Studien syftade till att undersöka upplevelsen hos äldre med åldersrelaterade ögonsjuk-domar som ger en kraftigt nedsatt syn. Studien visar flera gemensamma upplevelser bland de äldre med synnedsättning, såsom att förlora sitt oberoende, hur livet inte blivit som planerat men även en strävan efter att finna nya vägar och lära sig att leva med synnedsättning.
En rädsla och en förlust av förmåga att utföra saker efter att ha drabbats av synnedsätt-ning gav en känsla av att förlora sitt oberoende. Många beskrev en rädsla över att bli en börda för sina närstående då de behövde be om hjälp. Andra uttryckte en oro inför fram-tiden, vad den kommer att innebära samt att kunna hitta meningsfulla sysselsättningar.
Känslor av besvikelse och att livet inte blev som planerat resulterade i nedstämdhet,
vil-20
ket påverkade hälsan och livskvalitén. Äldre med synskada hade högre förekomst av de-pression och ångest. Genom att omprioritera, acceptera och använda sig av strategier för att kompensera, kunde de äldre finna nya vägar i livet. De försökte hitta nya sätt att upprätthålla sina sociala kontakter och hålla sig uppdaterade samhälleligt.
Studien kan ligga till grund för att ge ögonsjuksköterskor en djupare förståelse för den äldre patienten med synskada, samt vilka praktiska och känslomässiga svårigheter det innebär att leva med synnedsättning. Då ögonsjuksköterskan skall arbeta med att lindra lidande, är det av vikt att en förståelse finns för vad som orsakar själva lidandet i den praktiska vardagen. Aktuell studie kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskor för att underlätta att vägleda patienten i att möta sina behov för att uppnå välbefinnande och livskvalité, trots de förändrade förutsättningar som föreligger vid synnedsättning.
Dessutom vore det av intresse att genomföra en kunskapsöversikt av aktuell forskning med syfte att utveckla en standardvårdplan gällande omvårdnaden kring äldre med synnedsättning. Denna skulle säkerställa att patienten får adekvat stöd från hälso- och sjukvården, men även från andra samhälleliga instanser. Dessutom vore vidare forskning om vilket stöd personer med grav synnedsättning själva anser sig behöva i dagligt liv av intresse. Detta skulle kunna leda till att omvårdnaden av patienter med grav synnedsättning vidareutvecklas.
Referenser
Andonian, L. & Mac Rae, A. (2011). Well older adults within an urban context: strat-egies to create and maintain social participation. British Journal of Occupat-ional Therapy, 74(1), 2-11.
Batterbury, M., Bowling, B. & Murphy, C. (2009). Ophthalmology: an illustrated col-our text. Edinburgh: Elsevier/Churchill Livingstone.
*Berger, S. (2012). Is my world getting smaller? The challenges of living with vision loss. Journal of Visual Impairment & Blindness, 106 (1), 5-16.
Bergeron, C. M. & Wanet-Defalque, M. C. (2012). Psychological adaptation to visual impairment: The traditional grief revised. The British Journal of Visual Impair-ment, 31(1), 20-31.
Bramley, L. & Matiti, M. (2014). How does it really feel to be in my shoes? Patients experiences of compassionate nurses. Journal of Clinical Nursing, 23, 2790-2799. doi:10.1111/jocn.12537
Breslin, C. W. (2008). Our vision of vision health: The National Coalition for Vision Health. Canadian Journal of Ophthalmology, 42(6), 790-791. doi: 10.3129/i07-177
Brown, G. C., Brown, M. M., Sharma, S., Stein, J. D., Roth, Z., Campanella, J., Beau-champ, G. R. (2005). The burden of age-realated macular degeneration: a value-based medicine analysis. Transactions of the American Opthalmological Soci-ety, 103, 173-186.
Bruijning, J., van Rens. G., Fick, M., Knol, D. & van Nispen, R. (2014). Longitudinal observation, evaluation and interpretation of coping with mental (emotional) he-alth in low vision rehabilitation using the Dutch ICF Activity Inventory. Hehe-alth and Quality of Life Outcomes, 12, 182.
