5.4 Samverkansprojektet Solid Återkomst
5.4.2 Kommunikation och möten
Samtliga av projektets samverkande parter är lokaliserade på olika platser runtom i Norrköping. Samordnaren uppgav att kommunikation främst sker genom sms, telefon- samtal och e-post men underströk att “...KRIS ligger endast fyra gator bort, fem minuters promenad, vilket är väldigt praktiskt om man snabbt behöver träffas.” Medan samordnare har kontorstjänst, och uppgav sig oftast återfinnas på arbetsplatsen, innebär projektets karaktär att övriga parter stundom befinner sig på resande fot samt arbetar kvällar och nätter. Kommunikationen dem emellan uppgavs därmed i vissa fall bli förskjuten.
Arbetet i projektet ansågs utmärkas av ett aktivt deltagande där kunskap och information delas aktivt och frekvent snarare än på förfrågan. Sådan form av kommunikation uppgav samordnaren dels vara ett resultat av projektets okomplicerade kontaktytor, dels av känslan att vara ett lag kring deltagande ungdomar. Även specialpedagogen upplevde att informat- ion tilldelas denne på ett effektivt sätt. För att säkerställa att de normer beträffande sekretess efterlevs betonade specialpedagogen att de frekvent förekommande konversation- erna som sker över mail är avidentifierade:
”Det tycker jag är bra. Ofta får jag telefonsamtal där pratar vi om något. Sedan kommer ett avidentifierat mail att nu händer det här snart, vi åker på besök. Då vet jag ju, även om det inte står, vem det handlar om.”
Specialpedagogen upplevde sådan typ av kommunikation som en styrka i projektet och hänvisade till positiva relationella samband i samverkan med olika kunskapsgrunder, erfarenheter och fälttillhörighet.
”Det är väl det som är det bästa av allt tänker jag. Dels att man har olika kunskapsgrunder, olika erfarenheter och att man kommer från olika fält. Och när man möts i det här, när det gifter sig bra så blir det en jättepalett, tänker jag. Men jag tror att det som gör det lite speciellt ändå är att vi som jobbar tillsammans har hittat varandra. Vi delar i mångt och mycket människosyn och förstår varandra utan att det blir missförstånd och konflikter. Vi har hittat relationer som är ömsesidiga och stabila med respekt och intresse för varandra och då blir det här bara en vinst.” (Specialpedagog, Solid Återkomst)
53
Ett sådant förhållningssätt uppgavs som positivt för utbyte av information. Special- pedagogen upplevde en öppenhet, flexibilitet och vidsynthet inom projektet som i kombi- nation med avsaknad av prestige lyftes fram som stärkande för de, enligt utsago, redan väl fungerande formella strukturerna.
Formella möten i projektgruppen uppgavs äga rum ungefär fem gånger per år. Under mötena diskuteras insatser kring de ungdomar som projektet arbetar med för närvarande, de som arbete avslutats med samt de som arbete ska inledas med. Diskussioner rör närmare de specifika ungdomarnas tillkortakommanden och sysselsättning samt resursanvändningen inom projektet. Kring ungdomarna sker formella möten cirka en gång i månaden men oftare vid behov. I sådana möten uppgavs att samtliga aktörer deltar och att eventuella intervent- ioner diskuteras. Specialpedagogen framförde att denne bjuds in till möten med resterande projektmedlemmar cirka var tredje månad. Under sådana möten identifieras och diskuteras framgångar och svårigheter samt vilka lärdomar som kan dras av dessa. Specialpedagogen beskrev mötena som en kollektiv reflektion präglad av öppenhet och prestigelöshet där misslyckanden framgår och behandlas reflektivt. Mötena protokollförs men projektets storlek med dess få deltagande parter och ungdomar uppgavs av specialpedagogen medföra att delande av information mellan projektmedlemmar är mindre komplext och att större tyngdpunkt läggs vid kommunikation via telefon och mail. Denne framförde:
"I Solid Återkomst ser jag inte processen på samma sätt. Det är ju också formellt där men inte som i NP-center. Det har vuxit fram ett samspelsverk som kanske inte finns nedskrivet men som fungerar. Man lyfter på luren och ringer varandra, så jag är hela tiden uppdaterad och informerad."
Specialpedagogen som även ingår i antagningsgruppen i NP-center påpekade att mötena i Solid Återkomst sällan kantas av meningsskiljaktigheter till följd av projektets samverkans- form:
”Men det behöver inte betyda att det är bättre för det finns ju något konstruktivt med diskussioner. Det här är ett mindre sammanhang och en mer homogen elevgrupp. I NP- center jobbar vi med NP. Det kan vara alltifrån ADD, ADHD, autism till Aspergers. I Solid Återkomst handlar det om att sluta med droger och kriminellt beteende.”
Även den sakkunnige som bistår med utvärderingen av projektet lyfte fram att samtal mel- lan samverkande parter i projektet präglas av en öppenhet vilket denne betraktade som framgångsfaktor för att kunna diskutera tillvägagångssättens möjligheter och hinder:
54
"Det är inget svårt för oss att prata om saker som vi ser att socialtjänsten kanske behöver bli bättre på eller KRIS som ideell organisation. Det fungerar att göra det och de kan vara kon- struktiva i sin kritik gentemot oss."
5.4.3 Utvärdering
I projektets startskede utarbetades en utvärderingsplan som specificerar hur projektet och insatserna ska följas upp. Utvärderingsplanen godkändes sedan av investeringsfondens styrgrupp som gav instruktioner om utvärderingens tonvikt på sociala vinster. Sakkunnig förklarade att vårdboenden och institutioners höga kostnader i jämförelse med Solid Återkomsts ringa omfattning innebär att investeringen i projektet enkelt kan återbetalas.
Sakkunnig från socialkontoret och samordningsansvarig för sociala investeringsfonden ansvarar gemensamt för utvärderingen. Den sakkunnige arbetar vid avdelningen för verk- samhetsstöd på socialkontoret vilket angavs innebära mycket arbete med övergripande frågor. Att en person med en sådan samordnande roll tillsattes i Solid Återkomst uppgavs vara avsiktligt med syfte att hålla ihop projektet samt att fungera som länk mellan projekt- nivå och beslutsfattare. I egenskap av utvärderare förser den sakkunnige personer uppåt med underlag samt för en kontinuerlig diskussion med chefer. I utvärderingen ingår del- rapporter som ska lämnas till styrgruppen för investeringsfonden en gång per halvår. Som underlag för projektets utvärdering har projektmedlemmarna från Unga KRIS ombetts att föra daganteckningar och att fylla i ett Excel-ark med den tid projektet tar i anspråk samt vilka aktiviteter som utförs. Rapporteringen är individuell och inte åtkomlig för övriga projektmedlemmar men informationen redovisas månatligen till den sakkunnige som sam- manställer den i Excel. Syftet med dokumentationen uppges vara att skapa översikt dels över insatser kring varje enskild ungdom, dels över insatser på gruppnivå. Som ytterligare underlag omnämns den tidigare nämnda löpande dokumentationen av projektets insatser av samordnare, Unga KRIS och specialpedagog. Den sakkunnige såg både kortsiktiga och långsiktiga fördelar med utvärderingsarbetet:
"Det innebär att vi lyfter blicken och ser vilka lärdomar vi kan dra rent konkret av insatserna vi gör. Vad vi lär oss av samverkan och det här sättet att jobba, vilka problem uppstår och vilka möjligheter ger det. Vi följer intensiteten i våra insatser också för att i slutänden förhoppningsvis kunna se var någonstans vi egentligen behöver lägga mer tid. Vad vi saknar och så.”
55