Syftet med denna studie har varit att belysa framställningen av de tre abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) inom svenska läroböcker i förhållande till respektive läroplan över tid.
Denna studie har kommit fram till att kristendomen har fram till 2011 års läroplan, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 varit den mest centrala religionen inom läroböcker för religionskunskapsämnet. Det faller sig naturligt att kristendomen är den dominerande religionen då den historiskt sett påverkat det svenska samhället mest. Dock ser vi en förändring över tid att de övriga abrahamitiska religionerna har fått ta allt större plats i läroböckerna i förhållande till kristendomen. Utöver att de får mer utrymme ser vi numera även en tendens mot att inte beskriva judendom och islam på ett främmande sätt, som tidigare gjorts. Detta är en utveckling vi ser positivt på eftersom det kan leda till en större förståelse för fler människors olika trosuppfattningar och bidra till en minskning av exotiska
framställningar av andra religioner än kristendomen. Det svenska samhället är idag präglat av stor mångfald och många människor har olika bakgrunder och olika trosuppfattningar. Det är viktigt att skolan förmedlar en rättvisande bild av alla människors tro för att så uppnå
läroplanens krav på objektivitet och saklighet.
Viktigt att observera är att det i slutändan är läraren som styr undervisningen och vilket inflytande en specifik lärobok få kan vara varierande. Inte desto mindre är lärobokens innehåll av stor vikt då den information som förmedlas i skolan oftast uppfattas som en sanning hos eleverna och både skapa och motverka normer.
Dock bör poängteras att studiens resultat endast utgör en mindre del av det totala antalet läroböcker inom ämnesområdet. Det är enbart ett fåtal exempel som undersökts och möjligheten finns att andra resultat kan uppnås vid undersökning av andra
49
Referenslista
Avdelning för skolutveckling (2015a). Politiska händelser som blandas med religion Skolverket (2015-03-13). http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/att-hantera- problem/framlingsfientlighet-och-rasism/rasism-i-vardagen/scenarier/politik-och-religion-1.226171 [nedladdad 2016-11-17]
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergström Göran &Boréus Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt – metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Bolander Eva & Andreas Fejes (2015). Diskursanalys. I Fejes Andreas & Thornberg Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. Uppl. (s. 90–114) Stockholm: Liber AB.
Calderon, Anders (2015b). Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Skolverket (2015-01-27).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-kvalitetssakras-laromedel-1.181769[nedladdad 2016-12-21]
Calderon, Anders (2015c). Hur väl överensstämmer läromedel med kursplaner och läroplaner? Skolverket (2015-01-27).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-val-overensstammer-laromedel-med-kursplaner-och-laroplaner-1.181697 [nedladdad 2016-11-13]
Carlsson Maria & Brömssen von Kerstin (2011).Kritisk läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och kategoriseringar. Lund: Studentlitteratur.
Dahlin, Olov (2006). Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel? I Lindgren Ödén Birgit & Thalén Peder (ed.) Nya mål? Religionsdidaktik i en tid av förändring. (s. 38–54). Uppsala: Universitetstryckeriet.
http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:272385/FULLTEXT02.pdf [nedladdad 2016-12-10]
Danielsson Kristina & Selander Staffan (2014). Se texten!– Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Författarna och Gleerups Utbildning AB.
Edgren, Henrik (2015). Folkskolan och grundskolan. I Larsson Esbjörn & Westberg Johannes (red.) Utbildningshistoria – en introduktion.2. Uppl. (s. 113–130). Lund: Studentlitteratur AB. Eggehorn Ylva, Weber Carl-Eric & Westergren Berit (1989). Min religionsbok. Stockholm: Almqvist & Wiksell förlag AB.
50 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik &Wängnerud Lena (2012).
Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad.4. Uppl. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Folkeryd, J.W. (2016). Bedömning av läsförståelse. I Tarja Alatalo (red) Läsundervisningens
grunder. Gleerups.
Foucault, Michael (1972). Vetandets arkeologi. Lund: Bo Cavefors Bokförlag.
Foucault, Michael (1980). Power/Knowledge: Selected interviews and other writings 1972– 1977. New York: Pantheon.
From Jörgen & Holmgren Carina (2000). Hermeneutik och pedagogik. Nordisk Pedagogik, VOL 20, NR 4: 219–229.
http://www.umu.se/digitalAssets/19/19677_hermeneutikochpedagogik.pdf [nedladdad 2016-12-26]
Gadamer, Hans-Georg (1988). Förnuftet i vetenskapens tidsålder. Göteborg: Daidalos. Gadamer, Hans-Georg (1997). Sanning och metod i urval. Göteborg: Daidalos AB.
Hartman, Sven (2011) Perspektiv på skolans religionsundervisning. I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Lund: Studentlitteratur AB. Hartman Lars, Ström Martin & Matthis Kjersti (1975). Vi tänker och tror. Stockholm: Almqvist & Wiksell läromedel AB.
Holmén, Janne (2006). Den politiska läroboken – Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget. Stockholm: Elanders Gotab.
Härenstam, Kjell (1993). Skolboks-Islam. Analys av bilden av islam i läroböcker i religionskunskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Härenstam, Kjell (2000). Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik – om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Härenstam, Kjell (2006). En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans
värdegrund?”. Stockholm: Skolverket.
http://docplayer.se/5317821-En-granskning-av-hur-religion-trosuppfattning-framstalls-i-ett-urval-av-larobocker.html [nedladdad 2016-11-21].
