I tidigare forskning har endast RIG-elevers frånvaro på grund av fysiska skador
uppmärksammats, och inte i kombination med tävlingsoro och sömnsvårigheter. Den här studien har synliggjort en deskriptiv bild över dessa tre sårbarhetsfaktorer och resultatet kan hjälpa lärare och tränare att få förståelse för dessa faktorer samt hur dessa kan behöva uppmärksammas i starten av unga elitidrottares karriärer. Den analytiska delen av studien visar signifikanta korrelationer mellan sårbarhetsssfaktorer. Slutsatsen blir därmed att det finns ett samband mellan fysiska skador och sömnstörningar, och att tävlingsoron har ett negativt samband med både fysiska skador och sömnen.
Studiens ämne behöver följas upp med fler studier för att få fram en bredare bild. Den här studien kan ses som komplement till den tidigare studien om fysiska skador hos RIG-elever,
27
där liknande resultat framkom. Sedan finns det behov av att varje förbund börjar (om de inte redan startat arbetet) ta ansvar för de idrottare som vill elitsatsa och hjälpa dessa på vägen, utöver hjälpen de kan få av det rent sportsliga.
28
Käll- och litteraturförteckning
Bastien, C. H., Valliéres, A. & Morin, C. M. (2001). Validation of the insomnia severity index as an outcome measure for insomnia research. Sleep Med 4(2), ss. 297-307.
Buysse, D.J., Reynolds, C.F., Monk, T.H., Berman, S.R., & Kupfer, D.J. (1989). The Pittsburgh sleep quality index: a new instrument for psychiatric practice and research.
Psychiatry Research, 28, 193-2I3.
Broberg, Anders. Almqvist, Kjerstin. Tjus, Tomas (2003) Klinisk barnpsykologi Finland: Natur och Kultur
Coelho, E.M., Vasconcelos-Raposo, J. & Mahl, A.C (2010). Confirmatory Factorial Analysis of the Brazilian Version of the Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2). The spanish
journal of psychology, 13(1), ss. 453-460.
Cox, R. H., Martens, M. P., & Russell, W. D. (2003). Measuring anxiety in athletics: The Revised Competitive State Anxiety Inventory-2. Journal of Sport and Exercise Psychology, 25, 519 – 533.
Dragioti, E., Wiklund, T., Alföldi, P., & Gerdle, B. (2015). Observational study: The Swedish version of the Insomnia Severity Index: Factor structure analysis and psychometric properties in chronic pain patients. Scandinavian Journal Of Pain, 9, ss. 22-27.
DOI:10.1016/j.sjpain.2015.06.001
Esaiasson, P. (2007).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 3 uppl. Stockholm: Norstedts juridik
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan
Stockholm: Wolters Kluwer
Fuller, C.W., Ekstrand, J., Junge, A., Andersen, T.E., Bahr, R., Dvorak, J., Hägglund, M., McCrory, P. & Meeuwisse, W.H. (2006). Consensus statement on injury definitions and data
29
collection procedures in studies of football (soccer) injuries. Scandinavian journal of
medicine & science in sports. 16, ss. 83-92
Gupta, L., Morgan, K. & Gilchrist, S. (2016). Does Elite Sport Degrade Sleep Quality? A Systematic Review. Sports Med 7(47), ss. 1317–1333. doi.org/10.1007/s40279-016-0650-6
Glise, K., Lindegård Andersson, A., H Jonsdottir, I (2011). Fysisk aktivitet bra mot stressrelaterad psykisk sjuklighet, Läkartidningen, 108(36), ss. 1692-1694.
Hagquist, C. (2011). Ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i Sverige? Socialmedicinsk
tidskrift, 6/2011, ss. 475-485.
Hagquist, C. (2013). Ungas psykiska hälsa i Sverige - Komplexa trender och stora kunskapsluckor. Socialmedicinsk tidskrift 5/2013, ss. 671-683.
Hassmèn, N. & Hassmèn, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Heijne, A. & Von Rosen, P. (2017). Mängder av skador på riksidrottsgymnasier. Svensk
Idrottsforskning, Karolinska Institutet. https://www.idrottsforskning.se/mangder-av-skador-
pa-riksidrottsgymnasier/ [2017-11-15]
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L.T. (2007). Kritiskt tänkande. 1. uppl. Malmö: Liber
Häggström, A. (2017). Bris slår larm: Psykisk ohälsa bland barn ökar. Expressen 7 mars.
Iosifidou, P., & Doganis, G. (2001). Confirmatory factor analysis of the Greek version of the Competitive State Anxiety Inventory-2. International Journal of Sport Psychology, 32, ss. 400-405.
Johnson, E. O., Roth, T., Schultz, L., & Breslau, N. (2006). Epidemiology of DSM-IV insomnia in Adolescence: Lifetime Prevalence, Chronicity, and an Emergent Gender Difference. Pediatrics, 117(2), ss. 247–256.
30
Jägerskog, M., Bryant, M., Cleason, L., Norberg, E., Norberg, D., Olofsson, S. & Sekelius, T. (2017). Vi har också känt oss ensammas i världen. Aftonbladet 31 oktober.
