Föreskrifterna i AFS 2019:3 innehåller bestämmelser om medicinska kontroller med
bedömning för tjänstbarhetsintyg för vissa typer av exponeringar, till exempel bly eller rök- och kemdykning. Tjänstbarhetsintyget innebär ett tvingande krav; har inte personen ett sådant intyg så får hen inte sysselsättas i arbetet. För att kunna utfärda sådana intyg krävs speciell kompetens av läkaren (se punkt A). För läkare som ska utfärda intyg för dykeriarbete gäller särskilda krav (se punkt B). För andra kontroller ställs krav på viss kompetens hos den gör undersökningen (se punkt C). Det finns också hälsokontroller föreskrivna av
Arbetsmiljöverket utan några angivna krav på kompetens för den som gör undersökningen (se punkt D).
A. För tjänstbarhetsintyg vid arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter, asbest, vissa syntetiska och oorganiska fibrer och kvarts, bly, kadmium, kvicksilver, klättring med stor nivåskillnad och rök- och kemdykning gäller följande kompetenskrav - Läkare medspecialistkompetens inom
o företagshälsovård, o yrkesmedicin,
o yrkes- och miljömedicin, o arbets- och miljömedicin, o arbetsmedicin, eller
o annan jämförlig specialitet, - eller
o Läkare med godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och ha minst 2 års heltidstjänstgöring under handledning inom
företagshälsovård eller motsvarande på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller inom försvarsmakten.
- eller
o Läkare en kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en därmed jämförlig utbildning, och ha minst 2 års heltidstjänstgöring under handledning inom företagshälsovård eller motsvarande, på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller inom Försvarsmakten.
- Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
B. För tjänstbarhetsintyg vid dykeriarbete gäller följande kompetenskrav
o Den som utför den medicinska kontrollen ska vara legitimerad läkare och ha god kunskap om dykerimedicinska bedömningar genom godkänt resultat från en dykerimedicinsk utbildning, som är kvalitetssäkrad mot standardkrav från European Diving Technology Committee (EDTC). Läkaren ska även ha goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär och god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
C. Föreskriften innehåller också bestämmelser om kompetens vid en del andra medicinska kontroller där det inte krävs tjänstbarhetsintyg.
Vibrationer
Den som utför medicinsk kontroll med avseende på vibrationer ska vara legitimerad läkare och ha goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, god kännedom om arbetstagares exponering och arbetsförhållanden, och klinisk kompetens att undersöka och utreda vibrationsrelaterade besvär.
Handintensivt arbete
Den som utför medicinsk kontroll med avseende på handintensivt arbete ska vara legitimerad läkare, legitimerad fysioterapeut, legitimerad naprapat eller legitimerad kiropraktor och ha goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, ha god kännedom om arbetstagares exponering och
arbetsförhållanden, ha klinisk kompetens för undersökning av rörelseorganen, och ha kompetens att bedöma om det handintensiva arbetet kan ge besvär i nacke skuldra, arm eller hand.
Nattarbete
Den som utför medicinsk kontroll med avseende på nattarbete ska vara legitimerad läkare och ha goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, ha god kännedom om arbetstagarens arbetsförhållanden, och ha klinisk kompetens att undersöka och utreda besvär som kan vara relaterade till nattarbete.
Vissa allergiframkallande kemiska produkter
Den som utför medicinsk kontroll med avseende på arbete med
allergiframkallande produkter som anges i 31§ ska vara legitimerad läkare och ha goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär, goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen och produkter, god kännedom om arbetstagares exponering och arbetsförhållanden, och klinisk kompetens att bedöma hudbesvär, bedöma allergiska besvär, och kunna tolka resultat från spirometriundersökningar.
D. Det finns också föreskrifter från Arbetsmiljöverket med krav på hälsoundersökningar men där det inte finns några speciella kompenskrav för den som gör kontrollen.
Buller, AFS 2005:16 (Allmänna råd. Det är viktigt att såväl läkare som annan personal som arbetar med hörselundersökningar har genomgått relevant utbildning om hur dessa ska genomföras och hur resultaten ska tolkas.)
Hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget, AFS 2005:20 (Inga kompetenskrav angivna för den som genomför hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.) Se också 3.4.6.
Smittrisker AFS 2018:4 (Arbetsgivare ska vid behov erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet.)
Elektromagnetiska fält AFS 2016:3 (I syfte att förebygga och tidigt
diagnosticera eventuella negativa hälsoeffekter orsakade av exponering för elektromagnetiska fält, ska lämpliga hälsoundersökningar genomföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Arbetstagare som är utsatta för särskilda risker kan behöva rådgivning hos exempelvis
företagshälsovården för att se till att arbetstagarna helt förstår eventuella restriktioner för dem i deras miljö.)
Arbete med försöksdjur 1990:11 (Arbetsgivare ska erbjuda arbetstagare som regelmässigt ska sysselsättas i arbete med allergiframkallande försöksdjur, läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Arbetstagare som är allergisk eller överkänslig mot någon faktor i arbetsmiljön ska erbjudas periodisk
läkarundersökning.
Minderårigas arbetsmiljö AFS 2012:3 (Arbetsgivare, uppdragstagare, skolhuvudmän och praktikgivare ska se till att regelbundna medicinska kontroller görs av den minderårige om det behövs för att bedöma risker beträffande den minderåriges säkerhet, fysiska eller psykiska utveckling.) Artificiell optisk strålning AFS 2009:7 (Arbetsgivaren ska erbjuda
arbetstagaren läkarundersökning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Medicinska kontroller i arbetslivet om exponeringen för artificiell optisk strålning överskridit gränsvärdena i 4§ eller det vid en läkarundersökning visar sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverka på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen. )
Arbete vid bildskärm AFS 1998:5 (Arbetsgivare ska se till att arbetstagare som normalt ska arbeta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen
genomgår synundersökning. Om resultaten av synundersökningen visar att det behövs en kompletterande undersökning av ögonläkare med hänsyn till synkraven i bildskärmsarbetet skall arbetsgivaren ordna en sådan
undersökning.)