Koncentrationsrisk Härifrån är det nya frågor

9. Risker och riskhantering

9.3. Koncentrationsrisk Härifrån är det nya frågor

Koncentrationsrisker uppstår i engagemang som är koncentrerade till exempelvis ett fåtal kunder, en viss bransch, värdepapper emitterade av en viss emittent, eller ett specifikt geografiskt område.

Koncentrationsrisker kan också uppstå när grupper av exponeringar uppvisar en betydande grad av samvariation.

Nordnet har ett tjänste- och produktutbud som riktas mot ett brett spektrum av kunder i hela Norden med förhållandevis låga exponeringsbelopp per kund, god geografisk spridning och stor variation i sitt handelsbeteende. Nordnet har etablerade rutiner och arbetssätt som syftar till att undvika koncentrationer mot enskilda emittenter. Kreditportföljerna uppvisar begränsade exponeringar mot enskilda kredittagare och är väl spridd på de geografiska marknaderna. Bolåneportföljen har en stor koncentration mot de tre storstadsområdena i Sverige. Nordnet bevakar koncentrationsriskerna löpande och mäter specifikt tre olika typer av koncentrationsrisk:

 Koncentration mot enskilda motparter (namnkoncentration)

 Koncentration mot enskilda motparter (branschkoncentration)

 Koncentration mot enskilda länder eller regioner (geografisk koncentration) 9.4. Marknadsrisk

Marknadsrisk hänförs till risken att det verkliga värdet på ett finansiellt instrument eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument påverkas av förändringar i marknadspriser. Nordnet exponeras för marknadsrisker i form av ränterisk, valutakursrisk och aktiekursrisk. Då Nordnets verksamhet är uppbyggd kring kundhandel och inte bedriver någon handel för egen räkning är ränteriskerna företrädesvis hänförliga till bankboken. Valutakursriskerna uppstår vid skillnader mellan tillgångar respektive skulder i olika valutor. Riskaptiten för marknadsrisk är låg varmed strategin är att matcha tillgångar och skulder avseende valutor, ränteindex och bindningstider.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntorna. Ränterisker i form av prisrisk och kassaflödesrisk uppkommer vid löptidsobalans mellan tillgångar och skulder samt i förändringar av tillgångars värde till följd av förändringar i marknadsräntorna.

Nordnets kreditgivning sker företrädesvis till rörlig ränta och finansieras huvudsakligen av inlåning till rörlig

ränta. Ränterisken bedöms vara begränsad då kreditomsättningshastigheten är relativt hög, samt att

kreditavtalen tillåter räntejusteringar med relativt kort periodicitet. Styrelsen har fastställt limiter för

maximal ränterisknivå och räntekänsligheten mäts och rapporteras dagligen till riskkontrollfunktionen och

CFO. Vid varje kvartalsskifte genomförs dessutom en känslighetsanalys av portföljen i samband med

ränteriskrapporteringen till Finansinspektionen.

34 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Vid årsskiftet uppgick ränterisken till 317,1 (215,0) MSEK vid en negativ förändring av marknadsräntan om två (två) procentenheter, vilket skulle belasta resultatet efter skatt och minska det egna kapitalet med 251,8 (162,3) MSEK.

Valutakursrisk

Valutakursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Nordnets hemmamarknad är Norden varmed valutaexponering huvudsakligen uppstår i NOK, DKK och EUR men det finns även valutaflöden i exempelvis GBP, CAD och USD. Nordnet genomför dagligen valutaväxlingar för att begränsa valutakursrisken och innehar endast mindre flödesrelaterade valutapositioner över mer än en bankdag.

För att ytterligare begränsa valutarisken placerar gruppen likviditet i samma valuta som inlåning och därmed i samma valuta som skulden uppstår i. Enligt med av styrelsen fastställd policy mäter och rapporterar Nordnet sin valutakursrisk löpande. Policyn innehåller limiter för maximalt tillåten nettoexponering i utländsk valuta.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Nordnets direkta exponering mot aktiekursrisk är låg då koncernen normalt inte innehar egna positioner. Vid årsskiftet uppgick den totala egna exponeringen mot aktiekursrisk till 5,2 (7,3) MSEK. En generell förändring av aktiekurserna om 10 procent innebär en risk om cirka 0,5 (0,7) MSEK, vilket skulle belasta resultatet efter skatt och minska det egna kapitalet med 0,4 MSEK. I samband med att Nordnet deltar som distributör vid nyemissioner och spridningserbjudanden kan Nordnet även välja att delta som garant för del av emissionen. Inga sådana garantier ställdes över årsskiftet.

9.5. Operativ risk

Operativ risk avser risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk, compliance- och HR-risk. Förutom alla de risker som kan sammankopplas med mänskliga fel och misstag kan typiska exempel på operativa risker vara; datorhaveri, nyckelpersonberoende, bedrägerier, bristande efterlevnad av lagar och interna regelverk eller externa händelser som brand, naturkatastrofer, sabotage eller förändringar av lagar och regelverk.

