Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag syftade denna studie till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Francisco Franco, hans parti och regim samt francotiden fick i studien representera fascismen då begreppet fascism inte alltid fanns närvarande. Studien visade att fascismdiskursen blivit alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009 och gått från att beskrivas som nationalistisk, antikommunistisk och revolutionär till att innefatta allt mer politiskt våld och starka kopplingar till diktatur som styrelseskick. Fascismdiskursen har även kommit att innehålla subjektiva beskrivningar och en berättarröst som tydligt tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen.
Då studien tagit avspark i just demokratiuppdraget finns anledning att nu, vid studiens avrundning, kommentera resultaten utifrån detta. Studiens resultat visar på ett avståndstagande från vissa värden hos de senare läroböckerna, vilket sammanfaller med läroplanernas starkare förespråkande av motsatta värden. Sett utifrån demokratiuppdraget kan man därför dra slutsatsen att läroböckerna i spanska fullföljer detsamma.
För oss blivande lärare förblir dock läromedelsgranskning en viktig del av vårt yrkesuppdrag.
Att den statliga läromedelsgranskningen upphört är enligt denna studie inget som påverkat läroböckerna negativt, sett till demokratiuppdraget, men liknande studier av andra skolämnen behövs. Dessutom måste alltid läraren vara medveten om vilka värden läroböckerna och därmed även undervisningen förmedlar, för att i enlighet med skolans demokratiuppdrag kunna stå bakom dessa eller ta avstånd från dem om de är oförenliga med läroplanen.
Studiens resultat indikerar att Europas politiska klimat i allmänhet, och Spaniens i synnerhet, påverkat fascismdiskursen i läroböckerna. Den största förändringen sker runt år 1990, vilket väcker frågan om huruvida även läroböcker i andra ämnen förändras under denna tid, och av vilka anledningar. Ett annat potentiellt ämne för vidare forskning är effekterna av introduktionen av spanska i grundskolan. Har detta, som sig rimligt ter, inneburit att eleven vid studentexamen har högre kunskaper i spanska, efter att ha studerat ämnet under en längre tid? Eller är det snarare så att kunskapsnivån sjunkit? Under denna studies genomförande har nämligen iakttagits att läroböckernas språkliga nivå verkar sjunka under tidsperioden 1967-2009. Detta, med tanke på den högst aktuella debatten om den svenska skolans kvalitet, ter sig vara ett mycket relevant och intressant ämne för läromedelsforskningen.
42
Referenser
Primärlitteratur
Nedan följer en lista över samtliga läroböcker som undersökts i studien. Läroböckerna är listade efter utgivningsår för en tydligare överblick över vilka läroböcker som ingått i analysens olika tidsperioder.
1967. Heurlin, Kaj & Olagüe, Ignacio. Mundo hispano. Lund: Gleerups.
1968. Gorosch, Max; Harling, Birgit & Escanilla de Bejarano, Marina. Textos prácticos. Stockholm:
Läromedelsförlagen.
1970. Gorosch, Max & Harling, Birgit. Introducción a la cultura de España. Stockholm:
Läromedelsförlagen.
1973. Heurlin, Kaj & Uriz, Francisco. Sol y sombra 3. Lund: CWK Gleerup Bokförlag.
1975. Harling, Birgit. En España y América. Libro de textos. Stockholm: Esselte Studium AB.
1976. Harling, Birgit. En España y América. Guía y materiales didácticos. Kombiguide. Stockholm:
Esselte Studium AB.
1978. Falk, Johan; Fant, Lars & Uriz, Francisco J. Así se dice. Stockholm: Esselte Studium AB.
1978. Llobet, Ann-Marie & Llobet, José. En Camino 1. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
1979. Llobet, Ann-Marie & Llobet, José. En Camino 2. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
1980. Harling, Birgit. En España. Libro de textos y gramática. Stockholm: Esselte Studium AB.
1980. Harling, Birgit & Gorosch, Max. Introducción a la cultura de España. Stockholm: Almqvist &
Wiksell Läromedel AB.
