6.2.1 Vertikal kommunikation nedåt
En aspekt som är mycket viktig i förverkligandet av strategier och arbetsuppgifter sägs, en- ligt Kreps, vara företagsledningens roll och hur denna kommunicerar kring miljöarbetet.96
Det räcker inte med att skicka stora mängder information utan denna måste dessutom vara effektiv och vara särskilt riktad till målgruppen. Den kommunikation som sker mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad tycks enligt respondenterna fungera mycket bra. Den information som sänds upplevs i stort vara väl anpassad för stormarknadens prak- tiska arbete och det verkar som att man känner ett förtroende för miljöchefen för Coop Fo- rum, den person som handhar den mesta kommunikationen mellan Coop Sverige och stor- marknaden. Respondenterna talar om att kommunikationen är rak, öppen och personlig, någonting som Linnanen et al säger är viktigt för att förtroende skall kunna skapas och för- ändringar kunna genomföras.97 Att miljöchefen dessutom beskrivs som en eldsjäl kan bidra
till att den allomfattande miljöstrategin kan upplevas som reell.
Ett problem med eldsjälar och personberoende i kommunikationen är vad som händer när dessa personer försvinner från sina befattningar. I Coop Sverige finns i nuläget struktur och ett mötes- och regelsystem i miljöarbetet, men personlig drivkraft och vilja sägs fortfarande vara mycket viktigt, vilket ur en aspekt kan göra det hela sårbart. Jag uppfattar det dock som att miljöarbetet i organisationen till stor del sker proaktivt och att en ständigt ökad medvetenhet hos medarbetare på alla nivåer bidrar till att förstärka detta arbete utan bero- ende av enskilda.
På Coop Sverige säger den intervjuade miljösamordnaren själv, liksom Linnanen et al,98 att
hon tror att ett gemensamt fokus med tydliga prioriteringar från ledningen förenklar inte- greringen av miljöarbetet i företaget. Vissa svårigheter i detta ses idag i organisationen, bl.a. genom att avdelning Miljö och Kvalitet ofta får trycka särskilt på att föra in frågorna i all verksamhet, samt genom att förändring av befattningsinnehavare i organisationen kan försvåra arbetet. Liksom tidigare sagt är implementerandet av en allomfattande miljöstrate- gi någonting som sträcker sig över en längre tidsperiod. Att den interna miljökommunika- tionen med tiden upplevs fungera bättre samt en upplevd ökad förståelse internt kan visa på en utveckling i rätt riktning.
Trots att det fysiska avståndet mellan servicekontor och stormarknad är stort känns det som att kommunikationen däremellan fungerar väl. En stor anledning till detta kan vara den in- formationstekniska utvecklingen. En skillnad mot om närheten mellan sändare och motta- gare hade varit större är att miljökommunikationen här främst kommer att följa de formella kanalerna. Kreps tar upp att informell och formell kommunikation har ett samband,99 men 95 Linnanen et al (1996), s. 211 96 Kreps (1990), s. 203 97 Linnanen et al (1996), s. 211 98 ibid., s. 206 99 Kreps (1990), s. 22
jag tror att kommunikationen mellan olika enheter, mellan för varandra relativt okända människor, främjar den formella kommunikationen. Jacobsen och Thorsvik håller med om detta genom att säga att ett mer omfattande flöde av kommunikation förekommer mellan anställda på en enhet då dessa har daglig kontakt.100 Detta anser jag naturligt främjar den
informella kommunikationen.
6.2.2 Vertikal kommunikation uppåt
Den uppåtriktade vertikala kommunikationen i organisationer har enligt Kreps ofta visat sig svår att utnyttja fullt ut.101 Organisatoriska förhållanden och personliga relationer till över-
ordnade är de främsta faktorerna som påverkar i hur hög utsträckning vertikalt uppåtriktad återkoppling är möjlig.102 I den uppåtriktade kommunikationen mellan Coop Forum stor-
marknad och Coop Sverige beskrivs relationen till miljöchefen som personlig, vilket inne- bär att återkoppling till denna högre hierarkiska nivå underlättas. Att miljöchefen själv har arbetat på stormarknad ses som positivt av respondenterna och det nämns också att det är honom man tar kontakt med för att förmedla frågor till högre nivåer. Möjlighet till vertikal kommunikation uppåt kan därför ses som stor och respondenterna på stormarknaderna sä- ger att det inte är några problem att ta kontakt. De regionvisa mötena och utbildningarna fungerar också som en återkoppling mot centralt håll.