För att upprätthålla en god intern kontroll av operativa risker har Nordnet väl fungerande system och rutiner samt löpande utbildning av personal. Primärt ansvariga för hantering av operativa risker är de enskilda avdelningarna och funktionerna ute i organisationen. Självutvärderingsprocessen omfattar identifiering och utvärdering av operativa risker i samtliga väsentliga processer. Självutvärderingen baseras på en gemensam metod och dokumenteras i ett gemensamt systemstöd. Resultatet rapporteras årligen till styrelse och VD. Utifrån självutvärderingen samt inträffade incidenter identifierar Nordnet operativa risker i sina produkter, tjänster, funktioner, processer och IT-system. Riskkontrollfunktionen stöttar och vägleder avdelningar i deras riskarbete samt utför den oberoende uppföljningen av hanteringen av operativa risker och rapporterar till styrelse och VD.

Av Nordnets verksamhet följer att IT-risker och informationssäkerhet är av stor betydelse. Den snabba tekniska utvecklingen skapar inte bara möjligheter utan även hot i form av cyberattacker, insiderattacker, IT-störningar och online-bedrägerier.

Då den digitala plattformen för sparande och investeringar utgör kärnan i verksamheten är Nordnets mest

väsentliga operativa risker relaterade till dess ICT-system (Information and Communication Technology).

35 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Nordnets framgång är i mycket stor utsträckning beroende av sömlösa processer och plattformens tillgänglighet, vilket ställer höga krav på programvara, tekniska system och infrastruktur för att man ska kunna tillhandahålla sina produkter och tjänster till kunder. Nordnets ICT-system hanterar en stor mängd data och transaktioner, varav många sker i realtid. Hastigheten, kvaliteten och tillförlitligheten i ICT-systemen och infrastrukturen är av grundläggande betydelse för Nordnets verksamhet. Nordnets verksamhet och system kan påverkas av störningar eller avbrott på grund av olika externa och interna händelser. Långvariga driftstörningar i Nordnets ICT-system och Nordnets tjänster kan orsaka transaktionsproblem, innefattande bland annat att kunder inte kan handla värdepapper eller inte får tillgång till rätt information. Tekniska fel, bedrägerier, eller externa händelser som orsakar avbrott i verksamheten kan även resultera i förlust av data.

Cyberhotet mot den digitala finanssektorn i allmänhet är omfattande och Nordnets verksamhet är därmed exponerad för cyberattacker, insiderattacker och bedrägerier. Det finns en risk att brister i, eller kringgående av, Nordnets data och cybersäkerhetsåtgärder, kan resultera i ett intrång och/eller en förlust.

Sådana förluster kan föranledas av bland annat DDoS-attacker, virus, spionprogram eller annan obehörig åtkomst till, eller skada på, Nordnets system eller data. De tekniker som används för att bereda sig obehörig åtkomst till, eller sabotera system och data förändras ständigt, blir allt mer sofistikerade och kanske inte är kända förrän de används mot Nordnet eller dess samarbetspartners.

För Nordnet är upprätthållandet av en hög cybersäkerhetsnivå grundläggande i form av ett starkt, digitalt

skalskydd med höga säkerhetsnivåer. Utveckling och utfall följs noga upp av såväl företagsledning som

styrelse. En särskild funktion för IT-säkerhet arbetar med att identifiera, förebygga och kontrollera risker

relaterade till Nordnets IT-system.

10. Bilagor

Tabell 5 - EU KM1, Key metrics template (MSEK)

2021-12-31 2021-09-30 2021-06-30 2021-03-31 2020-12-31

Tillgänglig kapitalbas (belopp)

1 Kärnprimärkapital 2 656 2 935 2 691 2 602 2 452

2 Primärkapital 3 756 3 435 3 191 3 102 2 952

3 Totalt kapital 3 756 3 435 3 191 3 102 2 952

Riskvägda exponeringsbelopp

4 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 17 399 15 738 15 280 14 300 13 518

Kapitalrelationer (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

5 Kärnprimärkapitalrelation (i %) 15,3% 18,7% 17,6% 18,2% 18,1%

6 Primärkapitalrelation (i %) 21,6% 21,8% 20,9% 21,7% 21,8%

7 Total kapitalrelation (i %) 21,6% 21,8% 20,9% 21,7% 21,8%

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

EU 7a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera andra risker än

risken för alltför låg bruttosoliditet (i %) 6,5% 6,5% 5,4% 6,3% 7,0%

EU 7b varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i

procentenheter) 3,6% 3,6% 3,6% 4,2% 4,7%

EU 7c varav: ska utgöras av primärkapital (i procentenheter) 4,9% 4,9% 4,4% 5,1% 5,7%

EU 7d Totala kapitalbaskrav för översyns- och

utvärderingsprocessen (i %) 14,5% 14,5% 13,4% 14,3% 15,0%

Kombinerat buffertkrav och samlat kapitalkrav (som en procentandel av det riskvägda exponeringsbeloppet)

8 Kapitalkonserveringsbuffert (i %) 2,5% 2,5% 2,5% 2,5% 2,5%

EU 8a

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå (i

9 Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (i %) 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1%

EU 9a Systemriskbuffert (i %)

Tillgängligt kärnprimärkapital efter uppfyllande av de totala kapitalbaskraven för översyns- och

utvärderingsprocessen (i %)

