Denna studie har haft som mål att undersöka hur olika aspekter av tilltal förmedlas av läroböcker i nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska, tyska 3. Det vanliga tilltalet är i nybörjartyska och fortsättningstyska att vuxna som är främmande för varandra niar med Sie.
Vänner (vuxna inkluderade) och barn tilltalas normalt med du. Förvånande är dock att endast en av tre böcker för fortsättningstyska (Einverstanden 1) förklarar tilltalssätten med några varianter i olika ålderskategorier.
Betraktar man andelen dialoger med du eller Sie eller andelen enskilda tilltalsord i läroböckerna, finner läsaren att det inte går att klart definiera att du tenderar att tränga undan Sie. Till synes är åldersfaktorn av stor betydelse. Men när det gäller sociala medier som e-mail och Facebook är inte längre ungdomar ensamma på plan. Frågan är om det kan påverka du-tilltalet på sikt.
Tendenser till du-tilltal kan observeras i enskilda texter, men då i tyska 3. Samtidigt är representationen av ålder inte allsidig i dialogerna i tyska 3, vilket Ämnesplanen skulle vilja se.
Mängden arbeten som behandlar tilltalet är inte betydande och kan dessutom te sig som obsoleta. Det finns behov av ökad forskning om tilltalsformernas utbredning och användningsområden (Johnen, 2006, s. 92).
Denna studie sammanfattar huvudsakligen tilltalet i Duzen och Siezen. Men att tilltala enskilda eller grupper omfattar även andra fenomen som benämning av akademisk grad, yrkestillhörighet eller icke-verbal kommunikation. Dessa områden förtjänar separata studier.
Att jämföra resultat med inhemska tyska läroböcker är ett förslag till breddning av denna undersökning. Klassrummet är ett område där tilltalets innebörd och tillämpning/ar praktiskt taget uteblir i undersökta böcker, en utmaning för framtidens läroboksförfattare. Det behövs därutöver en omfattande kartläggning av allmän tilltalspraxis i det tyska språkområdet.
Professor Werner Beschs ”standardverk” Duzen, Siezen, Titulieren gavs ut 1998 och används flitigt av forskare. En uppdaterad, mer omfattande utgåva av detta slag efterlyses.
Läroboken sägs vara det främsta läromedlet, verktyget i klassrummet (Larsson, 1991, s.
66-67). Med detta i åtanke borde varje läroboksredaktör överväga att aktualisera frågor om tilltalet, för läraren, för eleven och för kvalitén i tyskundervisningen i sig.
Referenser
Referenslista
Alm, Casandra (2011). Tyskans tapp i Sverige. Skolvärlden, 10 (7), 18-19.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskurs. Lund: Studentlitteratur.
Besch, Werner (1998). Duzen, Siezen, Titulieren: Zur Anrede im Deutschen heute und gestern. 2. Aufl. Göttingen: Vandenhoeck und Ruprecht.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Duden (2008). Der Deutsch-Knigge. Sicher formulieren, sicher kommunizieren, sicher auftreten. Mannheim. Leipzig. Wien. Zürich: Dudenverlag.
Duden (2007). Deutsches Universalwörterbuch. 6. Aufl. Mannheim: Bibliographisches Institut & F.A. Brockhaus AG.
Elfving-Vogel, Margot, Rydén, Kerstin B & Mertens, Harriet (1998). Lust auf Deutsch 1.
Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Elfving-Vogel, Margot, Rydén, Kerstin B & Mertens, Harriet (1999). Lust auf Deutsch 1.
Arbeitsbuch. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Eroms, Hans-Werner (2008). Stil und Stilistik. Eine Einführung. Berlin: Erich Schmidt Verlag GmbH & Co.
Hofbauer, Christine, Karnland, Annika & Vasiliadis, Joakim (2004). Lieber Deutsch 1.
Stockholm: Liber AB.
Håkansson, Ingegerd och Persson, Ulla Britt (1995.) Viel Spaß! 5:e uppl. Solna: Ekelunds förlag.
Institut für Demoskopie Allensbach, Jacobs Krönung (2011). Trendcheck ”Manieren”.
Ergebnisse einer bevölkerungsrepräsentativen Befragung im Herbst 2011. Freiburg:
Institut für Demoskopie Allensbach.
Jacobsen, Dag Ingvar (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Nils, Lüders, Susanne, Sölch, Hans, Rindar, Kjell & Beeck, Hans L (2010).
Einverstanden 1. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Johnen, Thomas (2006). Zur Anrede im Deutschen und Portugiesischen. I Jürgen Schmidt- Radefeldt (red.), Portugiesisch kontrastiv gesehen in Anglizismen weltweit (s.73-109).
Rostock: Peter Lang. Europäischer Verlag der Wissenschaften.
Jung, Sarai (2007). Höflichkeit kontrastiv: Verbalisierungsformen von direktiven Sprechhandlungen in Deutschland und Spanien. Norderstedt: Grin Verlag 1.
Karnland, Annika, Odeldahl, Anders & Eckhardt, Hans-Jörg (2006). Lieber Deutsch 3.
