Konklusion

I den här studien har vi undersökt förskollärare och barnskötares uppfattning om barnens delaktighet i utformandet och val av material i den pedagogiska miljön. I resultatet framgår det att samtliga förskollärare och barnskötare har liknande uppfattningar om miljön, de menar att den pedagogiska miljön har stor betydelse för barnens lärande och utveckling. I studien framgår det även att samtliga förskollärare och barnskötare utgår från barns intressen för att utforma den pedagogiska miljön, och att barn har ytterst liten delaktighet i utformandet och organisationen. Anledning till detta uppfattar förskollärarna att det beror på tidsbrist, stor barngrupp och svårigheter att tillgodose alla barns viljor. Barnskötarna menar också att det kan bero på svårigheter att tillgodose allas önskningar samt att de kan bero på säkerhet och hälsa. Resultatet indikerar däremot att barnen har stort inflytande i val av material på förskolan. Barnen får inflytande genom barnråd, temarum, dialog mellan barn och pedagog samt att pedagoger utgår från barnens intresse. Resultatet visar att barn har mindre inflytande i material som anses farliga och pedagogerna antyder att det är på grund av barns säkerhet som inte allt finns tillgängligt. Slutligen visar resultatet att förskollärarna har viljan att utöka barns delaktighet i utformandet och skapandet av den pedagogiska miljön, vilket inte

I studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att ta reda på förskollärare och barnskötares uppfattningar om barns delaktighet i den pedagogiska miljön och om yrkeskategorierna skiljer sig åt. Barn spenderar mycket tid i förskolan, den pedagogiska miljön och dess material som erbjuds är det som påverkar barns lek och handlingar. Det är viktigt att barns delaktigheten i den pedagogiska miljön tas på allvar eftersom det både kan begränsa och ge möjligheter för barns lärande. Denna studie är relevant för pedagoger inom förskoleverksamheten då den ger en ökad förståelse för vikten av barns aktiva delaktighet i utformandet och skapandet samt val av material i den pedagogiska miljön. Genom kvalitativa intervjuer fick vi fram förskollärare och barnskötares

uppfattningar, det hade därför varit intressant med fortsatt forskning med en etnografisk studie för att undersöka hur barnens delaktighet ser ut i förskolans praktik.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati.1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige.

http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin

Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Björklid, Pia (2009). Lärande och fysisk miljö en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Johanneshov: TPB.

Björkman, Karin (2007). Vem bestämmer i förskolan? Lärarförbundet. https://forskolan.se/vem-bestammer-i-forskolan/

Børve, Hege Eggen & Børve, Elin (2016). Rooms with gender: physical environment and play culture in kindergarten. Nord University, Norway. DOI:

10.1080/03004430.2016.1223072. Vol. 187: 5–6.

Christofferson, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Johanneshov: MTM.

Claesdotter, Annika (2005). Miljön sänder budskap. Lärarförbundet.

https://forskolan.se/miljon-sander-

budskap/?fbclid=IwAR0RaNs_vP8UlagF5FQOUycT5KgtRuNodY76lEoqa4O76qjnmDkXbn -5Fk0

Eidevald, Christian & Wallander, Agneta (2016). Förskolan som barnens arena. I Linda Linder (red), Pedagogisk miljö i tanke och handling, s.37–50. Stockholm: Lärarförlaget. Eriksson Bergström, Sofia (2017). Rum, barn och pedagoger om möjligheter och

begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Johanneshov: MTM.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Havu-Nuutinen, Sari & Nikko, Annelie (2014). Finnish primary school as a learning environment för six-year-old preschool children. University of Eastern Finland. DOI: 10.1080/1350293X.2014.969084. Vol.22, No, 621-636.

Helleberg, Lisbet (1994). Barnkonventionen: rättigheter för världens barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen.

Kragh-Müller, Grethe, Ørsted Andersen, Frans & Veje Hvitved, Louise (red.) (2012). Goda lärmiljöer för barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB.

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij eleverna, undervisningen och Lgr 11. Johanneshov: TPB.

Linder, Linda (2016). Synen på barnen påverkar miljön. I Linda Linder (red), Pedagogisk miljö i tanke och handling, s. 19–36. Stockholm: Lärarförlaget.

Lpfö (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Lärarförbundet, 2011. Lärarens handbok, skollagen. 9 red. Lund: Studentlitteratur.

Matthews, Elizabeth & C. Lippman, Peter (2019). The design and evaluation of the physical environment of young children’s learning settings. City University of New York, New York. DOI: 10.1007/s10643-019-00993-x. Vol. 48: 171-180.

Nordin-Hultman, Elisabeth (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Enskede: TPB.

Nordtømme, Solveig (2012). Place, space and materiality for pedagogy in a kindergarten. Education Inquiry, 3(3),317–333.

Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. [Elektronisk] Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1–2), ss. 70–84, issn 1401–6788. Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2001). Children’s Conceptions of

Participation and Influence in Pre-School: A Perspective on Pedagogical Quality. University of Gothenburg, Sweden. Contemporary Issues in Early Childhood 2 (2): 169–194.

Pramling Samuelsson, Ingrid; Sheridan, Sonja & Johansson, Eva (2009). Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg: Geson Hylte.

Pramling Samuelsson, Ingrid; Sheridan, Sonja & Williams, Pia (2014). Group size and organisational conditions for children’s learning in preschool: a teacher perspective, Educational Research, 56:4, 379-397, DOI: 10.1080/00131881.2014.965562. Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Johanneshov: MTM.

Smaree Manassakis, Evangeline (2019). Children’s participation in the organisation of a kindergarten classroom. Queensland University of technology (QUT), Australia. DOI: 10.1177/1476718X19882714. Vol.18(1) 18-28.

Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. 1. Uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Strandberg, Leif (2017). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Ungerberg, Kristin (2019). Flytande inflytande [Elektronisk resurs] Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.