Syftet med undersökningen har varit att undersöka i vilken utsträckning det estetiska kommer till uttryck och skrivs fram i svensklärares undervisningsmaterial efter gymnasiereformen 2011 samt hur de estetiska i undervisningsmaterialet ställs i relation till det icke-estetiska vilket i sin tur hänförs till begrepp som skolans uppgiftskultur och träningslogik. Studien utgår således fån såväl kvantitativa som kvalitativa frågeställningar.
Resultatet av studien har visat på en avsaknad av estetik i materialet där tretton texter på något sätt implicerar estetik och där tre av dessa på något sätt uppmanar till estetiskt skapande med hjälp av de estetiska uttrycksformerna.
Det estetiska har i studien ställts i relation till det icke-estetiska där det visat sig att det estetiska i det undersökta materialet underordnas det icke-estetiska och där de estetiska uttrycksformerna tycks tjäna som så kallade ”hjälpgummor” åt svenskämnets kärna som utgörs av språk och litteratur.
Uppsatsens begreppsapparat kan ses som något kontroversiell där de estetiska uttrycksformerna hänförts till de fem estetiska inriktningarna som finns i gymnasieskolan, således har exempelvis det skönlitterära skrivandet inte räknats till det estetiska trots att detta av många skulle kunna ses som den främsta estetiska uttrycksformen i svenskämnet. Om det skönlitterära skrivandet eller skönlitterära läsandet räknats till det estetiska skulle studiens utfall te sig på ett helt annat sätt då det litterära är vanligt förekommande i materialet.
Området som undersökts och diskuterats i studien är tämligen outforskat vilket försvårat arbetet något, dock bidrar det till att vidare forskning inom området skulle vara intressant. Ett förslag till vidare forskning är att göra en komparativ studie där undervisningsmaterial från olika gymnasieinriktningar kunde undersökas och jämföras med varandra för att se i vilken utsträckning det estetiska förekommer på olika gymnasieprogram. Det vore även intressant att jämföra med uppgiftsmaterial från ämnen inom estetiska programmet eftersom elever som går det estetiska programmet ska ha estetik och kreativitet i sin utbildning, oavsett ämne. Det vore också intressant att anlägga ytterligare en metodansats i studien, där textanalysen kunde kompletteras med en observationsstudie. Genom observation av svensklärares undervisningstillfällen skulle man kunna studera huruvida det estetiska tas i uttryck på lektionstid och därmed få en bredare inblick i vilket sammanhang uppgifterna uppstår i.
I dagens skoldebatt diskuteras den senaste PISA-rapporten som visar hur ungdomarnas läsförståelse försämrats markant. Den forskning som uppsatsen behandlat visar dock hur estetiska uttrycksformer kan stödja inlärning av exempelvis språk och läsförståelse samt att det skapar ett överlag större engagemang hos eleverna. Således blir resultatet intressant och framför allt aktuellt då de estetiska uttrycksformerna skulle kunna nyttjas för att arbeta med ökad läsförståelse.
38
Avsaknaden av estetik kan bero på olika saker. Dels kan det röra sig om svensklärares okunskap om de estetiska uttrycksformernas inverkan på elever och hur dessa skulle kunna användas för att stärka exempelvis läsförståelse. Om läraren inte fått kunskap om estetiken i sin utbildning blir det självklart svårt att tillämpa detta i klassrummet då det ju bidrar till en osäkerhet, det blir då kanske enklare att arbeta på ett sätt som för läraren är mer bekvämt och ”vanligt”. Det kan även röra sig om en fråga om resurser där det dels kan handla om tillgång till material men även om att få tiden att räcka. För en lärare som inte är van vid att arbeta estetiskt kan det krävas tid att sätta sig in i olika metoder och lärare idag tycks ha allt mindre och mindre tid med eleverna i klassrummet där arbetet snarare tycks bestå av mer pappersarbete och fokus på bedömning.
Genom ökad kunskap om de estetiska uttrycksformerna samt vikten av att arbeta varierat skulle eleverna få arbeta med fler olika intelligenser och samtidigt få sådana kompetenser som idag efterfrågas på arbetsmarknaden. I en skola som idag är omdiskuterad, en skola med elever som får sämre och sämre resultat i PISA-undersökningar kan det vara värt att prova att använda estetiken för att se om det skulle kunna hjälpa dem i utvecklingen. Vad har man att förlora?