Brunes, A., Flanders, D. & Augestad, L. B. (2017). Physical activity and symptoms of anxiety and depression in adults with and without visual impairments: The HUNT Study. Mental Health and Physical Activity, 13, 49-56.
doi:/10.1016/j.mhpa.2017.09.001
Brunzell, L., Jansson, S., Erlingson, E. B., Kalander- Blomqvist, M., Sällström, C., Hall-Lord, M. L., … Eriksson, B. (2007). Äldre i Värmland- Om hälsa, levnadsvillkor och livssituation 2006. Karlstad: Landstinget.
Burton, A. E., Clancy, L. & Cowap, L. (2018). Exploring the Facilitators and Barriers to Physical Activity in Older People With Sight Loss. Journal of Aging and Physical Activity, 26, 25-33. doi.org/10.1123/japa.2016-0123
Burton, A. E., Shaw, R. L. & Gibson, J. M. (2013). ’I’d like to know what causes it, you know, anything I’ve done?’ Are we meeting the information and support needs of patients with macular degeneration? A qualitative study. British Medi-cal Journal Open, 3(11), 1-9.
*Casten, R., Rovner, B. & Fontenot, J. (2016). Targeted Vision Function Goals and Use of Vision Resources in Ophthalmology Patients with Age-Related Macular Degeneration and Comorbid Depressive Symptoms. Journal of Visual Impair-ment & Blindness, 110(6), 413-424.
Di Cagno, A., Iuliano, E., Aquino, G., Fiorilli, G., Battaglia, C., Giombini, A. & Cal-cagno, G. (2013). Psychological well-being and social participation assessment in visually impaired subjects playing Torball: A controlled study. Research in Developmental Disabilities, 34, 1204–1209.
Entwistle, V. & Watt, I. (2013). Treating Patients as Persons: A Capabilities Appro-ach to Support Delivery of Person-Centered Care. The American Journal of Bio-ethics, 13(8), 29–39. doi: 10.1080/15265161.2013.802060
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. Natur och Kultur: Stockholm.
Förenta Nationerna. (1976). Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Hämtad 2018-03-02 från http://www.manskligarattighet-er.se/Media/Get/526/ladda-ner-dokument-pdf
*Good, G. A., LaGrow, S. & Alpass, F. (2008). An Age-Cohort Study of Older Adults With and Without Visual Impairments: Activity, Independence, and Life Satisfaction Journal of Visual Impairment & Blindness, 102(9), 517-527.
Haak, M., Dahlin Ivanhoff, S., Fänge, A., Sixsmith, J. & Iwarsson, S. (2007). Home as the Locus and Origin for Participation: Experiences Among Very Old Swe-dish People. OTJR: Occupation, Participation and Health, 27(3), 95-103.
Hairi, N. N., Bulgiba, A., Peramalah, D. & Mudla, I. (2013). Do older people with vi-sual impairment and living alone in a rural developing country report greater difficulty in managing stairs? Preventive Medicine, 56 (1), 8-11.
doi:10.1016/j.ypmed.2012.10.016
*Hayman, K., Kerse, N., La Grow, S., Wouldes, T., Robertson, C. & Campbell, J.
(2007). Depression in older people: Visual impairment and subjective ratings of
health. Optometry and Vision Science, 84 (11), 1024–1030. doi:1040-5488/07/8411-1024/0
*Heesterbeek, T., van der Aa, H., van Rens, G., Twisk, J. & van Nispen, R. (2017).
The incidence and predictors of depressive and anxiety symptoms in older adults with vision impairment: a longitudinal prospective cohort study. Ophthal-mic & Physiological Optics, 37 (4), 385-398.
Heijl, A., Alm, A., Bengtsson, B., Bergström, A., Calissendorff, B., Lindblom, B., &
Lindén, C. (2010). Riktlinjer för Glaukomsjukvården. Malmö: Bäcklund Media.
Henricson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
iFokus (2018). Synskadade iFokus. Hämtad 2018-04-12 från https://www.ifo-kus.se/about/ifokus
Jin, Y.P. & Wong, D.T. (2008). Self reported visual impairment in elderly Canadians and its impact on healthy living. Canadian Journal of Opthalmology, 43(4), 407-413. doi:10.3129/i08-077
Jones, P. (2016). A workshop on a reflective resource to facilitate and assure person-centered and integrated care. International Journal of Integrated Care, (IJIC) 16 (6), 1-2.
*Kempen, G. I., Ballemans, J., Ranchor, A. V., Rens, G. H. & Zijlstra, G. A. (2011).
