Konstruktiva. En tydligare analys kan kanske ta fram frågor och metoder som kan lägga grunden för en intressant och även aktuell debatt. Jag tänker på den förändring i samhället som nu kommer, där regioner, och med detta regional historia, kommer i blickpunkten.. Min uppfattning är att valet av region i dess mening som rum för en hemregion kan ske med skiftande gränser för rummet såväl territoriellt som innehållsspecifikt samt med skilda uppfattningar över tiden. En region kan därför synas disparat och osäker i sin identitet.
Samtidigt kan den med detta visa sin styrka som varande idérik, påhittig och genom sin
oräddhet att pröva det oväntade och oplanerade vara säker och trygg var den än har sina rötter.
En region kanske i grunden är en föreställning. Vidare kan just olikheten vara dess tillgång, bara den kan framställas och göras tydlig. Hur dess historia än skrivs. I detta kan en medveten och orädd regionalhistorisk forskning, med starka teorier och tydliga metoder visa pluralism och nya infallsvinklar. Som förebild inom och utom det stora ämnet historia. Således ett rum
med egna gränser. I detta kan en i den svenska forskarvärlden så relativt ny organisation som Växjö universitet skapa ett rum som innefattar såväl det globala som det lokala. För att hålla samman en hemregion kanske det krävs ungefär samma sociala system som används för att hålla samman en disciplin inom ämnena vid universiteten, dvs tydliggjorda teorier, vettiga metoder, konstruktiva debatter, läsvärda tidskrifter och givande konferenser samt ett socialt nätverk.
Udda. Den bild som växte fram var fylld av ofullkomligheter, paradoxer, hål och tomrum, tvetydigheter, motsättningar och spänningar. Och även av vad som ej skrevs.
Avsaknaden av en tydlighet är uppenbar. Vad betyder den? Kanske att när det gäller universitet skall man få olikheten att framstå som en tillgång. Med sin utveckling mot den kreativa miljö som utmärks av risktagande och tolerans. Även mot de udda personerna och oväntade forskningsområdena.
Reflektion. Perspektivet i uppsatsen har som framgått varit den produktiva sidan med basen i ett aktörsperspektiv. Det finns i uppsatsen en ansats att blicka mot framtiden och men i den ingår ej frågor om hur avnämare och region tagit emot den produktion av kunskap som Växjö universitet svarat för. Ett sådant perspektiv skulle lämna den gängse metoden och inriktningen av ämnet historia för att närma sig etnologernas eller samhällsvetarnas. I detta ligger således frågan om genomslagskraft i människors vardagsverklighet. Inom ramen för denna uppsats utvecklas inte detta perspektiv närmare, avsikten är närmast att uppmärksamma frågeställningen. Skall resultatet av uppsatsen på något sätt bli styrande har det ej varit
avsikten att finna en ny inriktning eller identitet ej heller så att det är en generell nyorientering som framkommer. Således att det är en ny/förändrad typ av "regional dynamik" som hägrar.
Den eller de rumsliga definitioner som gäller vid Växjö universitet har delvis kunnat
identifieras inom ramen för denna studie men det är ovisst om de kan gälla i framtiden med ett samhälle som kommer att verka i en annan kommunikationstäthet. En värld som delvis
ersätter eller kompletterar hemregionen, alltså med de nya förutsättningar som
informationssamhället erbjuder. Studien har försökt skildra de förändringar som har skett över tiden. Tidsperspektivet med dess nära koppling till nutid gör att skildringen av historien kan vara vad som var det tillfälliga eller vad som på sikt kan uppfattas som det varaktiga. Det ligger ett försök att finna de nuvarande definitionerna men i detta ligger inga anspråk på att de kan gälla i framtiden. Däremot kan det finnas något i historien som kan visa vilka de nya förutsättningarna skall vara alternativt hur de skall definieras eller arbetas fram. I detta ligger en ambition att försöka finna en långsiktig trend i den hittillsvarande utvecklingen, som ger en tydlig bas för att kunna tolka framtiden. Det ligger i sakens natur att forskning om framtiden
inte kan bedrivas i historieämnet. Avsaknaden av material är uppenbar. Men med basen i historien kan en meningsfull reflektion kanske ligga inom ramen för det möjliga. Det har inte varit avsikten att denna skall presenteras inom ramen för denna studie, däremot att försöka finna några frågor för framtiden.