1984. Toledo, Carlos. ¡Adelante! Studiematerial i spanska 2. Stockholm: Brevskolan.
1987. Masoliver, Joaquín & Falk, Johan. España. Historia y Cultura. Resumen cronológico. Stockholm:
Almqvist & Wiksell Läromedel AB.
1988. Masoliver, Joaquín & Vall, Bärbel. Encuentros. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
1990. Uriz, Francisco J. & Harling, Birgit. Vamos a España. Stockholm: Bonniers.
1993. Uriz, Francisco J. & Harling, Birgit. Mundo hispánico. Stockholm: Bonniers.
1997. Harling, Birgit & Uriz, Francisco J. Puerta abierta. Textbok A. Stockholm: Liber AB.
43 1999. Vanäs-Hedberg, Margareta; Gallego, Antonio & Nordstrand, Christer. ¡Venga! Stockholm:
Liber AB.
2001. Masoliver, Joaquín; Barnéus, Birgitta & Rindar, Kjell. Por supuesto. Primer paso. Stockholm:
Liber AB.
2009. Alfredsson, Chris & Johansson, Anneli. Colores 8. Stockholm: Natur & Kultur.
2009. Vanäs-Hedberg, Margareta; Gallego, Antonio & Vaccia Izami, Sylvia. Alegría. Paso cinco.
Stockholm: Liber AB.
2009. Waldenström, Elisabeth; Westerman, Ninni & Wik-Bretz, Märet. Caminando 3. Stockholm:
Natur & Kultur.
Sekundärlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt. Metabok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bernhardsson, Peter (2011). Klassiska och moderna språk. I: Esbjörn Larsson & Johannes Westberg (red.), Utbildningshistoria, (s. 259-270). Lund: Studentlitteratur.
Bertilsson, Emil (2010). Språkens konjunkturer. Del 1: De moderna språken i grund- och gymnasieskolan.
Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi.
Bronäs, Agneta (2000). Demokratins ansikte. En jämförande studie av tyska och svenska samhällskunskapsböcker för gymnasiet. Stockholm: HLS Förlag.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2007). Introduktion. I: Mats Börjesson & Eva Palmblad (red.), Diskursanalys i praktiken, (s. 7-28). Malmö: Liber AB.
Börjesson, Mikael & Bertilsson, Emil (2010). ”Språkens numerärer. Elever och studenter på språkutbildningar i Sverige, 1960-2010”. I: Praktiske Grunde: Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab, 4, 15-39.
Carlson, Marie & von Brömssen, Kerstin (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter – en introduktion. I: Marie Carlson & Kerstin von Brömssen (red.), Kritisk läsning av pedagogiska texter. Genus, etnicitet och andra kategoriseringar, (s. 15-46). Lund: Studentlitteratur.
Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(4), 327-348.
Englund, Tomas (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Gustafsson, Christina (1980). Läromedlens funktion i undervisningen. En rapport från utredningen om läromedelsmarknaden. (Ds U 1980:4). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
GyVux 1994:16 (1994). Samhällsvetenskapsprogrammet. Programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.
Holmén, Janne (2006). Den politiska läroboken. Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under Kalla kriget. Uppsala: Uppsala Universitet.
44 Issitt, John (2004). Reflections of the study of textbooks. I: History of Education: Journal of the
History of Education Society, 33(6), 683-696.
Johnsson Harrie, Anna (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Linköping: Linköpings universitet.
Karlsson, Klas-Göran (2011). Läroboken och makten – ett nära förhållande. I: Niklas Ammert (red.), Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik, (s. 43-61). Lund: Studentlitteratur.
Krammer, Arnold (2004). The Cult of the Spanish Civil War in East Germany. I: Journal of Contemporary History, 39(4), 531-560.
