Resultatet i denna studie visade att inflytande och delaktighet kan ha ett samband med den psykiska hälsan, men befintlig forskning är begränsad och är inte tillräckligt vetenskaplig. Att ha delaktighet och inflytande är förknippat med att ha kontroll över sin situation och att känna sig som en del av ett sammanhang. Den enskilda faktorn att ha makt över sina beslut betyder inte nödvändigtvis att hälsan påverkas i positiv riktning. Faktorer som stöd, relationer, ansvar, makt, krav och kontroll påverkar också elevens upplevelse av självbestämmandet. Höga krav och låg kontroll tillsammans med litet stöd från omgivningen är förknippat med mindre inflytande och försvårar således
23
elevens möjlighet att påverka sin situation. Det kan även vara omvänt, att litet
inflytande leder till att eleven upplever sig ha för högt ställda krav på sig, lågt kontroll och litet stöd från omgivningen. Det råder oklarheter om orsaken. Vad som upplevs överkomligt för någon, kan av någon annan upplevas som för höga krav. En elev med en stark känsla av sammanhang klarar en stressig miljö bättre och hälsan påverkas negativt i mindre utsträckning. Stöd från lärarna verkar vara av stor betydelse för elevernas välbefinnande, vilket framkommer i flera studier. Skolsköterskans
stödfunktion är däremot mindre dokumenterad. Lärarens dagliga kontakt med eleverna ställer naturligtvis höga krav men skolsköterskans stöd är inte att underskatta för de mer utsatta barnen. Skolsköterskan har den betydelsefulla uppgiften att fånga upp de elever som lider av eller riskerar psykisk ohälsa. Med hjälp av samtal och bekräftelse kan skolsköterskan stärka eleverna och på så sätt förebygga psykisk ohälsa och främja hälsa.
Det är också viktigt att skolsköterskan samarbetar med övriga professioner inom skolan för att förhindra uppkomst av psykisk ohälsa. Sambandet mellan delaktighet/inflytande och hälsa är känt, men mer forskning angående hur dessa faktorer påverkar varandra behövs. Vilken betydelse den socioekonomiska bakgrunden har vore också intressant att undersöka. En brist i den existerande forskningen är att de yngre barnen är
underrepresenterade. Vidare forskning krävs också om hur skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande inom skolan för att få eleverna att känna sig som en del av ett
sammanhang. Olika former av studier, både kvantitativa, kvalitativa samt observationsstudier kan behövas för att orsakssamband ska kunna påvisas.
Referenslista
Ahrén, J. C. (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa (SOU, 2010:80).
Stockholm: Delegationen för jämnställdhet i skolan, Statens offentliga utredningar.
Andersson, I. & Ejlertsson, G. (2009). Folkhälsa som tvärvetenskap- möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arksey, H. & O’Malley, L. (2005). Scoping studies: Towards a Methodological Framework. International Journal of Social Research Methodology, 8(1), 19-32. doi:
10.1080/1364557032000119616
Arvidsson, B. & Skärsäter, I. (Red.). (2006). Psykiatrisk omvårdnad - att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
*Battistich, V., Solomon, D., Watson, M. & Schaps, E. (1997). Caring school communities. Educational Psychologist, 32(3), 137-151.
*Borup, I.K. (1998). Pupils’ Experiences of the Annual Health Dialogue with the School Health Nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 12, 160–169.
*Clausson, E., Petersson, K. & Berg, A. (2003). School nurses’ view of
schoolchildren’s health and their attitudes to document it in the school health record – a pilot study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 392–398.
