Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads-åtgärds effekter empiriskt. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kan noteras att massage kan vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att denna omvårdnadsåtgärd gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var tron på effekter av massage/beröring hög hos personalen och huvudfyndet var att massage/beröring för dementa hade bättre effekt för sömnen än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andras bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskapen om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens
5 Referenslista
1. Fratiglioni, L., Chengxuab, Q. Prevention of common neurodegenerative disorders in the
elderly. Experimental Gerontology 2009; 44 : 46 -50.
2. Socialstyrelsen. Demenssjukdomars samhällskostnader och antalet dementa I Sverige
2005. Kompendium Socialstyrelsen 2007.
3. Läkemedelsverket 5 :2008.Läkemdelsbehandling och bemötande vid beteendemässiga
och psykiska symtom vid demenssjukdom – BPSD. Information från Läkemedelsverket.
4. Opie, J., Rosewarne, R., O´Connor, D. The efficacy of psychosocial approaches to
behavior disorder in dementia – a systematic litterature review. Australian and New
Zealand Journal of Psychiatry 1999; 33: 789 – 799.
5. Kim, EJ., Buschmann, MJ.The effects of expressive physical touch on patients with
dementia. International journal of nursing studies 1999; 36: 235 – 243.
6. Uvnäs-Moberg, K. Våra okända lugn- och rohormoner. Forskning och framsteg 1994; 7: 11-14.
7. Routasalo, P. Non-necessary touch in the nursing care of elderly people. Journal of advanced nursing 1996; 23: 904 – 911.
8. Uvnäs-Moberg, K. Lugn och beröring – oxytocinets läkande verkan I kroppen. Stockholm Natur och kultur 2001.
9. Carter, S., Pournajafi-Nazarloo, H., Kramer, k., Ziegler, T., White-Traut, R., Bello, D., et al. Oxytocin – behavioral associations and potential as a salivary biomarker. Annals of the New York Academy of science 2007; 1098: 312 – 322.
10. Blomkvist, K. Edberg, AK. Att vara äldre – man har ju sina krämpor. Lund Studentlitteratur 2004.
with hospital-based care. The journal of Alternative and Complementary Medicine 2001;
6: 681 – 688.
12. Pulsford, D. Therapeutic activities for people with dementia – what, why…and why not? Journal of Advanced Nursing 1997; 26: 704 – 709.
13. Alert (SBU, Läkemedelsverket, socialstyrelsen, landstingsförbundet I samverkan). Mjuk
massage vid demenssjukdom. SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering 2002.
14. Kirkewold, M. Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Polen Studentlitteratur 2007.
15. Martinsen, K. Omsorg, sykepleie og medicin. Otta: Tanno AS 1989.
16. Ausgard, K. What characterizes nursing care? A hermeneutical philosophical inquiry. Scandinavian Journal of Caring Sciences 2008; 22: 314 – 319.
17. Forsberg, C., Wengström, Y. Att föra systematiska litteraturstudier – värdering, analys
och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm Natur och Kultur 2006.
18. Willman, A. ,Bahtsevani, C., Stoltz, B. Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund Studentlitteratur 2006.
19. Stats/contingency, 2009. Hämtad 090505 från: http:// www.physics.csbsju.edu/cgi- bin/stats/contingency
20. MC Nemars test/ teckentest. Hämtad 090505 från: http://www.infovoice.se/fou/bok/statmet/10000055.htm
21. Kim, EJ., Buschmann, MT. The effect of expressive physical touch on patient with
dementia. International Journal of Nursing Studies 1999; 36: 235-243.
22. Wang, KL. Herman, C. Pilot study to test the effectiveness of healing touch on agitation in
people with dementia. Geriatric Nursing 2006; 27: 34-40.
behavioural disturbances in dementia: a randomized controlled trial. International Journal
of Geriatric Psychiatry 2001; 16: 1010-1013.
24. Hawranik, P., Johnston,P., Deatrich, J. Therapeutic touch and agitation in individuals with
alzheimer´s desease. Westerna Journal of Nursing Resarch 2008; 30: 417-434.
25. Hicks-Moore, S., Robinson, B. Favorite music and hand massage: two interventions to
decrease agitation in residents with dementia. Dementia 2008; 7: 95-108.
26. Holiday – Welch, D., Gessert, C., Renier, C. Massage in the management of agitation in
nursing home residents with coginitive impairment. Geriatric Nursing 2009; 30: 108-117.
27. Kolbaca, K., Schrim, V., Steiner, R.Effects of hand massage on comfort of nursing home
residents. Geratric Nursing 2006;27: 85-91.
28. Hirakawa, Y., Masuda, Y., Kimata, Y., Uemura, K., Kuzuya, M,. Iguchi, A. Effects of
home massage rehabilitation therapy for the bed-ridden elderly: a pilot trial with a three- month follow-up. Clinical rehabilitation 2005; 19: 20-27.
29. Rho, K-H., Han, S-H., Kim, K-S., Lee, M-S. Effects of aromatherapy massage on anxiety
and self-asteem in Korean elderly women: a pilot study. International Journal of
Neuroscience 2006; 116: 1447-1455.
30. Sharpe, P., Williams, H., Granner, M., Hussey, J. A randomised study of the effects of
massage therapy to compared to guided relaxation on well-being and stress perception among older adults. Complementary Therapies in medicine 2007; 15: 157-163.
31. Butts, J. Outcomes of comfort touch in instutionalized elderly female residents. Geriatric Nursing 2001; 22: 180-184.
32. Bowles, J., Cheras, P., Stevens, J., Myers, S. A survey of aromatherapy practises in aged
care facilities in northern NSW, Australia. The Interanational Journal of aromatherapy
33. Baker, R., Holloway, J., Holtkamp, C., Larsson, A., Hartman, L., Pearce, R., et al. Effects
of multi-sensory stimulation for people with dementia. Journal of Advanced Nursing 2003;
43: 465-477.
34. Bowles, J., Griffiths, M., Quirk, L., Brownrigg, A., Croot, K. Effects of essential oils and
touch on resistanse to nursing care procedures and other dementia – related bahaviours in a residential care facility. The International Journal of Aromatherapy 2002; 12: 222-
229.
35. Sansone, P., Schmitt, L. Providing tender touch massage to elderly nursing home
residents: a demonstration projekt. Geriatric Nursing 2000; 6: 303-308.
36. Edvardsson, JD., Sandman, P-O., Rasmussen, B. Meanings of giving touch in the care of
older patients: becoming a valuable person and professional. Journal of Chlinical Nursing
2003; 12: 601-609.
37. Doherty, D. Theraputic touch and dementia care: a tentative journey. Spirituality and Health International 2004; 5: 34-39.
38. Skovdahl, K,. Sörlie , V., Kihlgren, M. Tactile stimulation assosiated with nursing care to
indiviuals with dementia showing aggresive or restless tendensis: an intervention study in dementia care. International Journal of Older People Nursing 2007; 2: 1-9.
39. Halcón, L., Chlan, L., Kreitzer, M-J., Leonard, B. Complementary therapies and healing
practices: faculty/student beliefs and attitudes and the implications for nursing education.
Journal of Professional Nursing 2003; 19: 387-397.
40. Adler, P. Teaching massage to nursing students of geriatrics through active learning. Journal of Holistic Nursing 2009; 27: 52-56.