7,1% 7,4% 7,5% 7,4% 6,9%

Bruttosoliditetsgrad

13 Totalt exponeringsmått 78 925 77 285 74 968 76 766 73 387

14 Bruttosoliditetsgrad (i %) 4,8% 4,4% 4,3% 4,0% 4,0%

Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)

EU 14a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför

låg bruttosoliditet (i %)

EU 14b varav: ska utgöras av kärnprimärkapital (i

procentenheter)

EU 14c Totala krav avseende bruttosoliditetsgrad för översyns-

och utvärderingsprocessen (i %) 3,0% 3,0% 3,0%

Bruttosoliditetsbuffert och samlat bruttosoliditetskrav (som en procentandel av det totala exponeringsmåttet)

EU 14d Krav på bruttosoliditetsbuffert (i %)

EU 14e Samlat bruttosoliditetskrav (i %) 3,0% 3,0% 3,0%

Likviditetstäckningskvot

15 Totala högkvalitativa likvida tillgångar (viktat värde –

37 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Stabil nettofinansieringskvot

18 Total tillgänglig stabil finansiering 65 640 62 788 59 851

19 Totalt behov av stabil finansiering 26 960 26 229 25 259

20 Stabil nettofinansieringskvot (i %) 243,5% 239,4% 237,0%

Tabell 6 - EU OV1, Översikt över totala riskvägda exponeringsbelopp

Totala riskvägda exponeringsbelopp

Totala kapitalbaskrav

a b c

2021-12-31 2020-12-31 2021-12-31

1 Kreditrisk (exklusive motpartskreditrisk) 12 929 867 9 757 902 1 034 389

2 Varav schablonmetoden 12 929 867 9 757 902 1 034 389

16 Värdepapperiseringsexponeringar utanför handelslagret (efter

tillämpning av taket)

17 Varav intern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering

18 Varav extern kreditvärderingsmetod för värdepapperisering

(inbegripet internbedömningsmetoden)

19 Varav schablonmetoden för värdepapperisering

19a Varav 1 250 %/avdrag

20 Positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk (marknadsrisk) 38 674 35 811 3 094

21 Varav schablonmetoden 38 674 35 811 3 094

24 Belopp under trösklarna för avdrag (föremål för

riskviktning på 250 %) 318 501 317 849 25 480

38 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Tabell 7 – EU CCYB1, Den geografiska fördelningen av de kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska kapitalbufferten

a b c d e f

Allmänna kreditexponeringar Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Värdepapper-

Summan av långa och korta positioner för

Tabell 8 - EU CCyB2, Belopp av institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert (MSEK)

2021-12-31 2020-12-31

1 Totalt riskvägt exponeringsbelopp 17 399 13 518

2 Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde 0,1% 0,1%

3 Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertkrav 25,7 17,4

39 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Tabell 9 - EU LR1, LRSum: Sammanfattande avstämning av redovisningstillgångar och exponeringar i bruttosoliditetsgrad

Tillämpligt belopp

1 Sammanlagda tillgångar enligt offentliggjorda finansiella rapporter 232 544 159

2 Justering för enheter som är konsoliderade för redovisningsändamål men som inte omfattas av

konsolideringen enligt tillsynskrav -2 423 631

3 (Justering för värdepapperiserade exponeringar som uppfyller de operativa kraven för

godkännande av risköverföring)

4 (Justering för tillfälligt undantag för exponeringar mot centralbanker (i tillämpliga fall))

(Justering för förvaltningstillgångar som redovisas i balansräkningen i enlighet med de tillämpliga redovisningsreglerna men som undantas från det totala exponeringsmåttet i enlighet med artikel 429a.1 (i) i kapitalkravsförordningen)

-152 165 467 6 Justering för avistaköp och avistaförsäljning av finansiella tillgångar som omfattas av

handelsdagsredovisning

7 Justering för godtagbara överföringar för poolning av kontanta medel

8 Justering för finansiella derivatinstrument

9 Justering för transaktioner för värdepappersfinansiering

10 Justering för poster utanför balansräkningen (dvs. konvertering till kreditekvivalenter för

exponeringar utanför balansräkningen) 1 698 900

11 (Justering för krav på försiktig värdering och specifika och allmänna avsättningar som har lett till

reducerat primärkapital) -729 431

EU-11a (Justering för exponeringar som undantas från det totala exponeringsmåttet i enlighet med

artikel 429a.1 c i kapitalkravsförordningen)

EU-11b (Justering för exponeringar som undantas från det totala exponeringsmåttet i enlighet med

artikel 429a.1 j i kapitalkravsförordningen)

12 Andra justeringar

13 Totalt exponeringsmått 78 924 531

Tabell 10 - LR2, LRCom: Bruttosoliditetsgrad enligt enhetligt offentliggörande

Bruttosoliditetsgrad för exponering –

kapitalkravsförordningen

a b

2021-12-31 2020-12-31 Exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering)

1 Poster i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering, men

inklusive säkerhet) 77 955 061 72 837 002

2 Tilläggsbelopp med avseende på ställd derivatsäkerhet som dragits av från tillgångarna i balansräkningen i enlighet med de tillämpliga redovisningsreglerna