*Clausson, E.K., Köhler, L. & Berg, A. (2008). Schoolchildren's health as judged by Swedish school nurses - a national survey. Scandinavian Journal of Public Health, 36, 690-697. doi: 10.1177/1403494808090671
Clausson, E.K. & Morberg, S. (2012). Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
*Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006 (Statens
Folkhälsoinstitut, 2006:10). Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Hämtad 2013-12-10 från http://www.fhi.se/PageFiles/3991/svenska_skolbarns_halsovanor(1).pdf
*de Róiste, A., Kelly, C., Molcho, M., Gavin, A. & Gabhainn, S.N. (2012). Is school participation good for children? Associations with health and wellbeing. Health Education, 112(2), 88-104. doi: 10.1108/09654281211203394
Distriktssköterskeföreningen. (2008a). Distriktssköterskans uppdrag. Hämtad 2013-11-18 från http://www.distriktsskoterska.com/dokument.php?cat=1&id=1
Distriktssköterskeföreningen. (2008b). Kompetensbeskrivning; legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen: distriktssköterska. Hämtad 2013-11-18 från http://www.distriktsskoterska.com/dokument.php?cat=1&id=1
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
*Eriksson, U. & Sellström, E. (2010). School demands and subjective health complaints among Swedish schoolchildren: A multilevel study. Scandinavien Journal of Public Health, 38, 344-350. doi: 10.1177/1403494810364683
Fagerström, Å. (2011). Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Hämtad 2013-03-15 från
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/5/psykisk_ohalsa_webb.pdf U:
FHI 1997:39. Hälsofrämjande skola. Ett samlat grepp för visionen om skolan som en stödjande miljö för hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
FHI 2011:09. Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga. Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
FHI 2011:14. Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet
”Elevhälsoenkäten”. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
FHI 2011:31. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället. Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut.
*FHI 2013:02. Barn och unga 2013 - utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Folkhälsoguiden (1998). Att folkhälsoarbeta – om metoder och organisation.
Stockholms läns landsting. Hämtad 2013-11-05 från
http://www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%c3%a4lsoarbete/Att%20folkh%c3%a4lso arbeta.pdf
*Gillander Gådin, K. & Hammarström, A. (2000). ”We don’t let them keep us quiet…”
Gendered strategies in the negotiation of power – implications for pupils’ health and school health promotion. Health promotion international, 15(4), 303-311.
*Gillander Gådin, K. & Hammarström, A. (2003). Do changes in the psychosocial school environment influence pupils’ health development? Results from a three-year follow-up study. Scandinavian Journal of Public Health, 31, 169–177.
*Gillander Gådin, K., Weiner, G. & Ahlgren, C. (2013). School Health Promotion to Increase Empowerment, Gender Equality and Pupil Participation: A Focus Group Study of a Swedish Elementary School Initiative. Scandinavian Journal of Educational
Research, 57(1), 54–70. http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2011.621972
Goldfeld, S. R. & Hayes, L. (2012). Factors influencing child mental health: A state-wide survey of Victorian children. Journal of Paediatrics and Child Health, 48, 1065–
1070. doi: 10.1111/j.1440-1754.2012.02473.x
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gustafsson, B., Hermerén, G. & Petterson, B. (2011). God forskningssed. Stockholm:
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik.
Gustafsson, J.-E., Allodi Westling, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., … Persson, R.S. (2010). School, learning and mental health. A systematic review (Hälsoutskottet).
Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien. Hämtad 2013-04-25 från
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Halsa/Utskottet/kunskapsoversikt2 _halsa_eng_2010.pdf
Haqvist, C. & Starrin, B. (1997). Health education in schools - from information to empowerment models. Health promotion international, 12(3), 225-232.
Helgesson, G. (2006). Forskningsetik för medicinare och naturvetare. Lund:
Studentlitteratur.
*Helwig, C.H., Arnold, M.L., Tan, D. & Boyd, D. (2003). Chinese Adolescents’
Reasoning About democratic and authority based Decision Making in Peer, Family, and school Contexs. Child Development, 74(3), 783-800.
Hillman, O. (2010). Skolhälsovård – introduktion och praktisk vägledning. Stockholm:
Gothia Förlag.
Högskolan i Halmstad bibliotek. Hämtad 2013-12-02 från
http://www.hh.se/bibliotek/sokvarasamlingar/summon.10770.html
Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:
Studentlitteratur.
*Johansson, A. & Ehnfors, M. (2006). Mental health-promoting dialogue of school nurses from the perspective of adolescent pupils. Vård i Norden, 26(4), 10-13 + 19.
*Kay, C. M., Morgan, D. L., Tripp, J. H., Davies, C. & Sykes, S. (2006). To what extent are school drop-in clinics meeting pupils' self-identified health concerns? Health
Education Journal, 65(3), 236-251. doi: 10.1177/0017896906067775
Lansdown, G. (2005). Can you hear me? The right of young children to participate in decisions affecting them. Hague: Bernard van Leer Foundation. ISBN 90-6195-082-1 Levac, D., Colquhoun, H. & O’Brien, K.K. (2010). Scoping studies: advancing the methodology. Implementation Science, 5:69. Hämtad 2013-03-19 från
http://www.implementationscience.com/content/5/1/69
Liu, J. & Graves, N. (2011). Childhood Bullying: A Review of Constructs, Concepts, and Nursing Implications. Public Health Nursing, 28(6), 556–568.