51 Jackson Robert, Miedema Siebren, Weisse Wolfram & Willaime Jean-Paul (Eds.) (2007). Religion and Education in Europe, Developments, Contexts and Debates. Münster: Waxmann Verlag GmbH.
Johansson Bo &Svedner Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget AB.
Liljefors Persson, Bodil (2011). Abrahams barn – inkluderande undervisning utifrån kreativt samarbete och dialog. I Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 187–202). Lund: Studentlitteratur.
Löfstedt, Malin (2011). Inledning. I Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 9–18) Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, ”diskurs”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diskurs
[nedladdad 2016-11-14]
Nationalencyklopedin, ”hermeneutik”.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hermeneutik [nedladdad 2016-12-26]
Olivestam, Carl. E. (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i religionsundervisningen. Stockholm: Liber AB.
Osbeck, Christina (2016). Mediaperspektivens inflytande på undervisningen Skolverket (2016-01-21). http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so-amnen/religionskunskap/relationer-larande/mediaperspektivens-inflytande-1.194252
[nedladdad 2016-11-17]
Rosenblad Dorothea & Rosenblad Fanny (2013). Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner. 2.Uppl. Stockholm: Fondi Förlag HB.
Sandström, Anna (2015d). Vad är läromedel? Skolverket (2015-01-27).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel-1.181690 [2016-11-13]
Selander, Sven-Åke (1993). Undervisa i religionskunskap. Lund: Studentlitteratur. Selander, Staffan (2003) Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och
52 2.
http://www.regeringen.se/contentassets/67f8c3d1db4f4b4db39716e40e9792dd/sou-200315-laromedel-specifikt-bilagor [nedladdad 2016-12-03].
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan – allmän del 1. Stockholm: Svenska utbildningsförlaget Liber AB
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan – allmän del. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor – förutsättningar för barns lärande i en ny tid. Frites: Stockholm.
Uppsala universitet, (Logga)
https://mp.uu.se/documents/432512/893786/uulogo_white.gif/52a6254b-3a10-4936-934d-76c6a0e533ac?t=1377780570766 [nedladdad 2016-11-07]
Utbildningsdepartementet (1994). Kursplaner för grundskolanLpo94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf[nedladdad 2016-11-15].
Wallström Anna Lena & Idling Lillemor (2010). Läroplan för grundskolan presenterades. Dagens nyheter (2010-10-11).
(http://www.dn.se/nyheter/politik/laroplan-for-grundskolan-presenterades/[nedladdad 2016-11-08]
Westlund, Ingrid (2009). Hermeneutik. I Fejes Andreas & Thornberg Robert (red.) Handbok i kvalitativ analys. (s. 62–80). Stockholm: Liber AB
Wickström, Johan (2008). Våra förfäder var hedningar – Nordisk forntid som myt i den svenska folkskolans pedagogiska texter fram till år 1919. Västerås: Edita Västra Aros.
Wickström, Johan (2011). Didaktisk textkompetens. I Malin Löfstedt (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik i skolan. (s. 157–176) Lund: Studentlitteratur.
53
Winther Jørgensen Marianne & Phillips Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
54
Bilaga 1 – Vi tänker och tror
55 Begrepp inom kristendom:
56 Begrepp inom judendom:
58
Bilaga 2 – Min religionsbok
Begrepp inom islam:
59 Begrepp inom judendom:
60
Bilaga 3 – Grundbok, religion
61 Begrepp inom kristendom:
62
Bilaga 4 – Samma rötter: Abrahams barn i tre religioner
64
65 Begrepp för judendom:
67
Bilaga 5 – Jämförelse av antal sidor och centrala begrepp i samtliga läroböcker
10 centrala begrepp inom kristendomen över tid:1975 1989 2003 2013 Totala Begrepp Abraham 16 27 3 117 163 Bibeln 8 14 20 34 76 Israel/israeliter 33 17 - 5 55 Jakob 40 41 - 81 162 Isak 19 21 - 47 87 Gud/Herren 116 121 6 105 348 Jesus 134 138 41 37 350 Josef 47 60 - 63 170 Mose/Moses 39 38 9 122 208 Kung Salomo 11 1 1 35 48
10 centrala begrepp inom islam över tid:
1975 1989 2003 2013 Totala Begrepp Profeten Muhammed 11 2 14 133 160 Ärkeängeln Gabriel/Jibril - - - 35 35 Abraham - - - 125 125 Allah/Gud 14 3 14 135 166 Koranen 4 3 17 70 70 Kadidja - - - 29 29 Profet/Profeten - - 1 31 32 Kung Salomo - - - 34 34 Josef - - - 42 42 Jakob - - - 59 59
10 centrala begrepp inom judendomen över tid:
1975 1989 2003 2013 Totala Begrepp Ny Farao/Farao 28 23 - 191 242 Abraham 16 27 2 152 197 Mose/Moses 39 38 9 132 218 Gud/Herren 87 65 9 127 288 Isak 19 21 - 90 130 Kung Salomo 10 - - 34 44 Josef 47 60 - 94 201
68
Jakob 38 41 - 80 159
Sara 2 9 - 77 88
Egypten 33 19 6 36 94
Antal sidor/religion över tid:
1975 1989 2003 2013
Judendom 39 49 28 101
Kristendom 41 120 30 97