I studiens resultat har det påvisats att funktioner som organisationens strukturer, individens engagemang, handlingsutrymme och kommunikation har kommit att bli en förutsättning för medarbetares möjligheter till lärande och utveckling i arbetet. Vi har i vår undersökning kunnat se att ett lärande och en utveckling bara sker när det finns en växelverkan mellan individen och organisationen. Individen måste ha ett eget engagemang och en vilja att lära och utvecklas, samtidigt som organisationen måste ha stödjande strukturer. Att känna trygghet och stöd från organisationen och sina kollegor framkom även det som en viktig komponent. Tryggheten resulterade nämligen i att medarbetarna vågade fråga och ta hjälp av sina kollegor vid problematiska situationer i arbetet, vilket framkom som otroligt viktigt för ens lärande. Genom kommunikation mellan kollegor kunde det också ske ett kunskapsutbyte, vilket kunde få en stor inverkan på individens utveckling. Att ha frihet i arbetet och uppleva stor grad av ansvar, visade sig bidra till både stimulans och meningsfullhet. När arbetet kändes meningsfullt och motiverande tog man, i allt större grad, sig an utmaningar i arbetet, vilka man kunde utvecklas av. Utmaningarna utmynnade oftast till reflektion och lärande, eftersom man var tvungen att bygga nya strukturer och tillvägagångsätt.
Som bidrag till den pedagogiska forskningen ger uppsatsen ytterligare kunskap om läroprocesser i det dagliga arbetet. Resultatet kan dock bara appliceras på företag, med liknade strukturer, inom tjänstesektorn. Den går därmed inte att generalisera. Studien stärker dock den tidigare forskningen genom att visa hur strukturer såsom teamarbete, mentorskap och tydlig målsättning kan engagera individen och bidra till lärande och utveckling i det dagliga arbetet. Samtidigt visar uppsatsen även exempel på situationer då lärandet och utvecklingen kan hämmas i det dagliga arbetet. Slutsatsen vi kan dra från studiens resultat är att alla framkomna förutsättningar är nödvändiga och att det krävs de samspelar för att medarbetarna ska uppleva att det lär och utvecklas på arbetsplatsen.
Referenslista
Böcker
Ahrne, G. och Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.). Malmö: Liber AB
Allvin, M. Aronsson, G. Hagström, T. Johansson, G. och Lundberg, U. (2011) Gränslöst arbete - socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. (1:5. uppl.). Malmö: Liber AB Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. (1. uppl.).
Stockholm: Liber AB
Backlund, T. Hansson, H. och Thunborg, C. (2001), Lärdilemman i arbetslivet - teoretiska och praktiska perspektiv på lärande i organisationer. Lund: Studentlitteratur AB
Bergström, G. och Boréus, K. (2012). Textens mening och makt. (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB
Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:6. uppl.). Stockholm: Liber AB Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppdiskussioner. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. (1.
uppl.). s. 71-82. Malmö: Liber AB
Dalen, Monica. (2007). Intervju som metod. (1. uppl.). Malmö: Gleerupsutbildning AB Docherty, Peter. (1996). Läroriket, vägar och vägval i en lärande organisation. (1. uppl.).
Solna: Alfa print AB
Ellström, P-E. (1996). Arbete och lärande - förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete, (1. uppl. ). Solna: Arbetslivsinstitutet & Författaren AB
Ellström, P-E. (2014). Lärande i arbetslivet - möjligheter och utmaningar. Karin Almlöfs förlag
Ellström, E. och Ekholm, B. (2004). Verksamhetskultur och lärande. Ingår i: Ellström, P-E.