Mead, N., Bower, P. & Gask, L. (1997). Emotional problems in primary care: what is the potential for increasing the role of nurses? Journal of Advanced Nursing 26, 879–
890.
*Modin, B. & Östberg, V. (2009). School climate and psychosomatic health: a multilevel analysis. School Effectiveness and School Improvement, 20(4), 433-455.
*Modin, B., Östberg, V., Toivanen, S. & Sundell, K. (2011). Psychosocial working conditions, school sense of coherence and subjective health complaints. A multilevel analysis of ninth grade pupils in the Stockholm area. Journal of Adolescence, 34, 129–
139. doi:10.1016/j.adolescence.2010.01.004
*Natvig, G. K., Albrektsen, G., Anderssen, N. & Quarnström, U. (1999). School-related Stress and Psychosomatic Symptoms Among School Adolescents. Journal of School Health, 69(9), 362-368.
*Natvig, G. K., Albrektsen, G. & Quarnström, U. (2003). Associations between
psychosocial factors and happiness among school adolescents. International Journal of Nursing Practice, 9, 166–175.
Newell, R. J. & Van Ryzin, M. J. (2007). Growing hope as a determinant of school effectiveness. Phi Delta Kappan, 88(6), 465-471.
Nilsson, A. (u.å.). Elevhälsans uppdrag– främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Stockholm: Skolverket.
Oxford dictionaries (2014). Oxford University Press. Hämtad 2014-02-14 från http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/influence?q=influence
Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M.., ...
Hägglöf, B. (2010). Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid (Hälsoutskottet). Stockholm:
Kungliga Vetenskapsakademien. ISBN 978-91-7190-137-8
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Essentials of nursing research: Appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 70-84.
Prop. 2009/10:232. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Hämtad 2014-01-03 från http://www.regeringen.se/sb/d/12168/a/148701
Qin, L., Pomerantz, E.M. & Wang, Q. (2009). Are Gains in Decision-Making
Autonomy During Early Adolescence Beneficial for Emotional Functioning? The Case of the United States and China. Child Development, 80(6), 1705-1721.
Ruesga, G. A. & Knight, B. (2013). The View from the Heights of Arnstein’s Ladder:
Resident Engagement by Community Foundations. National Civic Review, 102(3),13 - 16. doi: 10.1002/ncr.21137
Rutter, M., & Maughan, B. (2002). School effectiveness findings 1979–2002. Journal of School Psychology, 40(6), 451–475.
SAOL. (2011). Svenska Akademiens Ordlista. Stockholm: Svenska Akademien.
SBU 2011:1.1. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – En handbok. Hämtad 2013-05-24 från
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel09.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2013-05-27 från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K1
Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 (SKOLFS 2006:23). Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa.
Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 2013-12-30 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10467/2004-130-2_20041302x.pdf
Socialstyrelsen. (u.å.). Barns hälsa. Hämtad 2013-05-18 från http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnshalsa
SOU 1997:116. Kapitel 11: Barnets rätt till utbildning. Hämtad 2014-01-03 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/30/26/225bddec.pdf
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevhälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet.
Spear, J. H. & Kulbok, P. (2004). Autonomy and Adolescence: A Concept Analysis.
Public Health Nursing, 21(2), 144–152.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 2013-11-08 från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%c3%a4lsofr%c3%a4mjande%20arbet e-publikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Indikatorer för hälsofrämjande omvårdnad.
Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad 2013-11-08 från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/SSF%20om-publikationer/OM.indikatorer.for.halsoframjande.omvardnad_webb.pdf
Tallhage Lönn, I. (2000). Unga är också medborgare – om barns och ungdomars inflytande i planeringen. Boverket, Stadsmiljöavdelningen.