The impact of low vision on activities of daily living, symptoms of depression, feelings of anxiety and social support in community-living older adults seeking vision rehabilitation services. Quality of Life Research, 21(8), 1405-1413. doi:
10.1007 /s11136-011-0061-y
Källstrand-Eriksson, J., Baigi, A., Buer, N. & Hildingh, C. (2013). Perceived visionre-lated quality of life and risk of falling among community living elderly people.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27, 433-439.
*La Grow, S., Alpass, F., Stephens, C. & Towers, A. (2010). Factors affecting per-ceived quality of life of older persons with self-reported visual disability. Qual-ity of Life Research, 20, 407–413. doi:10.1007/s11136-010-9758-6
*La Grow, S., Towers, A., Yeung, P., Alpass, F. & Stephens, C. (2015). The relation-ship between loneliness and perceived quality of life among older persons with visual impairments. Journal of Visual Impairment & Blindness, 11, 487-499.
*Laliberté-Rudman, D., Huot, S., Klinger, L., Leipert, B. & Spafford, M. (2010).
Struggling to maintain occupation while dealing with risk- The experiences of older adults with low vision. OTJP- The Occupational Therapy of Research Journal- Occupation, Participation and Health, 30 (2), 87-96.
Leske, C., Heijl, A., Hyman, L. & Bengtsson, B. (1999). Early manifest glaucoma trial: Design and baseline data. Ophthalmology, 106 (11), 2144-2153.
*Li, Y., Crews, J.,Elam-Evans, L., Fan, A., Zhang, X.,Elliott, A. &Balluz, L. (2011).
Visual impairment and health-related quality of life among elderly adults with age-related eye diseases. Quality of Life Research, 20 (6), 845-852.
*Magnus, E. & Vik, K. (2016). Older Adults Recently Diagnosed with Age-Related Vision Loss: Readjusting to Everyday Life. Activities, Adaptation & Aging, 40 (4), 296-319. doi:10.1080/01924788.2016.1231460
Mojon-Azzi, S. M., Sousa-Poza, A. & Mojon, D. S. (2008). Impact of low vision on well-being in 10 European countries. Opthalmologica, 222, 205-212.
Newton, M. & Sanderson, A. (2013). The effect of visual impairment on patients falls risk. Nursing Older People, 25(8), 16-21.
Norouzinia, R., Aghabarari, M., Shiri, M., Karimi, M. & Samami, E. (2015). Commu-nication Barriers Perceived by Nurses and Patients. Global Journal of Health Science, 8(6), 65-74.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research. 10th edition. Wolters Kluwer.
Reeves, B. C., Harper, R. A. & Russell, W. B. (2004). Enhanced low vision rehabili-tation for people with age related macular degeneration: a randomised control-led trial. British Journal of Ophthalmology, 88, 1443-1449.
Rosenfeld, P. J., Brown, D. M., Heier, J. S., Boyer, D. S., Kaiser, P. K., Chung, C. Y., Kim, R. Y., for the Marina Study Group. (2007). Ramibizumab for neovascular age-related macular degeneration. New England Journal of Medicine, 355 (14), 1419-1431.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Lund; Studentlitteratur.
Schuch, F., Dunn, A., Kanitz, A., Delevatti, R. & Fleck, M. (2016). Moderators of re-sponse in exercise treatment for depression: A systematic review. Journal of Af-fective Disorders, 195, 40-49.
Senra, H., Barbosa. F., Ferreira. P., Vieira, C., Perrin, P., Rogers, H., Rivera, D. &
Leal, I. (2015). Psychologic Adjustment to Irreversible Vision Loss in Adults: A Systematic Review. Ophthalmology, 122(4), 851-861.
Skaggs, B. G. & Barron, C. R. (2006). Searching for meaning in negative events:
Concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 53(5), 559-570.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.03761.x
Smith-Trudeau, P. (2016). Person-Centered Care: Treating Patients the Way They Want to be Treated. Vermont Nurse Connection, 19(2), 3-4.
Soklaridis, S., Hunter, J. & Ravitz, P. (2014). Twelve tips for asking and responding to difficult questions during a challenging clinical encounter. Medical Teacher, 36, 769-774. doi:10,3109/0142159X.2014.916782
Solórzano-Sánchez, D. M. (2012). The importance of good vision. Directory of Open Access Journal, 3(3), 1224-1234.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, (2017). SBU:s Handbok-Ut-värdering av metoder i hälso-och sjukvården och insatser i socialtjänsten.
