Efter analysen av de fem intervjuerna som denna studie har genomfört, går det att dra flera slutsatser om både de hinder och möjligheter som finns med införandet av programmering i läroplanen.
En majoritet av lärarna tycker att kommunerna bär huvudansvaret för att läroplansförändringarna sker korrekt och vill därför se att kommunerna tar ett större ansvar än vad de hittills har gjort. Anledningen till att respondenterna anser detta, är att de gemensamt delar åsikten att kommunerna utgör en flaskhals. Det vill säga, eftersom Skolverket bestämmer vad som ska ske i skolorna men först och främst måste gå via kommunerna, är det kommunerna som sätter prägeln på hur dessa bestämmelser hanteras och slutligen förverkligas av lärare. I samtliga intervjuer förekommer åsikten att alla i kollegiet inte är positiva eller ser möjligheterna med de förändringar som komma skall. Flera av de lärare som har intervjuats ser detta som ett problem och menar att den övervägande delen av de som ställer sig kritiskt till implementeringen av programmering tillhör den äldre generationen lärare. Lärarna i studien tror att det beror på en oro för att känna sig otillräcklig i bristen på ämneskunskap och att detta behöver avhjälpas genom adekvat fortbildning.
Gällande framtiden, uppvisar majoriteten av respondenterna på positiva förhoppningar. Flertalet av respondenterna räknar med att få fortbildning, och anser att det kollegiala lärandet till stor del kommer gynna fortbildningen. Respondenterna beskrev även att det stämmer överens med den rådande utvecklingen, där utifrån regeringens förslag (ibid, s.4) om en nationell IT-strategi för skolväsendet ska ett större fokus vara på att utveckla den digitala kompetensen hos elever. Förhoppningen är att det kommande intresset från elever, ska gynna undervisningen och utveckla ett mer ämnesöverskridande lärande. Dock betonar respondenterna att förändringen kommer medföra flera hinder, där förberedelsetiden anses vara otillräcklig.
Synen på programmering är något som varierar respondenterna emellan. De flesta respondenterna anser att syftet med programmering i skolan är att förklara hur digitaliseringen leder till teknisk innovation. De anser även att programmering bör ingå i allmänbildning, då vi lever i ett digitaliserat samhälle vilket ställer krav på digital kompetens. Gällande vilket nuvarande ämne respondenterna tycker programmering bör tillhöra, anser respondenterna att teknikämnet är mest lämpat men att det även ska ingå i matematikämnet. Till sist anser respondenterna att programmering bör ses som ett verktyg i undervisningen i övriga ämnen, snarare än ett eget ämne.
9.1 Framtida forskning
Eftersom införandet av programmering i svenska grundskolan ännu är i ett väldigt tidigt skede, finns det stort utrymme och behov för forskning inom detta fält. För att föra denna forskning vidare går det exempelvis att göra en studie angående införandet av programmering ett antal år efter det att förändringarna har trätt i kraft. Detta kan ske som en uppföljning som grundar sig på samma frågeställningar denna studie syftar att besvara. Det kan även bestå av en kvantitativ studie som speglar hur elevers resultat påverkas i de ämnen där programmering tar en stor del. Framtida forskning kan dessutom avhandla elevers åsikter med det nya tillskottet av programmering och vad deras inställning är, om de känner att det hjälper dem i deras utbildning och om de ser ett tydligt syfte. Det skulle också vara intressant att ta del av utvecklingen av programmeringens centrala innehåll i läroplanen för kommande år framöver men detta är av förklarliga skäl en studie som inte kan äga rum förrän åtminstone tre år efter införandet som skedde höstterminen 2018.
Referenslista
Blomkvist, P., Hallin, A,. 2014. Metod för teknologer: examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Björk, L-E. 1983. Datorers intåg i svensk skola. Nämnaren. Nr. 1 s. 32. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3235_83-84_1.pdf hämtad 2018-05-21
Charmaz, K. 2006. Constructing grounded theory: a practical guide through qualitative analysis. London: Sage Publications
Denscombe, M. 2010. The good research guide: for small-scale social research projects. 4th ed. Maidenhead: Open University Press
Digitaliseringskommissionen. 2014. En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan
bli vår. (SOU 2014:13) Stockholm: Fritze
https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/99c1e965d6ff46b6a8f81e6b508c203a/en-digital-agenda-i-manniskans-tjanst---en-ljusnande-framtid-kan-bli-var-sou-201413-del-1-av-2 Hämtad 2018-05-21
Hanken I. M., Johansen, G. 1998. Musikkundervisningens didaktik. Femte upplagan. Oslo: GSC allkopi.