och Hultman, G. (red.) Lärande och förändring i organisationer - Om pedagogik i arbetslivet. s. 137- 154. Lund: Studentlitteratur AB
Ellström, P-E. och Hultman, G. (red). (2004). Lärande och förändring i organisationer - Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB
Engeström, Y. (1987). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to developmental research. Diss. Helsinki: Univ
Fejes, A. och Thornberg, R. (2012). Handbok i kvalitativ analys. (1:3. uppl.). Stockholm:
Liber AB
57
Guba, E.G. och Lincoln, Y.S. (1994). Competing paradigms in qualitative research. Ingår i:
Denzin, N.K. och Lincoln, Y. S. (red.), Handbook of qualitative research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Illeris, Knud. (2007). Lärande. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Knutagård, Hans. (2003). Introduktion till verksamhetsteori. Lund: Studentlitteratur AB Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB
Largosen, S., Snis Lundh, U. och Nehls, E. (2010). Lärande i och för det nya arbetslivet.
Lund: studentlitteratur AB
Lennerlöf, L. (2002). Magert lärande i magra organisationer. Ingår i: Abrahamsson, K.
(red.) Utbildning, kompetens och arbete. s. 355-371. Lund: Studentlitteratur AB Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqist, D. och Davidsson, B. (2011), Human Resources Development - att utveckla medarbetare och organisationer. (2:1. uppl.). Lund:
Studentlitteratur AB
Thomassen, Magdalene. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Vygotsky, L.S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes.
Cambridge, MA: Harvard University Press.
Vygotskij, L.S. och Kozulin, A. (1986). Thought and language. Cambridge: MIT Press Watt Boolsen, Merete. (2007). Kvalitativa analyser. (1. uppl.). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
(2:1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB
Vetenskapliga artiklar:
Billett, Stephen. (2001). Learning through work: workplace affordances and individual engagement, Journal of workplace Learning, 13 (5), s. 209-214. doi:
10.1108/EUM0000000005548.
Braun, V. och Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), s. 77-101. doi:10.1191/1478088706qp063oa
Tillgänglig: http://dx.doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Ellström, P-E., Löfberg, A. och Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet; i Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 3/4, s. 162-181.
Hetzner, S., Heid, H. och Gruber, H. (2012). Change at Work and Professional learning: how readiness to change, self-determination and personal initiative affect individual learning through reflection, European Journal Psychology Education, 27(4), s. 539–555. doi:
10.1007/s10212-011-0094-1. Tillgänglig:
http://link.ub.uu.se.ezproxy.its.uu.se/?genre=article&issn=02562928&title=European%20Jou rnal%20of%20Psychology%20of%20Education&volume=27&issue=4&date=20121201&atit le=Change%20at%20Work%20and%20Professional%20Learning%3A%20How%20Readine
ss%20to%20Change%2C%20Self-Determination%20and%20Personal%20Initiative%20Affect%20Individual%20Learning%20
through%20Reflection&spage=539&pages=539-555&sid=EBSCO:ERIC&au=Hetzner,%20Stefanie
Kyndt, E. Raes, E. Dochy, F. och Janssens, E. (2012). Approches to Learning at Work:
Investigating Work Motivation, Percieved Workload and Choice Independence, Jounal of Career Development, 40 (4), s. 271-291. doi: 10.1177/0894845312450776. Tillgänglig:
http://jcd.sagepub.com.ezproxy.its.uu.se/content/40/4/271.full.pdf+html
Larsson, Staffan. (2007). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografin. Serie: Teori, forskning, praktik. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf
Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, (25)1, s. 16-35. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Lee, T., Fuller, A., Ashton, D., Butler, P., Felstead, A., Unwin, L. och Walters, S. (2004).
Learning as work: teaching and learning processes in the contemporary work organisation.
Learning as work research paper, nr 2, Univeristy of Leicester, Tillgänglig:
http://learningaswork.cf.ac.uk/outputs/Workplace_Learning_Final.pdf
Hemsidor
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning: Stockholm, Sverige. s.17. ISBN:91-7307- 008-4 Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2015-11-15)
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Tillgänglig:
http://www.edu.uu.se/forskning/pedagogik/ (2015-12-12)
59