Lgr 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Lgy 11 (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Lgy 65 (1965). Läroplan för gymnasiet. Skolöverstyrelsens skriftserie 80. Stockholm: SÖ-förlaget, Skolöverstyrelsen.
Lgy 70 (1970). Läroplan för gymnasieskolan. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
Lgy 70 (1973). Läroplan för gymnasieskolan. Planeringssupplement. Språkämnen. Romanska språk.
Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Lpf 94 (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Lpo 94 (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Fritzes.
Långström, Sture (1997). Författarröst och lärobokstradition. En historiedidaktisk studie. Umeå: Borea Bokförlag.
Löwengart, Mia (2004). Bilden av antisemitismen och Förintelsen i svenska läromedel i historia. En undersökning av den kunskapssyn och de värderingar som förmedlas genom lärobokstexten. Uppsala:
Uppsala Universitet.
Malmberg, Per (2000). ”De moderna språken i grundskolan och gymnasieskolan från 1960 och framåt”. I: Språk. Grundskola och gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.
Marsden, William E. (2010). ’Poisoned history’: a comparative study of nationalism, propaganda and the treatment of war and peace in the late nineteenth and early twentieth century school curriculum. I: History of Education: Journal of the History of Education Society, 29(1), 29-47.
Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005). Uppsala: Uppsala Universitet.
Nationalencyklopedin (2014). Francodiktaturen (1939-75). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi /l%C3%A5ng/spanien/historia/francodiktaturen-1939-75 (2014-12-18)
Pasquariello, Antonio & Cetinkaya, Orkan (2013). Fascism i historieläroböcker – En studie av dess skildring och utrymme över tid. Uppsala: Uppsala Universitet.
45 Pinto, Derrin (2004). Indoctrinating the Youth of Post-War Spain: A Discourse Analysis of a
Fascist Civics Textbook. I: Discourse Society, Nr. 15, 649-667.
Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Selander, Staffan; Romare, Ewa; Trotzig, Eva & Ullman, Annika (red.) (1990). Rasism och främlingsfientlighet i svenska läroböcker? (Spov 9, Studier av den pedagogiska väven). Härnösand:
Institutet för pedagogisk textforskning, Högskolan i Sundsvall/Härnösand.
SKOLFS 2000:135 (2008). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Skolverket och Fritzes.
SKOLFS 2000:87 (2014). Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet moderna språk i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/regelver k/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubex t%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D803 (2014-12-14)
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Ämne - Moderna språk. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/laroplan er-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mod?tos=gy&subjectCode=MOD&lang=sv (2014-11-26)
Wilhelm, Ron (1998). España Nuestra: The Molding of Primary School Children for a Fascist Spain. I: Journal of Curriculum and Supervision, 13(3), 255-278.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund:
Studentlitteratur.
Wodak, Ruth & Richardson, John E. (2013). Analysing Fascist Discourse. European Fascism in Talk and Text. New York: Routledge.
Åmark, Klas (1998). Historiografi 2: Svensk historieskrivning. I: Knut Kjeldstadli (red.), Det förflutna är inte vad den en gång var, (s. 56-76). Lund: Studentlitteratur.
46
Bilaga – Citat på originalspråk
115. “lo gobierna un regente: el general Franco, llamado el ‘Caudillo’. El general Franco ejerció simultáneamente hasta el año 1967, las funciones de jefe del Estado y de Presidente del Gobierno”
116. “generalísimo”, “líder de los sublevados”
117. “el mismo sólo es responsable ‘ante Dios y la Historia’”
118. “En 1969 Franco decidió que a su muerte le debía suceder, en calidad de rey, Juan Carlos de Borbón, nieto de Alfonso XIII. En 1969, a la edad de 80 años, Franco nombró por primera vez un presidente de gobierno. Hasta entonces el mismo Franco había ocupado este puesto, junto con los puestos de Jefe del Estado, Generalísimo de las fuerzas armadas y Caudillo del Movimiento, el partido único de España”
119. “Bombardearon”, “acontecimiento terrible”, “contra la población civil”, “dolor”, “horror”,
“desastres”
120. “esta España dividida”, “arruinada”, “hambrienta”
122. “Estaba influido por el fascismo italiano”
123. “no existen asociaciones obreras o patronales que sean libres”
125. “huir”, “evacuación”, “caer en manos de”, “exilió”, “persecución”
126. “¡Abajo la inteligencia!” “¡Viva la muerte!”