3 (Avdrag för tillgångar i form av fordringar för kontant tilläggsmarginalsäkerhet i derivattransaktioner)

4 (Justering för värdepapper som tagits emot under transaktioner för värdepappersfinansiering och som

redovisas som en tillgång)

5 (Allmänna kreditriskjusteringar av poster i balansräkningen)

6 (Tillgångsbelopp som dragits av för att fastställa primärkapital) -729 431 -811 826

7 Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för

värdepappersfinansiering) 77 225 631 72 025 176

Derivatexponeringar

40 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

8 Återanskaffningskostnad som sammanhänger med derivattransaktioner enligt schablonmetoden för motpartskreditrisk (dvs. netto av den medräkningsbara kontanta tilläggsmarginalsäkerheten)

EU-8a Undantag för derivat: Bidrag till ersättningskostnader enligt den förenklade schablonmetoden

9 Tilläggsbelopp för möjlig framtida exponering i samband med derivattransaktioner enligt

schablonmetoden för motpartskreditrisk

EU-9a Undantag för derivat: Bidrag till möjlig framtida exponering enligt den förenklade schablonmetoden

EU-9b Exponering fastställd enligt ursprunglig åtagandemetod

10 (Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden) (schablonmetod

för motpartskreditrisk)

EU-10a (Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden) (förenklad

schablonmetod)

EU-10b (Undantagen central motpartsdel av handelsexponeringar som clearats av kunden) (ursprungligt

åtagande-metod)

11 Justerat effektivt teoretiskt belopp i skriftliga kreditderivat

12 (Justerade effektiva teoretiska kvittningar och tilläggsavdrag för skriftliga kreditderivat)

13 Sammanlagda derivatexponeringar

Exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering 14 Bruttotillgångar i transaktioner för värdepapperisering (utan godkännande av nettning) efter justering för

försäljningstransaktioner

15 (Nettade belopp för kontantskulder och kontantfordringar av bruttotillgångar i transaktioner för

värdepapperisering)

16 Motpartens kreditriskexponering mot tillgångar i transaktioner för värdepappersfinansiering

EU-16a Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Motpartens kreditriskexponering i enlighet med artiklarna 429e.5 och 222 i kapitalkravsförordningen

17 Exponeringar mot förmedlade transaktioner

EU-17a (Undantagen central motpartsdel av exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som

clearats av kunden)

18 Sammanlagda exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering

Andra exponeringar utanför balansräkningen

19 Exponeringar utanför balansräkningen i effektiva teoretiska belopp 16 795 469 12 620 795

20 (Justeringar för konvertering till kreditekvivalenter) -15 096 569 -11 259 252

21 (Allmänna avsättningar som dragits av för att fastställa primärkapital och specifika avsättningar förbundna med exponeringar utanför balansräkningen)

22 Exponeringar utanför balansräkningen

1 698 900 1 361 543 Undantagna exponeringar

EU-22a (Exponeringar som undantas från det totala exponeringsmåttet i enlighet med artikel 429a.1 c i

kapitalkravsförordningen)

EU-22b (Undantagna exponeringar i enlighet med artikel 429a.1 j i kapitalkravsförordningen (i och utanför

balansräkningen))

EU-22c (Undantagna exponeringar för offentliga utvecklingsbanker (eller utvecklingsenheter) – Offentliga

investeringar)

EU-22d (Undantagna exponeringar för offentliga utvecklingsbanker (eller utvecklingsenheter) – Subventionerade

lån)

EU-22e

(Undantagna exponeringar vid förmedling (passing-through) av subventionerade lån för icke-offentliga utvecklingsbanker (eller utvecklingsenheter))

EU-22f (Undantagna garanterade delar av exponeringar i samband med exportkrediter)

EU-22g (Undantagna överskjutande säkerheter som deponerats hos trepartsagenter)

41 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

EU-22h

(Undantagna värdepapperscentralrelaterade tjänster hos värdepapperscentraler/institut i enlighet med artikel 429a.1 o i kapitalkravsförordningen)

EU-22i (Undantagna värdepapperscentralrelaterade tjänster hos utsedda institut i enlighet med artikel 429a.1 p i

kapitalkravsförordningen)

EU-22j (Minskning av exponeringsvärdet för förfinansieringslån eller mellankredit)

EU-22k (Sammanlagda undantagna exponeringar)

Kapitalmått och totalt exponeringsmått

23 Primärkapital 3 755 937 2 951 605

24 Totalt exponeringsmått 78 924 531 73 386 719

Bruttosoliditetsgrad

25 Bruttosoliditetsgrad (i %) 4,76% 4,02%

EU-25 Bruttosoliditetsgrad (bortsett från inverkan av undantaget för offentliga investeringar och

subventionerade lån) (%) 4,76% 4,02%

25a Bruttosoliditetsgrad (bortsett från inverkan av tillämpliga tillfälliga undantag för

centralbanksreserver) (%) 4,76% 4,02%

26 Lagstadgade minimikrav på bruttosoliditetsgrad (%) 3,00% 3,00%

EU-26a Ytterligare kapitalbaskrav för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet (%)

