Hur har kompetensen inom näringsliv, högskolor och institut utvecklats

I utredningen ”Mer trä i byggandet”, Ds 2004:01, som ledde fram till Nationella

träbyggnadsstrategin slogs fast att:

x

för att öka träbyggandet krävs utbildningsinsatser både av studenter och fortbildning

yrkesverksamma ute i arbetslivet.

För fortbildningsprogrammet var därför målgruppen yrkesfolk i byggbranschen.

Inom byggbranschen finns många aktörer som samspelar i byggandet av ett nytt objekt. Viktiga

beslut tas till 80% tidigt i byggprocessen och dessa beslut styr sedan navigeringsutrymmet för

samtliga aktörer som följer därefter. Sett utifrån ett hållbart utvecklingsperspektiv är behovet av

ett holistiskt förhållningssätt till de beslut som fattas i olika skeden av byggprocessen avgörande

för det sociala, ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser som byggande ger upphov av.

Därför är behovet av kunskap och kompetenshöjning i de tidiga faserna viktigast.

Med resonemanget ovan var den enkla analysen att de aktörer som primärt behövde större

kunskaper om träbyggande var (är) i första hand beställare/förvaltare och arkitekter men även

leverantörsledet, konsulter och entreprenörer. Metoden som valdes var att introducera (via

seminarier och workshops) och värdera kunskaperna i direkt anslutning till målgruppens

dagliga verksamhet. Detta bedömdes kunna åstadkommas genom att följa, analysera och

presentera fakta om demonstrationsbyggande av flervånings träbyggnader.

Demonstrationsbyggande har den viktiga egenskapen att det visar att byggandet är möjligt,

vilket gynnar trovärdigheten för en (i fallet med fortbildningsprogrammet) erfaren publik.

Dessutom finns möjligheten att testa trähusbyggandet mot reella krav, mäta reella kostnader

och pröva byggtekniker i ett verkligt projekt utan att simulera och avgränsa verkligheten.

Kopplingen till demonstrationsbyggen gav en viktig möjlighet till konkreta diskussioner mellan

aktörerna och för seminariedeltagarna att möta yrkeskollegor i samtal om konkreta

frågeställningar. Genom denna koppling till demonstrationsprojekt genomfördes

fortbildningsprogrammet så att teoretisk/akademisk kunskap kombinerades med

yrkeskunnande och reella problem och frågeställningar. Som utförare av fortutbildningsinsatsen

valdes universitet och högskolor samt SP Trätek. Dels därför att dessa organisationer har bra

erfarenhet av utbildningar (både inom universiteten och fortbildningsinsatser riktat till

industrin/samhället) och dels därför att universitetsvärlden är en opartisk aktör vilket

säkerställer att framtagna data verkligen kommer hela samhället till gagn.

I tabell 1 redovisades måluppfyllelsen för programmet som helhet. Hur den faktiska

kompetensen höjts inom programmets prioriterade målgrupp är naturligtvis omöjlig att

bedöma. Vi kan dock konstatera att fortbildningsprogrammet kvalitativt sett med råge uppfyllt

sina mål. Erfarenheterna baserat på uppföljningar från seminarierna och workshopsen visade på

att det i medeltal var ca 50% av deltagarna som fanns inom den prioriterade målgruppen varför

ca

x

750 personer (med möjlighet till dubbelräknande då en person kan ha deltagit på flera

seminarier) som representerade beställare/förvaltare, arkitekter, entreprenörer,

byggkonsulter och byggentreprenörer deltog på i hela seminarieserien.

Detta är en mycket stark måluppfyllelse och bedömningen är att kunskapen faktiskt fått

genomslag då vi tittar till antalet igångsatta projekt som skett under fortbildningsprogrammet.

x

Förutom de 15 byggprojekten som djupdokumenterats (se kapitel 3) så är bedömningen

att ett tio-tal träbyggprojekt initierades (tabell 6) som en följd av aktiviteterna inom

fortbildningsprogrammet och Sveriges träbyggnadskansli.