Framtiden
Frågor för framtiden: Skall den hemregion som nu kan identifieras för Växjö universitet ändras territoriellt eller problemspecifikt? Skall den regionala kunskapsuppbyggnaden vid Växjö universitet förändras inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning? Hur skall den kunskap som finns och byggs upp vid Växjö universitet vara en del i utveckling och förändring av människor och hemregion i en lokal och global värld?
Följande är allmänna reflektioner som bygger på det som kommit fram i ovanstående studier och redovisningar.
• Samhället försvann, fram kom tydliga människor och enskilda individer.
• Det blev ingen tydlig bild av makt, endast av inflytande och påverkan.
• Den bild av förändring som är naturlig i alla processer, ger också en bild av kontinuitet.
• Det finns en identitet till territorium, men kanske mer till en social roll i en inbäddning.
• Det landskap i utveckling som skymtar fram ger också en bild av det retarderande.
• Klass/kön/etnicitet finns, men tydligare är yrkesroller.
• Den rationella grunden för beslut finns, men samtidigt visas ett beslutsfattande präglat av erfarenhet, praxis och intuition.
Det som står ovan kan kanske vara tankar inför en kommande studie.
Följande är småfrågor som kommit under den tid uppsatsen skrivits, de har endast syftet att kunna vara en inledning för djupare och mer genomtänkta problemställningar:
Påverkar en otydlig eller tydlig gräns för hemregionen på något sätt ömsesidigheten i kunskapsutbytet? Skall ett universitet slå rot? Skall det ha en hemregion? Är olikheten en tillgång? Finns den fantasi och det (politiska) mod som krävs för att kunna formulera de mål som krävs för en annan inriktning av vetenskaperna än de nationella och hur det alternativa rummet i så fall konstrueras? Eller för att vända blicken mot ett annat håll, dvs om det nu inte bör eller skall vara mot den internationella arenan? I detta ligger frågan om det finns det en
konkurrens eller ett motsatsförhållande mellan hemregionen och nationalstaten? Finns det en logik och ett tänkesätt i hemregionens medvetanderum som känner sig utmanad av den internationella inriktning som ligger i ett universitets intresse? Betyder det globala perspektivet att det finns en klyfta mellan de världsvida relationerna i ett gränslöst
informationssamhälle och Växjö universitet som verkar i en hemregion? Finns det intresse för att samverkan sker internt på universitetet mellan olika ämnen och institutioner i fråga om kunskapsuppbyggnad kring hemregionen? Finns det samlande projekt (motsv) där
universitetets fulla kraft mobiliseras kring en formulerad uppgift med detta syfte? Präglas bilden av styrka, säkerhet, tydlig centrumbildning och en samlad drivkraft eller är det vaghet, osäkerhet och splittring som är den bild Växjö universitet visar? Är inriktning av forskning, forskarutbildning samt grundutbildning (på kandidat och magisternivå) vid Växjö universitet till sin natur mer perifer och fjärran från de centrala frågeställningar som präglar annan forskning? Är det då hemregionen som ger denna inriktning, dvs är det hemregionen som är den begränsande faktorn eller med ett omvänt synsätt, den avgörande faktorn för att
nyutveckling och förnyelse ersätts av stagnation och hinder? Skall Växjö universitet göra något med anledning av att det verkar i den del i Sverige som har haft, och möjligen får, den tydligaste minskningen av befolkningen?
I detta vackra landskap. Det glokala kompetenslandskapet.