Hansén, S-E., Sjöberg, J. Att förstå och använda läroplanen. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.), Allmändidaktik: vetenskap för lärare, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017
Kjällander, S., Åkerfeldt, A. & Petersen, P. 2016. Översikt avseende forskning och erfarenheter kring
programmering i förskola och grundskola.
http://omvarld.blogg.skolverket.se/wp-content/uploads/sites/2/2016/06/oversikt_programmering_i_skolan.pdf hämtad 2018-05-21 Kunnskapsdepartementet. 2017. Framtid, fornyelse og digitalisering. Digitaliseringsstrategi for grunnopplæringen 2017–2021. Norge. https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/framtid-fornyelse-og-digitalisering/id2568347/ hämtad 2018-05-21
Lundgren, Ulf P. 1999. Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. I Pedagogisk forskning nr 1 Volym 4.
Mannila, L., Dagiene, V., Demo, B., Grgurina, N., Mirolo, C., Rolandsson, L. & Settle, A. 2014.
Computational Thinking in K-9 Education. ITiCSE '14 Proceedings of the 2014 conference on
Innovation & technology in computer science education, 1-29.
https://www.researchgate.net/publication/273772180_Computational_Thinking_in_K-9_Education hämtad 2018-05-21
Regeringen. 2015. Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet.
http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2015/09/uppdrag-att-foresla-nationella-it-strategier-for-skolvasendet/ hämtad 2018-05-21
Regeringskansliet. 2011. It i människans tjänst – en digital agenda för Sverige. (N2011.12).
http://bredbandskartan.pts.se/Documents/Bredbandsstrategier/It%20i%20m%C3%A4nniskans%20t j%C3%A4nst%20-%20en%20digital%20agenda%20f%C3%B6r%20Sverige.pdf hämtad 2018-05-21
Regnell, B., Pant, L. 2014. Teaching programming to young learners using Scala and Kojo. LTHs 8:e Pedagogiska inspirationskonferens.
https://www.lth.se/fileadmin/lth/genombrottet/konferens2014/42_Regnell_Pant.pdf hämtad 2018-05-21
Rolandsson, L. 2015. Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and
intentions in relation to curriculum. KTH, School of Education and Communication in Engineering
Science.
Rönnerman, K., Forsman, L. 2017. Professionell och didaktisk utveckling genom aktionsforskning. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.), Allmändidaktik: vetenskap för lärare, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017
Sentance, S & Csizmadia, A. 2017. Computing in the curriculum: challenges and strategies from a
teacher's perspective. EDUCATION AND INFORMATION TECHNOLOGIES, vol. 22, no. 2, pp.
469–495
Skolverket. 2017. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm Skolverket
Skolverket. 2017a. Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: ett kommentarmaterial till
läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning, Skolverket, Stockholm
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783 hämtad 2018-09-30
Skolverket. 2016. Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet –
förändringar i läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Stockholm: Skolverket
http://www.skolverket.se/publikationer?id=38 hämtad 2018-05-21 Skolverket. 2016a. Uppdrag om nationella it-strategier i skolväsendet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3668 hämtad 2018-05-21
SOU 2014:13. En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid är vår. Stockholm:Fritzes Offentliga Publikationer.
Säljö, R. 2017. Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.),
Allmändidaktik: vetenskap för lärare, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2017
The Royal Society. 2012. Shut down or restart. The way forward for computing in UK schools. Excellence in Science. The Royal Academy of Engineering.
Trost, J. 2005. Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsstyrelsen. 2016. Grunderna för läroplanen för grundläggande utbildning 2016.
Utbildningsstyrelsen. Helsingfors. https://www.oph.fi/lp2016/grunderna_for_laroplanen hämtad 2018-05-21
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf hämtad 2018-05-21
Webb, M & Davis, Ni & Bell, T & Katz, Y & Reynolds, N & P. Chambers, D & Syslo, M. (2016).
Computer science in K-12 school curricula of the 2lst century: Why, what and when?. Education