Återkoppling från medarbetarna på stormarknaden till miljögruppen när det gäller miljöfrå- gor är inte särskilt vanligt förekommande (undantaget en stormarknad). Detta kan bero på tidsbrist och prioritering av annat, men en risk som kan finnas är att kanalerna för denna typ av återkoppling inte är fullt utvecklade. Respondenterna säger att förslagslåda finns uppsatt eller att en öppen kommunikation allmänt sker, men detta kanske inte är tillräckligt för spontana idéer och förslag. Den viktigaste kanalen för att utnyttja medarbetarnas kunskaper är här utbildningar i dialogmötesform, då alla får komma till tals och reflektera/redovisa sina tankar. Att inte fler dialogmötesutbildningar sker kan också vara en fråga om resurs- fördelning i tid och pengar.
Varför återkopplingen från medarbetarna på stormarknaden tycks ske i mycket högre ut- sträckning hos en av de intervjuade är svårt att bedöma. Att denne miljögruppsmedlem tyd- ligt ser att miljöfrågorna diskuteras informellt och själv får ta emot mycket information nedifrån tyder på att den allomfattande miljöstrategin är integrerad på enheten.
6.2.3 Horisontell kommunikation
Jag har i denna studie avgränsat mig till att inte studera den informella kommunikationen och jag har inte heller gjort några intervjuer med medarbetare utöver medlemmar i miljö- grupperna på stormarknaderna. Därför diskuteras här inte den horisontella kommunikatio- nen på varje enhet.
Utöver den interna kommunikationen per stormarknad sker den tydligaste horisontella kommunikationen mellan miljögrupper på olika stormarknader. En mer omfattande kom- munikation sker naturligt inom en enhet på grund av fysisk närhet och daglig kontakt, säger Jacobsen och Thorsvik.103 Detta kan vara en av anledningarna till att kommunikationen
mellan stormarknaderna inte försiggår som något självklart. Svårigheten att ta kontakt med personer som befinner sig långt bort fysiskt är uppenbar, trots att mycket hjälp skulle kunna hämtas av medarbetare på samma nivå i hierarkin som tidigare hanterat samma problem. Flera av de intervjuade säger att mer kontakt dem emellan vore önskvärt, men att det idag inte finns något självklart forum för detta. E-mail kan användas till viss del, men det fram- står som att initiativ till kontakt kan vara svårt att motivera. En anledning till detta kan vara
100 Jacobsen och Thorsvik (1998), s. 282 101 Kreps (1990), s. 204
102 Jacobsen och Thorsvik (1998), s. 278-279 103 ibid., s. 282
tidsbrist, vilket framhävs av alla respondenter är vanligt förekommande i det dagliga arbe- tet.
Fler regionala träffar nämns av nästan alla respondenter vara en ytterligare lösning. På så sätt skapas dessutom fler kontakter horisontellt att fortsätta kommunicera med. Detta stärks av forskningen som enligt Linnanen et al säger att kommunikation ansikte mot ansikte i små grupper ses som det mest givande.104
6.2.4 Utbildning
Det sätt på vilket man bedriver utbildning i Coop Forum, upplevs av respondenterna vara mycket bra och ett sätt att nå ut och implementera miljökommunikationen hos alla medar- betare på stormarknaderna. För att en allomfattande miljöstrategi skall fungera måste atti- tyd och värderingar hos all personal förändras.105 En respondent påpekar särskilt svårighe-
ten att låta utbildningen leva kvar i det dagliga arbetet, och pekar på att någon form av kon- tinuerlig uppföljning kan behövas. Andra respondenter säger att de upplever miljöarbetet väl integrerat och att utökningen av miljöutbildningen med hälsofrågor nu kan motivera personalen ännu mer, då detta ger nya aspekter i arbetet.
I övrigt stämmer dialogmötesformen som utbildning väl in med vad som Linnanen et al hävdar krävas för en allomfattande miljöstrategi.106 Miljöutbildningen riktar sig till hela
personalen och den är dessutom decentraliserad då miljögruppsmedlemmen på den egna enheten utför utbildningen. Den utförs också på ett sätt som involverar alla och ger direkt återkoppling.