

Nedanstående redovisning av insamlat intervjumaterial, angående kommunikationsproblem mellan tekniker och innehållsproducenter i ett utvecklingsprojekt av multimediasystem, är uppdelat i de tre ovanstående kategorierna som Lang (2003) presenterar. Det skall dock noteras att alla tre punkter är delar av samma problem och allt flätas samman och påverkar vartannat. Denna uppdelning används för att den minskar komplexiteten i beskrivningen samt att den ger en enklare överblick över det material som insamlats angående kommunikationen inom ett projektteam.

Lämplig kommunikationskanal, med minimalt brus.

De beskrivningstekniker som nämnts i kapitel 5.2.2 är kommunikationskanaler mellan projektmedlemmar. Dessa används aktivt som samlande objekt till vilka intressenter kan vända sig för att återkoppla till avtalade åtaganden. Vid frågan om dokumentationen sker för sakens skull eller för aktivt bruk så har svaren varit tudelade.

Den kommunikationskanal som enligt respondenterna används mest frekvent är den direkta kommunikationen i tal mellan två människor. På frågan hur kommunikationen sker mellan innehållsproducent och tekniker har svaret från de flesta respondenterna varit att de talar med varandra. Respondent A1 påpekade att dialogen måste vara igång hela tiden. Stannar dialogen är det väldigt svårt att komma vidare. Även respondent C1 poängterar vikten av att ha en kontinuerlig dialog och vikten av geografisk närhet och att idéer ”bollas” snarare än att de skickas. Denna dialog sker enligt olika kommunikationskanaler, såsom e-post, telefon, icq, post-it-lappar men oftast är det genom tal mellan två människor i samma rum.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att en öppen dialog är den mest frekvent använda kommunikationskanalen och den som respondenterna finner lämpligast.

Språket, med vilken kommunikationen förs, förstås av båda parter.

Enligt respondent C2 har personalen på Företag C genom åren skapat ett eget och gemensamt språk. De förstår varandra även med enkla gester och enligt respondent C2 är det antagligen svårt för utomstående att förstå den interna kommunikationen inom företaget. Ofta blir det mer uppenbart hur svårt det kan vara att förmedla ett budskap i kommunikationen med en kund, som inte är lika insatt i arbetet.

Respondent E1 berättar att hon förstår programmerarnas språk eftersom hon själv kan programmera i HTML, om inte lika snabbt och effektivt, men därmed förstår när programmeraren kommer och förklarar programmeringsfunktioner. Det har framgått från ett flertal av respondenterna att språket som används inom företaget förbättras med tiden samt att det oftast inte uppkommer några allvarligare brister på grund av språket. Eventuella brister kompenseras med en öppen dialog eller med en ökad förståelse för varandras gebit. Respondent D1 påpekade att hon tidigare haft erfarenhet av att kreatörer enbart tänker i färg och

form, men att det på Företag D inte har uppstått några sådana problem. Respondent D1 menar att rollerna antagligen är lagda lite mer åt sidan och att det löser sig genom att deltagarna sitter ner och diskuterar.

Deltagarna kommer från liknande omgivningar eller har åtminstone adekvat insyn i varandras områden.

Att gemensamma eller till viss del liknande referensramar är en förutsättning, inte bara för kommunikation, utan även för att möjliggöra samarbete, har uppenbarats tydligt under intervjuerna. Responden E1 berättar angående samarbetet med Företag B att:

”Vi är ändå från samma kultur och vi har ändå jobbat med det här lika länge och vi har ganska lika preferenser kring det. Vi är ungefär lika gamla också och vi använder nätet ganska mycket.” Företag C hade i början problem orsakade av de kom från olika områden. Det beskrevs som svårt för 3D-grafikern att sätta sig in i interaktiva medier bland annat. Däremot har de på Företag C i dags datum arbetat tillsammans i sju år och på så vis byggt upp en gemensam grund och lyckats överbrygga dessa problem. Respondent C2 arbetar med formgivningen av hemsidor i HTML. C2 arbetade tidigare i Photoshop, men det gick bättre att närma sig programmerarna för att tidigt upptäcka felaktigheter eller omöjliga implementeringar. På så vis elimineras de mest uppenbara problemen direkt. Respondent C2 kommer från en annan bakgrund än vad programmerarna i Företag C gör. Genom att skapa en adekvat insyn i programmerarnas arbetsområde kompenseras på så vis bristen på gemensam tidigare bakgrund.

I flertalet av intervjuerna har det framkommit att de flesta i företaget har en gemensam bakgrund. I annat fall är de ofta i samma ålder, har samma intressen och är professionellt erfarna och utbildade inom ungefär samma områden. På företag D1 och F1, som är något större finns det projektledare eller administratörer som har fötterna i båda läger som kompenserar eventuella brister. Det är i alla fall tydligt att kultur, ålder och tidigare arbetslivserfarenheter har stor betydelse för hur kommunikationen förlöper. De företag som intervjuats som är mindre eller nystartade har en ganska uppenbar liknande ålder på alla anställda samt att de ofta känner varandra eller även tidigare har arbetat tillsammans.