Stockholm: Liber AB.
Kirsch, Frank-Mikael (1998). Stille ist aber Mangelware: Deutschland und die Deutschen in schwedischen Schulbüchern für das Fach Deutsch 1970-1995. Stockholm: Almqvist &
Wiksell International.
Kohz, Armin, (1982). Linguistische Aspekte des Anredeverhaltens, Untersuchungen am Deutschen und Schwedischen. Mit einer selektiven Bibliographie zur Linguistik der Anrede und des Gruβes. Tübingen: Gunter Narr Verlag.
Korsell, Ingela (2007). Läromedel –Det fria valet? Stockholm: Liber AB.
Larsson, Barbro (1991). Sätt att se på läroboken. I Läromedelsförfattarnas Förening (red.), Lärobok om läroböcker (s. 65-112). Uppsala: Läromedelsförfattarnas Förening.
Nejman, Fredrik & Bergling, Mikael (2011). Tyska på dekis. Skolvärlden, 10 (7), 12-14.
von Polenz, Peter (1999). Deutsche Sprachgeschichte vom Spätmittelalter bis zur
Gegenwart: Band III 19. und 20. Jahrhundert. Berlin: Walter de Gruyter GmbH & Co.
Sturmhoefel, Horst (2005). Meine Welt neu. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Akademien (2009). Svensk Ordbok. Stockholm: Nordstedts.
Tornberg, Ulrika (2009). Språkdidaktik. 4:e uppl. Lund: Gleerups utbildning AB.
Wingren, Martin (2013). Dags för en ni-reform? Lokaltidningen, s. 2 (2013-03-20).
Internetreferenser
Balzter, Sebastian (2012). Debatte in Schweden. Duzen, Siezen, Nizen. http://www.faz.net (2013-04-15).
Centrala etikprövningsnämnden (2013). Bakgrund/ bestämmelser. Centrala etikprövningsnämnden. http://www.epn.se (2013-08-10).
Duden.de (2013). Duzen. http://www.duden.de (2013-11-27).
Duden (2013). Siezen. http://www.duden.de (2013-11-27).
Groll, Tina (2011). Per Du mit dem Chef. http://www.zeit.de (2013-09-03).
Kadzadej, Brikena (2003). Anrede- und Grußformen im Deutschen und Albanischen (Diss.). http://geb.uni-giessen.de (2013-10-04).
Knop, Birgit (2012). Der K(r)ampf mit der Anrede. http://www.pm-magazin.de (2013-09-18).
Meritpoäng.se (2013). Vad är meritpoäng? http://www.meritpoang.se (2013-10-12).
Oxford Dictionaries (2013). You. http://www.oxforddictionaries.com (2013-11-27).
Reinhardt, Nancy & Neubauer, Nicole (2008). Zu Veränderungen im Sprachgebrauch: Die Anrede im Deutschen. http://books.google.se/ (2013-09.12).
Rådet för kulturellt samarbete. Utbildningskommittén. Enheten för moderna språk (2007).
Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning.
Strasbourg: Rådet för kulturellt samarbete. Utbildningskommittén. Enheten för moderna språk. http://www.skolverket.se (2013-08-10).
Sandström, Anna (2012). Vad är läromedel? http://www.forskning.se (2013-03-14).
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se (2013-03-14).
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se (2013-08-10).
Skolverket (2013). Om ämnet moderna språk. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se (2013-08-12).
Skolverket (2000). Ämne - Moderna språk (Ämnesplan med kursplaner). Stockholm:
Skoverket. http://www.skolverket.se (2013-08-10).
Skolverket (2011). Ämne - Moderna språk (Ämnesplan med kursplaner). Stockholm:
Skoverket. http://www.skolverket.se (2013-08-10).
SWEA (2009). Svensk affärskultur. Fort Lauderdale, USA: SWEA (Swedish Women's Educational Association). http://www.swea.org (2013-10-11).
Undéhn, Carl (2007). En vänlig distans. http://spraktidningen.se (2013-08-31).
Von Gehlen, Dirk (2011). Du, Frau Merkel. http://www.sueddeutsche.de (2013-09-18).
Tabellförteckning
Tabell 1. Tilltalets innebörd i tyskan i en överblick. ... 6
Tabell 2. Grundläggande tilltalspraxis i tyskan. ... 7
Tabell 3. Dialogers del av det totala antalet textsidor. ... 22
Tabell 4. Tyska 1. Riktlinjer i tilltalet. ... 23
Tabell 5. Tyska 3. Riktlinjer i tilltalet. ... 24
Tabell 6. Relativt antal dialoger, tyska 1. ... 27
Tabell 7. Relativt antal dialoger, tyska 3. ... 27
Tabell 8. Relativt antal tilltalsord, tyska 1. ... 28
Tabell 9. Relativt antal tilltalsord, tyska 3. ... 28
Tabell 10. Åldersrepresentation tyska 1. ... 29
Tabell 11. Åldersrepresentation tyska 3. ... 29