Hämtad 180216 från https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab-3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
Steinman, B. A., Pynoos, J. & Nguyen, A. Q. D. (2009). Fallrisk in older adults: roles of self-rated vision, home modifications, and limb function. Journal of Aging &
Health, 21(5), 655-676.
Strandås, M. & Bondas, T. (2018). The nurse-patient relationship as a story of health enhancement in community care: A meta-ethnography. Journal of Advanced Nursing, 74(1), 11-22.
Synskadades Riksförbund (2018). Leva med synnedsättning- om synskador. Hämtad 180825 från http://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/om-synskador/
Synskadades Riksförbund (2018). Principprogram för Synskadades Riksförbund-
”Vår värld och Vision: Makten över våra liv”. Hämtad 2018-04-12 från
http://www.srf.nu/globalassets/informationsmaterial/principprogram_maj2017_
tillgangligt.pdf
Szabo, S. M., Janssen, P. A., Khan, K., Potter, M. J. & Lord, S. R. (2008). Older Wo-men with Age-Related Macular Degeneration Have a Greater Risk of Falls: A Physiological Profile Assessment Study. Journal of the American Geriatrics So-ciety, 56(5), 800-807.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. Philadelphia: F.A. Davis Com-pany.
Västra Götalandsregionen Habilitering & Hälsa (2018). Synverksamheten Borås.
Hämtad 2018-02-10 från https://www.vgregion.se/f/habilitering-och-halsa /mottagningar/synverksamheten/synverksamheten-boras/
Wahl, H. W., Kämmerer, A., Holz, F., Miller, D., Becker, S., Kaspar, R. & Himmels-bach, I. (2006). Psychosocial Intervention for Age-Related Macular Degenerat-ion: A Pilot Project. Journal of Vision Impairment & Blindness, 9, 533-544.
Weber, J. A. & Wong, K. B. (2010). Older Adults Coping With Vision Loss. Journal of Home Health Care Services Quarterly, 29(3), 105-119.
World Health Organization (2018). Blindness: Vision 2020-The Global Initiative for the Elimination of Avoidable Blindness. Hämtad 2018-02-28 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs213/en/
Whittemore, R. & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology.
Journal of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Wiles, J. L. & Jayasinha, R. (2013). Care for place: The contributions older people make to their communities. Journal of Aging Studies, 27, 93-101.
Witsø, A. E., Vik, K. & Ytterhus, B. (2012). Participation in Older Home Care Recip-ients: A Value-Based Process. Activities, Adaptation & Aging, 36, 297-316.
World Medical Association (2013). WMA Declaration of Helsinki- Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2018-01-30 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-princip-les-for-medical-research-involving-human-subjects/
*Zheng, D. D., Bokman, C. L., Lam, B. L., Christ S. L., Swenore B. K., Weste, S. K., Munoz, B. E., Tannenbaum, S. L. & Lee, D. J. (2016). Longitudinal relations-hips between visual acuity and severe depressive symptoms in older adults: the Salisbury Eye Evaluation study. Aging & Mental Health, 20 (3), 295-302.
doi:10.1080/13607863.2015.1008985
Zheng, D. D., Christ, S. L., Lam, B. L., Arheart, K. L., Galor, A. & Lee, D. J. (2012).
Increased mortality risk among the visually impaired: the roles of mental well-being and preventive care practices. Investigative Ophthalmology & Visual Sci-ence, 53, 2685-2692.