EU-26b varav: som utgörs av kärnprimärkapital

27 Krav på bruttosoliditetsbuffert (%)

EU-27a Samlade bruttosoliditetskrav (%) 3,00% 3,00%

Val av övergångsarrangemang och relevanta exponeringar

EU-27b Val av övergångsarrangemang för definition av kapitalmåttet Fullt infasad Fullt infasad Offentliggörande av medelvärden

28 Dagliga medelvärden för bruttotillgångar i transaktioner för värdepapperisering efter justering för försäljningstransaktioner och nettning av förbundna kontantskulder och kontantfordringar

29 Värdet vid kvartalsslut för bruttotillgångar i SFT, efter justering för försäljningstransaktioner och efter nettning av belopp för kontantskulder och kontantfordringar

Totalt exponeringsmått (inbegripet inverkan av tillämpliga tillfälliga undantag för

centralbanksreserver) som omfattar medelvärden från rad 28 av bruttotillgångar i SFT (efter justering för försäljningstransaktioner och efter nettning av belopp för kontantskulder och kontantfordringar)

30a

Totalt exponeringsmått (bortsett från inverkan av tillämpliga tillfälliga undantag för

Bruttosoliditetsgrad (inbegripet inverkan av tillämpliga tillfälliga undantag för

31a

Bruttosoliditetsgrad (bortsett från inverkan av tillämpliga tillfälliga undantag för

42 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Tabell 11 - EU LR3 LRSpl, Uppdelning av exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar)

Bruttosoliditetsgrad för exponering –

kapitalkravsförordningen EU-1 Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för

derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna

exponeringar) varav: 77 955 061

EU-2 Exponeringar i handelslagret 0

EU-3 Exponeringar utanför handelslagret, varav: 77 955 061

EU-4 Säkerställda obligationer 22 523 327

EU-5 Exponeringar som hanteras som exponeringar mot suveräna stater 16 071 174

EU-6 Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala

utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som

inte behandlas som exponeringar mot suveräna stater 860 001

EU-7 Institut 5 203 863

EU-8 Säkrade genom panträtt i fastigheter 5 681 260

EU-9 Hushållsexponeringar 19 834 353

EU-10 Företag 3 129 462

EU-11 Fallerande exponeringar 72 481

EU-12 Övriga exponeringar (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och övriga

motpartslösa tillgångar) 4 579 141

Tabell 12 - EU LRA, offentliggörande av kvalitativ information om bruttosoliditetsgrad

Rad Fri text

a) En beskrivning av vilka åtgärder som vidtas för att hantera risken för alltför låg bruttosoliditet

I de fall bolaget riskerar alltför låg bruttosoliditet har bolaget en handlingsplan, i ett sådant scenario så kan bolaget att använda olika redskap för att återgå till det lagstadgade kravet. Exempel på sådana åtgärder är beslut om minskning av utdelning och nyemission för att stärka T1-kapitalet, bolaget ser även att de kan på längre sikt avyttring av delar av portföljen för att minska exponeringen.

b) En beskrivning av de faktorer som har påverkat bruttosoliditeten under den period som den offentliggjorda bruttosoliditeten avser

Bolagets bruttosoliditet drivs indirekt av inlåningen. Inlåningen är stabil och följer kundernas sparkapital, den marginella förändringen i bruttosoliditet mellan 2021-Q3 och 2021-Q4 beror främst på att exponeringen har ökat något. Historiskt sett har inlåningen ökat kraftigt över en kort period vid ett enstaka tillfälle till följd av volatiliteten på aktiemarknaden då kunder tenderar att sälja sina innehav på grund av osäkerheten.

Tabell 13 - EU LIQ1, Kvantitativ information om likviditetstäckningskvot

a b c d e f g h

Totalt ovägt värde (medelvärde) Totalt vägt värde (medelvärde)

EU 1a

Kvartalet avslutas den (DD månad

ÅÅÅÅ) 2021-12-31 2021-09-30 2021-06-30 2021-03-31 2021-12-31 2021-09-30 2021-06-30 2021-03-31

EU 1b

Antal datapunkter som använts vid

beräkningen av medelvärden 12 12 12 12 12 12 12 12

HÖGKVALITATIVA LIKVIDA TILLGÅNGAR 1 Summa av högkvalitativa likvida

tillgångar 29 172 806 29 291 340 29 996 808 31 791 291

KASSA – UTFLÖDEN

2 Inlåning från allmänheten och inlåning

från småföretagskunder, varav: 56 386 956 54 013 963 52 481 568 51 888 988 4 368 337 4 202 612 4 075 097 4 021 491

3 Stabila inlåningar 37 117 786 35 296 996 34 107 126 33 457 791 1 855 889 1 764 850 1 705 356 1 672 890

43 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

4 Mindre stabila inlåningar 19 269 170 18 716 967 18 374 442 18 431 197 2 512 448 2 437 762 2 369 741 2 348 601 5 Kapitalmarknadsfinansiering utan

säkerhet 9 051 055 10 066 864 10 314 897 10 580 537 2 927 104 3 169 312 3 142 642 3 118 157