39
Litteraturförteckning
Andersson, Malin & Beermann, Johanna Estetiska uttrycksformer i svenskundervisningen – en studie i år 4, Studentuppsats, Linnéuniversitetet, 2010
Angelkovik, Bratislav, Bildskapande i ett perspektiv av estetisk läroprocess, Studentuppsats, Linnéuniversitetet, 2013
Björkander, Johan, Dramapedagogik – Barns upplevelser av att delta i dramapedagogiska övningar, Studentuppsats, Karlstads universitet, 2006
Carlsson, Malin, Älgar som äter äckliga ägg – dans och rörelse som metod för läs- och skrivinlärning, Studentuppsats, Umeå universitet, 2008
Edlund, Björn m.fl. ”Estetiska skolämnen underlättar teoretiska studier”, Dagens Nyheter. 2013-09-05
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.),Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm,
2012
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, ”Kvalitativ forskning och kvalitativ analys” i Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009
Gustavsson, Bernt (red.), Kunskap i det praktiska, Studentlitteratur, Lund, 2004
Hjort, Madeleine, Konstens betydelse: om konstarterna och litteraturen i skola och samhälle, Carlsson, Stockholm, 2011
Hjort, Madeleine, Konstarter och kunskap, Carlsson, Stockholm, 2001
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke, Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik, 4. uppl., Fundo, Umeå, 2009
Lindström, Lars ”Gardner om hur vi tänker” i Forssell, Anna (red.), Boken om pedagogerna, 5., [rev. och utök.] uppl., Liber, Stockholm, 2005
Lärarförbundet, På helt fel väg – om de estetiska ämnenas framtid i gymnasieskolan, 2009-03-06
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011
Renberg, Bo ”Rytm och rap och retorik – om svenska, språk och estetik” i Alerby, Eva & Jórunn Elídóttir (red.), Lärandets konst: betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet, Studentlitteratur, Lund, 2006
Saar, Tomas, Konstens metoder och skolans träningslogik, Institutionen för utbildningsve enskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstads universitet, Karlstad, 2005
Skolverket & Svenska Filminstitutet, Film för lust och lärande, Skolverket, 2001
Sundgren, Gunnar ”John Dewey – reformpedagog för vår tid?” i Forssell, Anna (red.), Boken om
40
Ullström, Sten-Olof, ”Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan” i Kåreland, Lena (red.) Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009
41
Bilagor
Bilaga 1 – de analyserade texterna
Text 1: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23590 den 2014-04-20 Text 2: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23889 den 2014-04-20 Text 3: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=21754 den 2014-04-20 Text 4: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23629 den 2014-04-20 Text 5: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23625 den 2014-04-20 Text 6: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23515 den 2014-04-20 Text 7: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=22073 den 2014-04-20 Text 8: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23676 den 2014-04-20 Text 9: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23393 den 2014-04-20 Text 10: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24096 den 2014-04-20 Text 11: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24710 den 2014-04-20 Text 12: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24515 den 2014-04-20 Text 13: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24233 den 2014-04-20 Text 14: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24235 den 2014-04-20 Text 15: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23222 den 2014-04-20 Text 16: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=22463 den 2014-04-20 Text 17: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=22942 den 2014-04-20 Text 18: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=22438 den 2014-04-20 Text 19: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25786 den 2014-04-20 Text 20: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=26062 den 2014-04-20 Text 21: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25722 den 2014-04-20 Text 22: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25669 den 2014-04-20 Text 23: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25070 den 2014-04-20 Text 24: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25620 den 2014-04-20 Text 25: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25389 den 2014-04-20 Text 26: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25400 den 2014-04-20 Text 27: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25400 den 2014-04-20 Text 28: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=25069 den 2014-04-20 Text 29: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=24234 den 2014-04-20 Text 30: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23801den 2014-04-20 Text 31: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23626 den 2014-04-20 Text 32: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23546 den 2014-04-20
42
Text 33: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23411 den 2014-04-20 Text 34: Hämtad från http://www.lektion.se/lessons/lesson.php?id=23392 den 2014-04-20