BILAGA A
Tabell 3: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl PubMed Psycinfo
Synnedsättning Visual impairment Visual impairment Visual impairment
Hantera Coping Coping Coping
Äldre Elder, older, aged, elderly Elderly
Dagliga livet Daily life
Upplevelse Experience
Syn Visual
Känna Feel Feel
Synförlust Vision loss Vision loss
Synsvårigheter, utma-ningar
Visual difficulties/ chal-lenges
Dålig syn Low vision
65+ 65+
Att leva Living
Livskvalité Quality of life
Blind, blindhet Blind Blindness
Känslor Emotions Emotions, feelings
NOT hörsel NOT hearing NOT hearing
Anpassning Adjusting
Kommunikation Communication
Barriärer Barriers
BILAGA B
Tabell 4: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar 180130 Cinahl visual impairment AND elderly 27 4
180130 Cinahl visual AND quality of life AND older 84 6 4 2
180130 Cinahl
vision difficulties OR challenges AND
elderly OR aged OR older OR elder 127 7 2 1
180131 Cinahl
visual impairment OR blind OR visually
handicapped AND older AND living 194 9 5 2
180201 Cinahl vision loss AND older AND feeling 4 1 1 1
180201 Cinahl low vision AND 65+ AND life 7 1
180206 Cinahl QoL AND visually impaired AND 65+ 128 10 7 2
180131 PubMed
coping AND visual impairment AND
emotions 175 3 1 1
180131 PsycInfo vision loss AND emotions AND coping 16 1 1 1
180131 PsycInfo vision loss AND emotions NOT hearing 29 3 1 1
180201 Cinahl vision loss AND living 98 3 1 1
Tabell 5: Artikelöversikt Artikel 1
Referens La Grow, S., Towers, A., Yeung, P., Alpass, F., & Stephens, C. (2015). The relationship between loneliness and perceived quality of life among older persons with visual impairments.
Land Databas
Nya Zeeland Cinahl
Syfte Syftet var upplevd livskvalité bland äldre med synnedsättning.
Metod:
Design Kvalitativ studie. Students t test
2683 deltagare, primärt i en större undersökning gällande upplevd hälsa bland äldre.
Urval Två grupper jämfördes, de som skattat sig ha synnedsättning samt de med god syn.
godkänd av Massey university Human Ethics Committee- enligt Helsingforsdeklarationen.
Datainsamling Deltagarna var slumpmässigt utvalda ur folkbokföringen, och ombads att svara på enkätfrågor per post. Svarade på frågor gällande sin syn, samt 11 frågor angående ensamhet. Beprövade mät-instrument som mätte ensamhet, Jong Gierveld loneliness scale.
Dataanalys Tvärsnittsstudie. I första steget jämfördes dessa två grupper med hur det hade det med hälsan och sjukdomar i övrigt.
I andra och tredje steget undersökte studien bara de självskattade resultaten i gruppen med indivi-der med synskada.
I andra steget delades gruppen in i tre, ej ensam, ganska ensam, mycket ensam, och jämfördes sedan med övriga parametrar.
I steg tre jämfördes alla variabler utom syn och upplevd livskvalité, för att se vilken faktor som i sig påverkade resultaten mest.
Bortfall Redovisades ej
Slutsats Äldre med synskada upplevde sig själva som mer ensamma än bland de äldre med god syn, 53%
vs 36%.
Frågor de deltagande fick besvara var hur de upplevde sin ekonomi, mental hälsa, hur nöjda de var med de dagliga aktiviteter som de tog sig för, nöjd med livet samt självskattad livskvalité.
Det visade sig bland annat att det fanns en stor variation i vad gällde den sociala ensamheten, snarare än den känslomässiga, vilket var en faktor som påverkade hur de skattade sin livskvalité.
Fokus på just ensamhetsfaktorn ses sällan inom vården och rehabiliteringen för äldre med syn-skada. Synförsämring i samband med åldrande var i fokus.
Bland de äldre med synskada fanns fler ensamboende, de upplevde sin hälsa som sämre, sin eko-nomi som sämre, de var i lägre grad nöjda med sina möjligheter till dagliga aktiviteter, mindre rörliga, mindre nöjda med livet och en lägre självskattad livskvalité. Fler av de äldre med syn-skada skattade sig själva som mycket ensamma. Detta visade att äldres syn har stor betydelse för deras upplevelse av hälsa.
Vetenskaplig Kvalitet
Hög
Artikel 2
Referens La Grow, S., Alpass, F., Stephens, C., & Towers, A. (2010). Factors affecting perceived quality of life of older persons with self-reported visual disability
Land Databas
Nya Zeeland Cinahl
Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer påverkar livskvalitén bland äldre med synnedsättning.
Metod:
Design Kvalitativ studie
Urval Kvalitativ studie som en del i en större undersökning om hälsa bland äldre
Av 2072 utskickade enkäter blev 2482 svarade på, en svarsfrekvens på 81%. Av dessa var 1903 tillräckligt ifyllda för att kunna användas i studien.