127. “la ruína se va reconstryendo”
128. “la herida que dejó la Guerra Civil se ha cicatrizado”
129. “la economía florece”
130. “La postguerra”, “persecución”, “adversarios encarcelados”, “injusticia de riqueza”,
“pobreza”, “salarios bajos”, “ningún derecho a huelga”, “falta de libertad política”, “falta de trabajo”, “censura severa”
132. “De la dictadura a la democracia”,
133. “A la muerte de Franco, el príncipe Juan Carlos de Borbón, nieto de Alfonso XIII, es proclamado rey en España. Bajo el rey, Juan Carlos I, y el presidente del gobierno, Adolfo Suárez, España realiza el tránsito hacia la democracia. En junio de 1977 se celebran las primeras elecciones democráticas en España en 41 años, y el año siguiente se elabora y aprueba una nueva constitución democrática”
134. “Probablemente vamos a cambiar una dictadura por otra”
135. “Franco inplantó un gobierno personalista de inspiración fascista”
137. “no me gusta”
138. “bombardearon”, “acontecimiento terrible”, “contra una población civil”, “dolor”
141. “Estoy en la lucha contra el régimen fascista de mi patria”
144. “España quedó arruinada desde el punto de vista humano, económico y cultural”
47 145. “persecución”, “huyendo”
146. “espiral de la violencia”, “ataques fascistas”
149. “la economía del país ha mejorado mucho”, “la ruina se va reconstryendo”
150. “un país industrializado moderno”, “una estructura social cada vez más moderna”
151. “la postguerra”, “pobreza”, “ningún derecho a huelga”, “falta de libertad política”,
“censura severa”
152. “problemas” – “crísis económica” – “aumenta el desempleo de forma alarmante” – “huelgas”
– “manifestaciones”
154. “hasta la muerte del dictador en 1975”
155. “El dictador Francisco Franco son su heredero, el príncipe Juan Carlos”
166. “los nacionales”
167. “el régimen” – “represión” – “falta de libertades” – “sufrieron”
169. “casi 40 años de dictadura”
171. “la posguerra fue un periodo difícil. Todas las libertades democráticas y los derechos políticos y sindicales fueron suprimidos. Miles de personas fueron ejecutadas o encarceladas. Fue un tiempo de partido único y de una policía muy dura, y también de penuria económica y racionamiento”
172. “Gracias a Dios, las cosas han cambiado”
173. “Hay que romper totalmente con el franquismo”
174. “España, por fin, era un país democrático”
175. “Estaba influido por en fascismo italiano y gozaba de cierto fermento revolucionario, ya que pensaba tranformar la vida de la nación”
176. “Los nacionalistas describían la guerra como una cruzada contra en comunismo, obteniendo de esta manera ayuda en material y tropas de la Alemania nazi y la Italia fascista”
177. “Millán Astray atacó violentamente a Cataluña y a las provincias vascas, describiéndolas como ‘cánceres en el cuerpo de la nación. El fascismo, que es el sanador de España, sabrá cómo exterminarlas, cortando en la carne viva’”
179. “asoman la cabeza el fascismo y el comunismo”
180. “se acalera la espiral de la violencia, con ataques fascistas”
181. “Franco implantó un gobierno personalista de inspiración fascista. […] llevó a cabo una política económica basada en el proteccionismo y la autarquía”
183. “los conservadores y los fascistas finalmente ganan la guerra”
184. “una guerra civil entre los que apoyaban al Gobierno legal, los republicanos, y los que lo atacaban, los rebeldes o fascistas”