6 Operativ inlåning (alla motparter) och inlåningar i nätverk av kooperativa banker

7 509 892 8 634 519 9 061 733 9 500 530 1 877 473 2 158 630 2 265 433 2 375 132

7 Icke-operativa inlåningar (alla motparter) 1 541 163 1 432 345 1 253 164 1 080 007 1 049 631 1 010 682 877 209 743 025

8 Skuld utan säkerhet

9 Kapitalmarknadsfinansiering mot

säkerhet

10 Ytterligare krav 15 795 370 14 958 704 14 124 494 13 261 272 904 221 848 260 796 981 743 524

11 Utflöden kopplade till

derivatexponeringar och andra krav på säkerhet

403 809 433 545 442 953 443 052 61 440 55 927 50 678 44 305

12 Utflöden kopplade till finansieringsförlust

för skuldprodukter

13 Kredit- och likviditetsfaciliteter 15 391 561 14 525 159 13 681 541 12 818 220 842 781 792 332 746 303 699 218

14 Andra avtalsmässiga

finansieringsskyldigheter 25 386 21 466 15 927 16 891

15 Andra villkorade

finansieringsskyldigheter

16 SUMMA KASSAUTFLÖDEN 8 199 662 8 220 184 8 014 720 7 883 172

KASSA – INFLÖDEN

17 Utlåning mot säkerhet (t.ex. omvända

repor)

18 Inflöden från fullt presterande

exponeringar 122 060 124 674 141 151 131 023 61 030 62 337 70 575 65 512

19 Andra kassainflöden 2 547 726 2 632 235 2 452 566 2 470 612 1 189 534 1 166 726 1 045 299 962 786

EU-19a

(Mellanskillnaden mellan summan av vägda inflöden och summan av vägda utflöden som uppkommer på grund av transaktioner i tredjeländer när det finns överföringsbegränsningar eller som är denominerade i icke-konvertibla valutor)

EU-19b

(Överskott av inflöden från ett

specialiserat kreditinstitut)

SUMMA JUSTERAT VÄRDE

EU-21 LIKVIDITETSBUFFERT 29 172 806 29 291 340 29 996 808 31 791 291

22 SUMMA NETTOKASSAUTFLÖDEN 6 949 098 6 991 121 6 898 846 6 854 874

23 LIKVIDITETSTÄCKNINGSKVOT 420% 419% 435% 464%

44 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

Tabell 14 - EU LIQA, Hantering av likviditetsrisk Rad

nr Kvalitativ information – Fri text

Strategier och processer för hantering av likviditetsrisk, inklusive riktlinjer för diversifiering i fråga om källor och löptid för planerad finansiering.

Drygt en tredjedel av inlåningen används för att finansiera utlåningen, resterande inlåning placeras i räntebärande värdepapper med hög kreditkvalitet och hög likviditet, med en motsvarande valutafördelning som den inlåning som finansierar värdepapperna. Den huvudsakliga placeringsriktlinjen är att värdepapper i bankens likviditetsportfölj hålls till förfall. Bolagets likviditetsrisk reduceras av att finansieringen är spridd på många kunder och på flera geografiska marknader och betalningsberedskapen bedöms som mycket god, koncentrationer i inlåningen, både på kund- och geografisk basis, följs upp dagligen.

Likviditetsriskhanteringen är framåtblickande och kontinuerliga gapanalyser och stresstester utförs. Vid behov anpassar Treasury likviditetspositionen intradag eller i framtiden, antingen genom investeringar för att minska kassan eller genom att använda sig av finansieringsinstrument för att öka kassan. Exempelvis genom:

• Utnyttja intradagskrediter hos centralbank eller bank

• FX-swap för att täcka upp underskott i enskilda valutor

• Försäljning av innehav

• Belåning av värdepapper b) Riskhanteringsfunktionens struktur

och organisation (behörighet, stadga, andra relevanta förhållanden).

Riskkontrollfunktionen står direkt under VD och rapporterar direkt till styrelsen.

Riskfunktionen oberoende från de affärs- och stödenheter de övervakar och kontrollerar, och organisatoriskt är de även oberoende av varandra.

En beskrivning av

centraliseringsgraden av likviditetshanteringen och samverkan mellan gruppens enheter.

Organisationen för hantering av likviditetsrisker tar sin ansats i Finanspolicy och Treasuryinstruktion. Treasury ansvarar för att hantera likviditetsrisken och likviditetsreserven. Genom att organisationen är uppbyggd på så sätt att Treasury centralt ansvarar för Bankens totala likviditet och kontoägarna ansvarar för likviditeten på respektive bankkonto/säkerhetsdepå så uppnår banken en väl fungerande och responsiv likviditetshantering både på kort och på lång sikt. Treasury funktionen samverkar med

"kontoägarna" som är den enhet som ansvarar för respektive bankkonto där bolaget håller likvid eller säkerheter. Kontoägarna skickar även in kassaflödesprognoser till Treasury samt beställer och skickar över likvida medel till Treasury vid behov. Treasury begränsar och följer även upp kontoägarnas möjligheter att låsa upp likvida medel över natten. Middle Office säkerställer kvalitén på mottagna prognoser genom en uppföljning av prognos mot faktiskt utfall.

