Mot slutet av projektet reflekterade vi tillsammans över matematikklassrummets institu- tionella inramning. Det första som kom fram i diskussionen handlade om vad lärarna i projektet tyckte att aktionsforskningsprojektet hade gett:
· Kul
· Enorm utveckling · Inspirerande
· Fokuserat mer på matematikbedömning · Tid för reflektion
· Gruppen; få diskutera ihop
· Forskare som snabbt kan sätta ord och strukturera det vi pratar om
Kommun Skola Kultur Medkrafter Mattecirkel Matematikutvecklare Mattepiloter
Presskonferensen en positiv start. En skjuts från början för aktionsforskningsprojektet Matematikhandledning (kommun) i arbets- laget där alla brinner för matematik Konferenser där vi diskuterar matematik
Rektor positiv, med intresse för forskning Finns ett intresse för att långsamt utveckla matematik
Stöttande kollegor Eleverna en tillgång
Mattepengar har hjälpt så att intresset nu är större för matematik samt att man har kun- nat köpa in material.
Att få fokusera bara några ämnen (ma- lärare för sig och sv-lärare).
Lärarstuderande
Motkrafter
Lön. Status. Motivation.
Förväntningar på snabba effekter av forsk- ningsprojektet.
Brist på tid för projekt.
Liten respons från kollegor. Alla har så mycket ”annat” att göra.
Ibland svårt att prioritera projektet. Lätt att andra saker tar över.
hinna med läroboken i matematik, och där själva innehållet i matematik kan bli mindre fokuserat. När vi diskuterade vilka med- och motkrafter som vi upplevde för en föränd- rad matematikundervisning framträdde följande struktur:
I samtalet så lyftes också fram hur en tradition inom matematikundervisningen ver- kade hindrande för många lärare när det gäller att genomföra förändringar. Några av de medkrafter som de forskande lärarna lyfter fram är kommunens övriga satsningar. Vi kan också se att en positiv rektor anges som en medkraft. Här finns det potential för fortsatta positiva förändringar genom att det genomförda forskningsprojektet inte är en avskild del från övriga kommunala satsningar utan en del i en helhet. Motkrafterna som kommer fram under aktionsforskningsprojekten är något som kan vara viktiga för lärare att uppmärksamma så att man kan ta steget och till exempel avvika från en dominerande tradition i matematikundervisningen. Om jag som lärare kan se och förstå en del av det som påverkar mig och mina elever så kan det blir lättare att trotsa traditionen och pröva nya vägar. Några av motkrafterna kan komma att fokuseras i framtida delprojekt inom denna kommunala satsning.
Referenser
Atweh, B. (2004). Understanding for changing and changing for understanding. Praxis between practice and theory through action research in mathematics educa- tion. I P. Valero & R. Zevenbergen (Red.), Researching the socio-political dimensions of mathematics education: Issues of power in theory and methodology (sid. 187-206). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics education: A multimodal social semiotic study. Doktorsavhandling. Stockholm Universitet: Stock- holm.
Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning pågår! För elevers engagemang och lärande i matematik. (Preliminär titel. Ges ut av Liber, Stockholm, till hösten.)
Björklund Boistrup, L., & Lindberg, V. (2007). Assessment in the mathematical class- room: Studies of interaction between teacher and students. Poster presented vid 12th Biennial Conference for Research on Learning and Instruction, Budapest, Hungary August 28 - September 1.
Björklund Boistrup, L. & Norén,E. (2013). Power relations in mathematics educa- tion: Researching assessment discourses in day-to-day communication in mathematics classrooms. Vetenskaplig uppsats accepterad för presentation och proceedings vid kon- ferensen Mathematics Education and Society 7th International Conference, 2 - 7 April 2013, Kapstaden, Sydafrika.
Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B., & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning: Putting it into practice. Storbritannien: Open University Press.
Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 7–73.
Black, P., & Wiliam, D. (2006). Assessment for learning in the classroom. I J. Gardner (Red.), Assessment and Learning (sid. 9-26). London, UK: Sage Publica-tions.Hattie, J. (2009)
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, Storbritannien: Routledge.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande. För lärare.Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. I Review of Education-al Research March 2007, 77(1), 81–112.
Mavrommatis, Y. (1997). Understanding assessment in the classroom: phases of as- sessment process – the assessment episode. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 4, 381-400.
Pettersson, A. (2005). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L. Lindström & V. Lindberg (Eds.), Pedagogisk bedömning: Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (sid 31-42). Stockholm, Sweden: HLS Förlag.
Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund Boistrup, L., & Alm, L. (2010). Matematikdidaktiska texter. Del 4. Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen.
PISA (2007). Pisa 2006 - svenska femtonåringars kunskaper och attityder i ett interna- tionellt perspektiv. Stockholm: Skolverket, Rapport 306.
Samuelsson, J. (2003). Nytt, på nytt sätt? En studie över datorn som förändringsagent av matematikundervisningens villkor, metoder och resultat i skolår 7-9. Doktorsavhand- ling. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.
Samuelsson, J. (2005). Lärarstudenters erfarenheter av matematikundervisning. Vad händer med elever när de inte förstår. Forskningsrapport. Linköpings universitet. Insti- tutionen för beteendevetenskap.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitets- granskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: sammanfattande huvudrapport. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2012). TIMSS 2011. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Lägre resultat för svenska elever i matematik än genomsnittet för EU/OECD men förbättrade resultat för elever i årskurs 4 i naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Skovsmose, O., & Borba, M. (2004). Research methodology and critical mathematics education. I P. Valero & R. Zevenbergen (Red.), Researching the socio-political dimen- sions of mathematics education: Issues of power in theory and methodology (pp. 207- 226). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Betänkande av matematikdelegationen. Stockholm 2004.
Statskontoret (2007:8). Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsveten- skaplig forskning. Stockholm, Sweden: Vetenskapsrådet.