Datainsamling Data samlat från 2006 där studien önskat få svar på om personer med diagnosen synnedsättning skilde sig åt vad gäller ett antal sociala och socioekonomiska faktorer, samt hur detta påverkade deras upplevelse av livskvalité jämfört med dem som inte fått denna diagnos. Ytterligare frågor lades till den ursprungliga enkäten för att passa detta syfte.
Studien var godkänd av Massey University Human Ethics Committee, godkänt enligt Helsing-forsdeklarationen.
Av 2072 utskickade enkäter blev 2482 svarade på, en svarsfrekvens på 81%. Av dessa var 1903 tillräckligt ifyllda för att kunna användas i studien. Med hjälp av åtta frågor, 29 hälsoproblem, samt med hjälp av tre skalor kunde fyra huvudgrupper skiljas ut för vidare analys.
Chronbach alpha koefficient över 0.70 (som är acceptabelt)
Dataanalys Med hjälp av åtta frågor, 29 hälsoproblem, samt med hjälp av tre skalor kunde fyra huvudgrup-per skiljas ut för vidare analys. Chronbach alpha koefficient över 0.70 (som är acceptabelt) Dessa parametrar jämfördes sedan med faktorer som ålder, kön, samt de vanligaste 28 diagno-serna bland äldre. Studien använde sig av Mean, Range, SD, % för att kunna mäta och jämföra. P
<0,005 i jämförelserna.
Sedan delades gruppen upp i två, de med synnedsättning, 11% samt de med god syn, 89% för att kunna jämföras med de övriga faktorerna.
Bortfall 19%
Slutsats Studien fann ingen skillnad i ålder, kön mellan de med synnedsättning och de med god syn. De med synnedsättning hade i högre grad även andra diagnoser.
Grupperna skildes åt vad gäller nöjdhet i att utföra dagliga aktiviteter, möjlighet att ta sig ut i samhället, ekonomisk sits, socialt stöd, mental hälsa, fysisk hälsa och upplevd livskvalité.
Då grupperna studerades separat noterades att de skildes åt vid sju av åtta variabler, som nöjdhet att utföra ADL, möjlighet att ta sig ut/sunt i samhället ekonomisk sits, fysisk hälsa, mental hälsa, social isolering, nöjdhet med livet, självskattad livskvalité. Varje av dessa faktorer hade en mindre eller medelinverkan på gruppen. Tre av variablerna påverkade självupplevda livskvalitén;
nöjdhet med livet, förmåga att ta sig ut/runt i samhället samt nöjdhet med att utföra ADL.
Mindre påverkan hade mental hälsa, ekonomisk sits, fysisk hälsa, antal övriga diagnoser, samt social isolering på självskattad livskvalité.
Vetenskaplig Kvalitet
Medelhög-Hög
Artikel 3
Referens Laliberte- Rudman, D., Huot, S., Klinger, L., Leipert, B., & Spafford, M. (2010) Struggling to maintain occupation while dealing with risk- The experiences of older adults with low vision.
Land Databas
Kanada Cinahl
Syfte Syftet var att undersöka hur äldre med synskada som ej hade hjälp eller rehabinsatser, upplevde och klarade sina sysslor/aktiviteter.
Metod:
Design Kvalitativ studie med 34 deltagare. En semistrukturerad intervju samt efterföljande telefonsamtal.
Urval Inklusionskriterier: 70+ med synfel som ej kunnat avhjälpas med refraktion, bo i eget hem, utan hemhjälp.
Genom annonser i tidningar, hos lokala organisationer, i nyhetsbrev, samt via rekommendationer identifierades deltagarna till studien.
Datainsamling En semistrukturerad intervju samt efterföljande telefonsamtal. I VFQ-25 fick patienterna själv-skatta sin syn. Intervjuerna lästes av samtliga undersökare
Dataanalys Giorgi & Giorgis analysmetod för att kunna jämföra olika data/parametrar. NVivo 2,0 analyspro-gram användes för att analysera insamlade data. Intervjuerna lästes av samtliga undersökare samt de meningsbärande enheterna i intervjuerna identifierades.
Bortfall Redovisades ej
Slutsats De äldre med synskada i undersökningen upplevde att de behövde kämpa för att kunna fortsätta
Slutsats De äldre med synskada i undersökningen upplevde att de behövde kämpa för att kunna fortsätta