Kommunikationen via sociala medier

Alla kommuner och Länsstyrelsen anser att sociala medier är viktigt eftersom att man snabbt kan nå ut till ett stort antal människor. Fagersta kommun säger:

” ...men sen kan man också diskutera ska vi verkligen förlita oss på en facebooksida för

kriskommunikation när det egentligen inte är vi som äger vad som finns där. Det kanske man ska diskutera, men som ett komplement tror jag att det är alldeles utmärkt”.

Sala kommun anser att Facebook hade en viktig roll då vi med våra smartphones har tillgång att gå in på internet när som helst, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som behandlar branden i Göteborg 1998 av Larsåke Larsson och Stig Arne Nohrstedt som i deras studie visar att en viktig kanal i kriskommunikationen var smartphones. Mobiltelefoner som smartphones möjliggör

39 för människor att ha tillgång till information vart dem än befinner sig. Sala kommun anser att man når fler via Facebook, även om man utesluter de som inte har det men att det måste finnas en kombination mellan de traditionella och de sociala medierna. Norberg kommun och Länsstyrelsen anser att Facebook var den absolut primära kommunikationskanalen under branden. De menar att sociala medier var helt avgörande, och att det blev ännu viktigare i och med att deras hemsida gick ned.

När det kommer till Facebook och Twitter anser Länsstyrelsen att Facebook var bättre än Twitter då Facebook är mer spridd bland ”vanliga människor”, medan han samtidigt anser att Twitter har större spridningskapacitet. Men anser att problemet med Twitter är att man har ett begränsat antal tecken och kanske inte får plats med hela sitt budskap. Twitter hade därför inte lika stor betydelse som Facebook under branden.

I rapporten angående en dödsskjutning på ett universitet i Virginia den 16 april år 2007 så vände allmänheten sig till Facebook för att sprida information. De kunde då posta snabba inlägg på Facebook vilket innebar att de berörda kunde ha en dialog med varandra (Wienerman 2009:376). Detta stämmer överens med vår studie eftersom att de berörda kommunerna och Länsstyrelsen alla ansåg att de med Facebook snabbt kunde lägga ut information som sedan fick en stor spridning och förde dessutom dialog med allmänheten och besvara deras frågor.

Utifrån Mats Erikssons rapport ”Kommunala kommunikatörers beredskap för kriskommunikation via sociala medier” från 2014 så visade det sig att den största anledningen till kommunernas närvaro i de sociala medierna är för att föra dialog med medborgarna (Eriksson 2014:12). Vilket stämmer överens med vår studie då myndigheterna ansåg att det var viktigt att kunna föra dialog med allmänheten och besvara deras frågor. Norbergs kommunikatör sa i intervjun att:

“...fick ögonblickligen flera hundra nya följare och det visade sig efteråt att det var många som

sa att det var den bästa informationskällan och att det var där dem hittade den information dem sökte”.

Det är därmed viktigt för kommunerna att befinna sig på sociala medier då allmänheten befinner sig där och måste därmed vara tillgängliga för dem, dialogen måste ske där medborgarna är.

40 I Mats Erikssons rapport”En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala medier” framgick det att sociala medier hade stor genomslagskraft när det kom till att sprida existerande officiell information och för att bidra med information från personer som geografiskt befann sig nära krishändelserna (Eriksson 2014:13). Samtliga kommunerna och Länsstyrelsen i vår studie ansåg att de sociala medierna hade en betydande roll. Speciellt när Norberg kommuns och Länsstyrelsens hemsidor gick ned och kunde då sprida information via de sociala medierna. Dock framgick det i vår studie att en stor del av ryktesspridningarna spred sig på Facebook. I och med detta så är sociala medier inte helt felfria när det kommer till information då medborgare, myndigheter samt medier har möjlighet att sprida falsk information. Dock stryker det vikten för myndigheterna att befinna sig på sociala medier för att på sådant sätt kunna upptäcka dessa ryktesspridningar och sedan korrigera dem.

En naturkatastrof som Mats Eriksson behandlar i hans rapport är angående översvämningar i East Queensland i Australien år 2011 och vilken betydelse sociala medier hade vid krisen. Studiens resultat visade att Twitter fick en stor roll som en knytpunkt i spridningen av informationen

gällande översvämningarna (Eriksson 2014:14). Detta skiljer sig i vår studie då alla kommuner inte använde sig av Twitter under krisen. De berörda kommunerna ansåg inte att Twitter hade lika stor betydelse som Facebook i deras rapportering. Twitter kanske därmed är en bättre kanal vid större kriser som berör ett större geografiskt område och som påverkas en större mängd av befolkningen, och kanske inte vid kriser som den här branden. Dock framgick det efter intervjun med experten i naturkatastroflära att Twitter var den informationskällan som han främst använde och vände sig till för att få information. Han ansåg att Twitter var den bästa källan för att inhämta information från då det är en snabb och effektiv kanal.

5. Slutdiskussion

5.1 Hur förberedda de berörda kommunerna och Länsstyrelsen var inför

en dylik kris

Samtliga kommuner och Länsstyrelsen hade en krishanteringsplan och ett krishanteringsteam förberett utifall att en kris skulle inträffa vilket tyder på att de var förberedda för hur de skulle agera och hantera en kris. Något som samtliga aktörer inte hade var en så kallad ”dark site” som används i förebyggande syfte. Sala kommun var den kommun som inte genomgått några krisövningar för att

41 bekanta sig med deras krishanteringsplan och krisledningsgrupp, vilket de andra kommunerna och Länsstyrelsen gjort. Om de hade kunnat förbereda sig och förutse den här specifika krisen var något som kommunerna och Länsstyrelsen hade skilda uppfattningar om.

Vi anser utifrån analysen att krisen hade kunnat förutses med bättre omvärldsanalys och utifrån organisationernas sårbarheter fanns det tecken på att en brand skulle kunna inträffa på grund av den extrema värmen, torkan, bristen på regn och att kommunerna befinner sig i ett så pass skogstät område. Dock anser vi att det inte hade varit möjligt att förutse brandens spridning, vilket kommunerna var ense om.

Det är viktigt att organisationer är väl förberedda inför en kris genom att utföra ständig

omvärldsbevakning och ha bra koll på organisationens sårbarheter. Organisationers geografiska placering är något som inte bör förbise då det är den som indikerar vilka kriser och naturkatastrofer som mest troligt kan inträffa och påverka en. Det visar dessutom på att ingen organisation står immun mot en kris och bör därmed ha en krishanteringsplan och krisledningsgrupp förberedd och utsedd. Genom övningar och utbildningar blir organisationers personal förberedda för hur de ska agera i en krissituation och ökar därmed möjligheten att bättre kunna hantera den. Sedan kan det behövas mer krisanpassade planer då det krävs olika beredskap för olika typer av kriser.

Vi kan se en länk mellan de organisationer som genomgått krisövningar och de som inte har det i vår studie i och med att de enda som inte använde sig av deras krishanteringsplan var de som inte hade utbildats. Det tyder på vikten för alla organisationer att öva inför en kris. Om man har en krishanteringsplan ska man använda den eftersom att den inte blir en verklighet om man inte övar. Vilket vår studie indikerar då det tar för lång tid för behörig personal att sätta sig in i en krisplan under krisen.

5.2 Hur kommunerna och Länsstyrelsen kommunicerade till/med