Riskrapporteringens och

mätsystemens omfattning och karaktär.

Treasuryavdelningen på bolaget ansvarar för att löpande bevaka, analysera, prognosticera och hantera likviditetsrisker. Treasury ansvarar även för den dagliga hanteringen av likviditetsrisken och likviditetsreserven. Detta sker i sammarbete med kontoägarna.

Kontoägarna uppdaterar löpande sina kassaflödesprognoser till Treasury som i sin tur följer upp samt säkerställer kvalitén på mottagna prognoser genom kontinuerlig backtesting.

Baserat på mottagen information så övervakar och hanterar Treasury Nordnets totala likviditet inklusive pantsatta tillgångar. Likviditetsriskhantering är en framåtblickande och kontinuerlig process som även innefattar gapanalyser och stresstester.

Följande stresstester utförs av bolaget för att monitorera likviditetsrisken:

• Likviditetstäckning (intern definition av LCR)

• Likviditetstäckning (LCR)

• Överlevnadshorisont (marknadsstress, företagsstress och kombinerad stress)

• Största minskning av inlåningen under en 90-dagars period de senaste 36 månaderna.

• Stressad kassakapacitet

Riktlinjer för säkring och reducering av likviditetsrisken samt strategier och processer för övervakning av de risksäkrande och riskreducerande åtgärdernas fortlöpande effektivitet.

Styrelsen har fastställt policys för limiter, ansvarsfördelning, uppföljning och beredskapsplaner. Nordnets beredskapsplan innehåller bland annat riskindikatorer, ansvarsfördelningar och likviditetsskapande handlingsplaner vid störningar. Styrelsen har beslutat att Nordnet har en låg riskaptit för likviditetsrisk.

I enlighet med Nordnets finanspolicy är endast obligationer och statsskuldsväxlar med en

rating om lägst

BBB- enligt Standard & Poor’s, Moody's eller Fitch är tillåtna. Nordnets finanspolicy stipulerar gällande likviditetsportföljen att en tillgång måste avyttras om emittentens kreditbetyg faller under BBB- (Standard & Poor’s resp. Fitch/Moody's). Om tillgången avser en säkerställd obligation, får kreditbetyget inte falla under AA-/Aa3. Likviditetsrisken reduceras ytterligare av att finansieringen är spridd på många kunder, varav flertalet omfattas av den statliga insättningsgarantin och på flera geografiska marknader vilket sammantaget medför att betalningsberedskapen bedöms som mycket god. Rutiner för placeringar i finansiella instrument följer fastställda policyer och instruktioner. Dessa reglerar typ av placering, limiter per motpart, tillåtna emittenter, maximal räntebindningstid såväl som rutiner för att säkerställa kvaliteten hos motparter och ställda säkerheter. Innehav i värdepapper utgörs av certifikat, obligationer och statsskuldsväxlar utgivna av banker, företag, stater, kommuner och landsting.

45 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

f) Översikt över bankens beredskapsplan för finansiering av oförutsedda utgifter.

Vid en identifierad likviditetsstress kan beredskapsplanen för likviditetsrisker aktiveras. De kvantitativa indikatorerna som utlöser beredskapsplanen tillsammans med handlingsalternativen är inkorporerade i den dagliga likviditetshanteringen på Treasury. Om den identifierade likviditetsstressen är mer omfattande så sammankallas Asset and Liability Committee (ALCO). ALCO, som utgörs av CEO, CFO, CCO, CRO, och Head of Treasury, har bredare möjligheter att påverka Bankens balansräkning för att undanröja likviditetskriser.

ALCO tar därför i ett sådant läge över ansvaret för likviditetsrisken på Banken och informerar styrelsen om den uppkomna situationen var på styrelsen har att fatta beslut om huruvida återhämtningsplanen ska aktiveras.

g) En förklaring av hur stresstester används.

Regelbundna stresstester säkerställer likviditetsberedskap under förutsättningar som avviker från det normala, såsom väsentliga utflöden av inlåning från allmänheten, störningar på kapitalmarknaden samt försämrade återbetalningsbeteenden. För att ytterligare testa bolagets likviditet och dess resistens mot marknads- respektive stresstester för varje materiell valuta för att säkerställa efterlevnad av uppsatta

En deklaration som har godkänts av ledningsorganet om att institutets

arrangemang för

likviditetsriskhantering är tillfredsställande, där det försäkras att de likviditetsriskhanteringssystem som införts är ändamålsenliga i förhållande till institutets profil och strategi.

Styrelsen har fastställt policys för limiter, ansvarsfördelning, uppföljning och beredskapsplaner. Bolagets beredskapsplan innehåller bland annat riskindikatorer, ansvarsfördelningar och likviditetsskapande handlingsplaner vid allvarliga störningar.

Styrelsen har beslutat att bolaget har en låg riskaptit för likviditetsrisk.

En kortfattad likviditetsriskförklaring som har godkänts av ledningsorganet, där det ges en kort beskrivning av institutets övergripande likviditetsriskprofil i samband med affärsstrategin. Denna förklaring ska innehålla nyckeltal och siffror (andra än de som redan ingår i mallen EU LIQ1 i

denna tekniska

genomförandestandard) som ger externa intressenter en omfattande överblick över institutets likviditetsriskhantering, inbegripet hur likviditetsriskprofilen samverkar med den risktolerans som ledningsorganet

har fastställt.