Fortbildningsprogrammet ska ses i ett större sammanhang vad gäller uppbyggnaden av

akademiska miljöer som stöttar, utvecklar och förvaltar kunskap om träbyggandet. De

akademiska miljöerna är viktiga instrument för grundutbildning (civil- och

byggingenjörsprogram), fortbildning till yrkesverksamma samt forskarutbildning. För att

träbyggandet på sikt ska kunna etablera sig inom den akademiska värden krävs det att det finns

akademiska bärkraftiga forskarmiljöer.

x

Fortbildningsprogrammet bidrog till bildandet av starka akademiska miljöer.

Inte ensamt, utan detta måste ses i den stora utbyggnaden av finansiella resurser för FoU som

skedde under åren 2005-2008. Detta främst av VINNOVA och flera av de företag som

uppförde demonstrationsbyggnader inom ramen för träbyggnadsstrategin.

Före 2004 och när fortbildningsprogrammet riggades fanns fem generella forskningsmiljöer av

någon större omfattning som arbetade inom träbyggnadsområdet. Dessa fanns i Lund, i Luleå-

Skellefteå, på Chalmers och i Växjö samt vid SP Trätek. Kurser inom träbyggnad var (och är)

av naturliga skäl kopplade till utbildningar inom byggområdet. Inom civilingenjörsprogrammet

Väg- och Vatten på de fyra högskolorna (Lund, Chalmers, KTH och Luleå) gavs (ges)

träbyggnadskurser till en omfattning av mellan 7,5 - 15 högskolepoäng (motsvarande 5 - 10

”gamla” poäng) samt ett tio-tal examensarbeten per år. Högskoleingenjörsutbildningar inom

byggteknik gavs på 19 platser i Sverige. I de flesta av dessa gavs träbyggnad som en integrerad

del av en kurs i konstruktionsteknik (t ex stål- och träbyggnad). I Lund, Luleå samt i Växjö

fanns (finns) enskilda kurser som behandlar träkonstruktioner.

Under den tid som fortbildningsprogrammet genomfördes skapades genom egna initiativ på två

universitet möjligheter för att bilda mer fokuserade och långsiktiga forskargrupper inom

träbyggnadsområdet.

x

2005 initierade Luleå tekniska universitet en professur i Träbyggnad. Denna innehas i dag

av Lars Stehn

x

2007 initierade Växjö universitet en professur i Träbyggnadsteknik. Denna innehas i dag

av Erik Serrano.

Mellan åren 2004 - 2008 initierades och drevs dessutom ett antal stora FoU program

gemensamt finansierade av staten (via VINNOVA och strukturfondpengar, företag och

fakultetspengar från universiteten).

x

De viktigaste programmen är (var). SkeWood (i Skellefteå-Luleå), WDAT (i Växjö),

TräCentrumNorr (i Skellefteå-Luleå), NRA (som ett delprogram under VINNOVAS

branschforskningsprogram), Lean Wood Engineering (i Luleå) och CBBT (i Växjö). Totalt

sett satsningar på över 300 MSEK.

Det är just runt de två noderna Växjö och Luleå-Skellefteå som de akademiska miljöerna växer

fram, där träbyggnadsföretagen geografiskt finns samt initiativen tas för ökat träbyggande. Dessa

generella FoU program tillsammans med företagens starka egna satsningar på byggsystem och

därtill kopplad FoU, kommunernas initiativ att uppföra träbyggnader och hela områden (Välle

broar i Växjö) och universitetens satsningar på två professurer (båda deltagare i

fortbildningsprogrammet) har lagt en bra grogrund för en fortsatt industriell utveckling,

kompetenshöjning och forskningsmässig stöttning av träbyggnadsområdet i Sverige.

Samarbetet mellan medverkande företag, högskolor och institut har stärkts under

fortbildningsprojektet och ett förtroende har byggts upp, vilket utgör en god grund för fortsatt

samverkan både i liknande och andra kommande projekt.