Karasek, R., Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of
working life. New York, N.Y: Basic Books
Karlsson, E. (2017). Förbundskaptenen: “Där är vi dåliga”. Sportbladet 20 oktober.
Lane, A. M., Sewell, D. F., Terry, P. C., Bartram, D., & Nesti, M.S. (1999). Confirmatory factor analysis of the Competitive State Anxiety Inventory-2. Journal of Sports Sciences, 17, ss. 505 – 512.
Lidwall, U. & Olsson-Bohlin (2016) Korta analyser 2016:2. Försäkringskassan.
Lundqvist, C. & Hassmén, P. (2005a) Är 17 bättre än 27 - och för vem? Utvärdering av CSAI-2 och CSAI-2R på kvinnliga och manliga idrottare. Svensk idrottspsykologisk förening
- Årsbok 2005, ss.127-137
Lundqvist, C. & Hassmén, P. (2005b) Compatitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2): Evaluating the swedish version by confirmatory factor analyses. Journal of sports sciences,
23(7) ss. 727-736
Morin, C.M. (2003). Measuring outcomes in randomized clinical trial of insomni treatments.
Sleep Medicine Reviews, 3, ss. 263-279.
Morin, C. M., Belleville, G., Bélanger, L., & Ivers, H. (2011). The Insomnia Severity Index: Psychometric Indicators to Detect Insomnia Cases and Evaluate Treatment Response. Sleep,
34(5), ss. 601–608.
Ottosson, J.O. Psykisk hälsa. I: Nationalencyklopedin
31
Nilsson Lundmark, E., Nilsson, I. & Wadeskog, A. (2016). Se till mig som liten är - Socioekonommisk analys av mobbningens effekter. Friends
https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2016/06/Mobbningens- kostnader-huvudrapport.pdf [2017-11-10]
Nordlund, S. (2017) Ung idag är temat för årets psykevecka. Örnsköldsviks Allehanda 7 november.
Polman, R., Rowcliffe, N., Borkoles, E. & Levy, A. 2007. Precompetitive State Anxiety, Objective and Subjective Performance, and Causal Attributions in Competitive Swimmers.
Pediatric Exercise Science, 19, ss. 39-50.
Reardon, C., & Factor, R. (2010). Sport Psychiatry, A Systematic Review of Diagnosis and Medical Treatment of Mental Illness in Athletes, Sports Medicine, 40(11), ss. 961-980. doi: 10.2165/11536580-000000000-00000.
Riksidrottsförbundet (2013). RF:S Stadgar - I lydelse efter RF-stämman 2013.
Svensson, E. (2017). Dubblering av sjukskrivna för psykisk ohälsa. Helagotland.se, 28
oktober.
Skolverket (2017). Förteckning RIG. Riksidrottsgymnasier perioden 2014-2017.
http://www.svenskidrott.se/globalassets/svenskidrott/dokument/undersidor/idrottsgymnasium/ forteckning-rig.-sf-orter-platser-2014-20172.pdf [2017-12-01]
Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland bland unga. Underlagsrapport till Barns och
ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-43 [2017-11-10]
Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010). Behandling och sömnbesvär hos vuxna:
En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, 199). Stockholm: SBU.
Tranæus, U. (2013). Ger mindre stress färre skador? Svensk idrottsforskning: Organ för
32
Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa:
analyser och förslag till åtgärder : slutbetänkande (SOU 2006:77) . Stockholm: Fritze.
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2006/08/sou-200677/ [2017-11-07]
Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-11-18].
Von Rosen, P., Frohm, A., Kottorp, A., Fridén, C. and Heijne, A. (2017a). Too little sleep and an unhealthy diet could increase the risk of sustaining a new injury in adolescent elite athletes.
Scand J Med Sci Sports, 27, ss. 1364–1371. doi:10.1111/sms.12735
Von Rosen P., Frohm A., Kottorp A., Fridén C., Heijne A. (2017b). Multiple factors explain injury risk in adolescent elite athletes: applying a biopsychosocial perspective. Scand J Med
Sci Sports, 1, ss. 1–11. Doi:10.1111/sms.12855
Wahlberg, M. (2017). Vill att regeringen utreder osunda kroppsideal. Sportbladet 1 november.
Winroth J., & Rydqvist L., (2008). Hälsa och Hälsopromotion- med fokus på individ-, gruppoch organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Woodman, T. & Hardy, L. (2003). The relative impact of cognitive anxiety and
selfconfidence upon sport performance: a metaanalysis. Journal of sports sciences 21(6), ss. 443-457. DOI: 10.1080/0264041031000101809
World Health Organization (2009). Constitution of the world health organization. Basic
documents, Forty-seventh Edition
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/basic-documents-47-en.pdf [Hämtad 2107-11-22]
Zubin, J., & Spring, B. (1977). Vulnerability: A new view of schizophrenia. Journal of
33
Åkesdotter, C. & Kenttä, G. (2015). Elitens osynliga ohälsa. Svensk idrottsforskning. 4(24), ss. 32-35. http://centrumforidrottsforskning.se/idrottsforskning/tidningen-svensk-