Dessa nyckeltal kan omfatta följande:

För att säkerställa att bolaget har tillräckligt med likvida medel för att infria sina betalningsförpliktelser så definierar styrelsen likviditetsreserven enligt följande:

- Bolagets likviditetsreserv skall minst utgöra 10 % av kundernas deponeringar i de nordiska valutorna hos bolag. Tillgångarna som skall användas som likviditetsreserv får utgöras av likvida medel tillgängliga nästkommande dag deponerade hos bank eller andra högkvalitativa tillgångar som är belåningsbara i centralbanker. Bolagets likviditetsreserv får ej användas som säkerheter”.

För att testa att likviditetsreserven är tillräcklig stor så definieras genom Finanspolicy att:

- Bolaget skall ha likviditet inkluderande likviditetsreserv, men exkluderande ställda säkerheter och likvida medel som används för kundengagemang, motsvarande den största minskningen av inlåningen under någon 90-dagarsperiod den senaste

36-månadersperioden”.

Likviditetsreservens storlek (överskottslikviditet exklusive av centralbank ej godkända tillgångar) översteg vid rapporteringstillfället med mycket god marginal över det fastställda interna kravet satt av styrelsen.

Förutom likviditetsreserven så definieras vidare i Treasuryinstruktionen hur stor kassa som Treasury skall eftersträva, hur stor andel repobara värdepapper som minst skall hållas i likviditetsportföljen och hur mycket värdepapper som skall förvaras på Riksbanken i syfte att möjliggöra nyttjande av intradagskredit.

Syftet är att optimera bolaget kassa både ur ett likviditetsrisk- och avkastningsperspektiv.

Genom aktiviteterna reduceras likviditetsrisken ytterligare. Ytterligare en åtgärd för hantering av stora utflöden är att utnyttja intradagskredit i Riksbanken. Intradagskrediten möjliggör hantering av stora oförutsedda utflöden genom snabb tillgång till likviditet. För att kunna nyttja intradagskrediten förvaras värdepapper godkända av Riksbanken på för ändamålet avsett pantkonto.

Bolaget finansierar sig uteslutande (förutom kapital) av inlåning från bolagets kunder. För att säkerställa att inlåningen inte blir en påfrestning på likviditeten så hålls en väldigt stor del i en likviditetsportfölj som är likvid och lätt kan avyttras. Bolaget följer även

inlåningskoncentration på de största inlåningskunderna på dagliga basis. Genom att följa inlåningskoncentration kan bolaget skapa sig en beredskap för händelser där ett fåtal kunders agerande påverkar likviditetspositionen kraftigt.

Finanspolicyn anger att bolaget skall ha likviditet, inkluderande likviditetsreserv men exkluderande ställda säkerheter och likvida medel, motsvarande den största minskningen av inlåningen under någon 90-dagarsperiod den senaste 36-månadersperioden. För att pröva betalningsberedskapen under förutsättningar som avviker från normala förhållanden så skall stresstester utföras i syfte till att identifiera och mäta likviditetsrisken

· Koncentrationsbegränsningar för

säkerhetspooler och

finansieringskällor (både produkter och motparter)

· Anpassade mätverktyg eller mått för att bedöma strukturen på bankens balansräkning eller beräkna kassaflöden och framtida likviditetspositioner, med beaktande av risker utanför balansräkningen som är specifika för den banken

· Likviditetsexponeringar och finansieringsbehov hos enskilda juridiska personer, utländska filialer och dotterföretag, med beaktande av rättsliga, lagstiftningsmässiga och operativa begränsningar i fråga om likviditetens överförbarhet

46 | Nordnet Kapitaltäckning och Riskhantering 2021

· Poster i och utanför balansräkningen indelade på undergrupper efter löptid och de efterföljande likviditetsgapen

Det kombinerade värsta scenariot påvisar att bolaget fortfarande skulle hålla en likviditet som vida överstiger styrelsens likväl som legala krav på likviditetsreserv. Scenariot påvisar även att bolaget endast skulle behöva använda en del av likviditetsreserven, dvs. tillgångar med hög eller extremt hög likviditetskvalitet, för att täcka hela utflödet.

För att ytterligare testa bolagets likviditet och dess resistens mot marknads- respektive stresstester på totalen och för varje materiell valuta i syfte att beräkna bolagets möjlighet att efterleva LCR-kraven över tid. Stresstesterna är av hypotetisk natur och mer utformade som en känslighetsanalys snarare än ett fullständigt stresstest. Baserat på det väl tilltagna likviditetsöverskottet, den dagliga hanteringen av kort likviditet och utfallet av givna stresstester så anses inget ytterligare kapital eller likviditetsreserv behövas för att täcka finansieringsrisken.

Tabell 15 - EU LIQ2, Stabil nettofinansieringskvot

2021-12-31 a b c d e

(i valutabelopp)

Ovägt värde på återstående löptid

In document Kapitaltäckning och Riskhantering. Pelare III rapport (Page 33-0)