Syftet i vår studie var att undersöka två verksamma år 1-6-skolor där man aktivt arbetar med fysisk aktivitet under och efter skoltid. Vi preciserade vår undersökning till verksamma lärare i år 1-3 då vi i gemenskap med tidigare forskning anser att det är i de tidiga skolåren man kan lägga grunden för en fortsatt aktiv livsstil. Det är även inom skolår 1-3 vi författare ämnar arbeta efter våra studier på lärarprogrammet.
Lärarnas tolkningar av begreppet fysisk aktivitet är centrala i den första frågeställningen, lärarna definierar begreppet som rörelser och att arbeta med kroppen fysiskt i form av lek, motion, promenader och pausrörelser under lektionstid.
Genom den andra frågeställningen ville vi ta reda på vad lärarna ansåg att deras uppdrag och insatser kunde vara för att uppmuntra elever till fysisk aktivitet. De lärare vi samtalade med var eniga om att lektionerna skulle integrera praktiskt och teoretiskt lärande och att eleverna ska få chans att arbeta med hela sin kropp. Vårt resultat visar dock att lärarna har svårt att integrera fysisk aktivitet efter att förändringar har skett till den rådande läroplanen. I den äldre läroplanen fanns angiven tid för utövande av fysisk aktivitet, i dagens läroplan står det att den fysiska aktiviten ska genomsyra verksamheten under hela skoldagen. Detta tolkar vi som att det är upp till läraren själv att aktivera eleverna fysiskt varje dag, både till upplägg av tid, val och hur aktiviteten ska genomföras.
Den tredje frågeställningen vi undersökte var hur fysisk aktivitet förekom under skoldagen. På skola B arbetar de med morgonaktivitet varje dag. Eleverna startar skoldagen med morgongymnastik eller en morgonpromenad. Detta är ett arbetssätt som skolan aktivt använt sig av i flera år och lärarna anser att morgonaktiviteten är viktig för att eleverna ska klara av att hålla koncentrationen uppe under hela skoldagen. Skola A arbetar tillsammans med den lokala idrottsföreningen, efter skoltid men under fritidstiden varje dag i veckan får eleverna medverka på bestämda aktiviteter. Detta tolkar vi som att lärarna på skolorna anser att eleverna ges tillräckligt med daglig fysisk aktivitet.
Studien har gett oss kunskap om hur två verksamma skolor arbetar med fysisk aktivitet. Vi anser att vidare forskning i ämnet är angeläget då det finns en allmänt erkänd hälsorisk med att barn och ungdomar i dag är mer stillasittande än förr. Det är också angeläget att verksamma lärare får ta del av den forskning som finns på området samt får mer stöd i att utveckla olika möjligheter där fysisk aktivitet kan integreras som en naturlig del av olika lärprocesser.
En intressant frågeställning för vidare forskning är styrdokumenten, lärarna vi intervjuade samtalade om att lektionerna planeras utifrån läroplanens centrala innehåll för att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Utifrån detta resonemang kan vi se att resultaten spelar större roll än vägen dit. Ytterligare en fråga som skulle vara intressant att forska vidare kring är kopplingen
47 mellan fysisk aktivitet, övervikt, hälsorelaterade sjukdomar och mat med skolans arbete kring att främja elevers välmående.
Det är troligt att det vore bra för elevers välmående om lärarutbildningen innehöll kurser eller moment där blivande lärare kan lära om hur man kan arbeta för att få elever att inkludera hela kroppen i skolarbetet. Det handlar om att elever behöver få ett samband mellan tanken och handlingen. För att ge elever goda livsvillkor behöver läraren ha kompetens kring olika inlärningsstilar och tillvägagångssätt i arbetsprocessen för att eleverna ska kunna ta in kunskap.
48
Referenser
Almvärn, Per-Erik och Fäldt Christer (2001). Idrott & hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Ulrica (2009). Barn och unga behöver rörelse. I Jon Karlsson, Eva Jansson och Agneta Ståhle(red) Ordination: Motion – Vägen till bättre hälsa. FYSS – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s.50-53). Stockholm: Brombergs bokförlag AB. Apoteket AB. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
Boij, Anita (2005:1). Hälsofrämjande fysisk aktivitet- Kartläggning av sådan verksamhet i grundskola och gymnasium på Gotland. Tranås: Idé- och produktutveckling – A.BOIJ AB. Cenerud, Lars (2007). Det lönar sig att vara regelbundet fysiskt aktiv och att träna till vasaloppet.
Läkartidningen, 104(14-15) 1164-1165.
Cenerud, Lars (2007). Så kan idrottsämnet i skolan bidra till ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen, 104(42), 3125-3126.
Dalen Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB. Duesund, Liv (1996). Kropp, kunskap och självuppfattning. Stockholm: Liber AB.
Ericsson, Ingegerd (1998). Pedagogik och motorik- Motorikobservationer av 204 skolbarn. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan i Malmö.
Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig-Lär dig. Motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker. Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wegnerud Lena (2012). Metodpraktikan-
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik AB.
Faskunger, Johan (2007) Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet. En kunskapssammanställning för regeringsuppdraget ”byggd miljö och fysisk aktivitet”. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Flodmark, Carl-Erik, Marcus Claude, Mårild Staffan (2007) Fysisk inaktivitet. I Anna-Karin Lindroos och Stephan Rössner(red), Fetma från gen- till samhällspåverkan, (s.313-334). Lund: Studentlitteratur AB.
Hannaford, Carla (1995). Lär med hela kroppen. Falun: Scandbook AB.
Hellenius, Mai-Lis (2009). Metabola syndromet-ett riskabelt förstadium. I Jon Karlsson, Eva Jansson, Agneta Ståhle (red) Ordination: Motion- Vägen till bättre hälsa. FYSS- fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s.133-135). Stockholm: Brombergs bokförlag AB. Apoteket AB. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
Hemmingson, Erik (2007). Fysisk inaktivitet. I Anna-Karin Lindroos och Stephan Rössner(red), Fetma från gen- till samhällspåverkan, (s.85-94). Lund: Studentlitteratur AB.
Henriksson Jan, Sundberg Carl Johan (2009) Detta händer i kroppen när vi rör på oss. I Jon Karlsson, Eva Jansson, Agneta Ståhle (red) Ordination: Motion- Vägen till bättre hälsa. FYSS- fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s.13-15). Stockholm: Brombergs bokförlag AB. Apoteket AB. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
49 Hultgren, Staffan (2006). Rörelseidentitet- fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Rapport. Stockholm:
GHI, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Jagtøien Langlo, Greta Hansen, Kolbjørn och Annerstedt Cleas (2002) Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare Förlag AB.
Jansson, Eva (2009). Så mycket aktivitet behöver vi. I Jon Karlsson, Eva Jansson och Agneta Ståhle (red) Ordination: Motion – Vägen till bättre hälsa. FYSS – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (s.16-21). Stockholm: Brombergs bokförlag AB. Apoteket AB. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA).
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel Runa, Davidson Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Peterson, Tomas (2007). När fälten korsas- om Handslagsprojekt på skoltid. Svensk idrottsforskning, 70-73.
Rasmussen Finn, Eriksson Marit, Bokedal Carin, Schäfer Elinder Liselotte (2004). COMPASS- en studie i sydvästra Storstockholm (Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut 2004:1) Stockholm: Samhällsmedicin, SLL/Statens folkhälsoinstitut.
Raustorp, Anders (2006). Fysisk självkänsla. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Schäfer Elinder, Liselotte och Faskunger, Johan. Red. ( 2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Statens folkhälsoinstitut (1996). Vårt behov av rörelse – En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Förlagshuset: Gothia AB.
Säljö Roger (2005). L.S. Vygotskij-forskare, pedagog och visionär. I Anna Forsell (red) Boken om pedagogerna. (s.109-132). Stockholm: Liber AB.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
World Health Organization (2009) Milestones in Health Promotion – Statements from Global Conferences.
Elektroniska referenser
Bergholm, Camilla (2010) NCFF : http://www.oru.se (November- december 2013) Ansvarig utgivare för artikeln.
Bunkefloprojektet: http://www.bunkeflomodellen.se (November- december 2013) Gotlands idrottsförbund: http://www.gotsport.se (November- december 2013)
Jansson, Anna (2013) Folkhälsoinstitutet: http://www.fhi.se (November- december 2013) Ansvarig utgivare för artikeln rekommendation på fysisk aktivitet.
50 Danielsson Anna Medfarm Play (2013) http://www.media.medfarm.uu.se Föreläsning (November- december 2013) Intervju som metod.
51