Thomas, N. (2007). Towards a theory of children’s participation. International
Journal of Children´s Rights, 15, 199-218. doi: 10.1163/092755607X206489
*Torsheim, T. & Wold, B. (2001). School-Related Stress, School Support,
and Somatic Complaints: A General Population Study. Journal of Adolescent Research, 16(3), 293-303. doi: 10.1177/0743558401163003
*Torsheim, T., Aaroe, L. E. & Wold, B. (2003). School-related stress, social support, and distress: Prospective analysis of reciprocal and multilevel relationships.
Scandinavian Journal of Psychology, 44, 153–159.
Utrikesdepartementet. (2006). Mänskliga rättigheter-Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 2013-05-23 från
http://regeringen.se/content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf
*Vieno, A., Perkins, D. D., Smith, T. M. & Santinello, M. (2005). Democratic School Climate and Sense of Community in School: A Multilevel Analysis. American Journal of Community Psychology, 36(3/4). doi: 10.1007/s10464-005-8629-8
Vieno, A., Santinello, M., Pastore, M. & Perkins, D.D. (2007). Social support, sense of community in school, and self-efficacy as resources during early adolescence: an integrative model. American Journal of Community Psychology, 39, 177–190. doi:
10.1007/s10464-007-9095-2
Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
WHO. (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtad 2013-05-24
från
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/ottawa/en/
WHO. (1998). Health promotion glossary. Geneva. Hämtad 2013-11-18 från http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/WHO_HPR_HEP_98.1.pdf
WHO. (2013). Mental health: a state of well-being. Hämtad 2014-02-14 från:
http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
Wille, N., Bettge, B. & Ravens-Sieberer, U. (2008). Risk and Protective factors for children´s and adolescents´ mental health: result of the BELLA study. European Child
& Adolescent Psychiatry, 17, 133-147. doi: 10.1007/s00787-008-1015-y
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
*Wilson, L. (2009). Pupil participation: comments from a case study. Health Education, 109(1), 86-102. doi: 10.1108/09654280910923390
*Öfverberg, C. & Bremberg, S. (2000). Går det att förklara varför ungdomars psykiska hälsa är bättre i vissa skolor? En studie av skyddsfaktorer i olika skolmiljöer (CBU 2002:2). Stockholm: Centrum för Barn- och Ungdomshälsa, Samhällsmedicin.
Bilaga A 1
Tabell 5. Artikelöversikt med kvantitativ metod
Publi- kations-år Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Författare arbetade med tre skolor i sju år för implementering av programmet Child Development Projekt (CDP).
Efter implementering valdes 24 skolor ut i 6 olika områden i USA. Varje område delades in i två delar, där lärarna och rektorn i hälften av skolorna utbildades i den förfinade versionen av CDP. Skolorna var olika stora mellan 300-1000 elever. Hösten 1992 började observationerna av varje klassrum fyra gånger/år i tre års tid. Sammanlagt har 550-600 klassrum observerats i ca 90 minuter/ gång. Även frågeformulär fylldes i årligen av lärarna och 4000-5000 elever.
Resultatet visar på att skolan definieras som en miljö som präglas av ömsesidigt stöd och omsorg och gemensamt arbete och beslutsfattande. Att eleverna och lärarna har en känsla av
gemenskap i skolan relateras till lärarnas attityder och uppfattningar över hela skolklimatet. De olika uppfattningarna av elevers delaktighet och inflytande i skolans gemenskap kan ha viktiga konsekvenser (innebörd/slutsats) för att förstå elevernas utveckling.
Syftet med studien var att beskriva och analysera ifall elever har någon nytta av det spontana hälsofrämjande samtalet inom skolhälsovården.
Stratifierad randomiserat klusterurval.
Danmark var indelad i 5 delar och 23 skolor kontaktades, varav det endast var 19 som tackade ja. 1860 elever, 99 % av alla 11, 13 och 15 åringar som var i skolan den aktuella dagen fyllde i ett standardiserat frågeformulär.
Det är okänt hur stor påverkan skolsköterskorna har på elevernas hälsa. Studien tyder på att
ytterligare forskning om skillnader i pojkars och flickors erfarenheter måste göras, för att utveckla hälsodialogen som ett stöd för hälsofrämjande bland skolbarn.
Veten-skaplig artikel
Bilaga A 2
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Syftet med denna studie var att använda
skolsköterskornas kunskap och erfarenhet för att få en bättre förståelse för skolbarnens hälsoproblem.
183 frågeformulär skickades ut
slumpmässigt till skolsköterskor, varav 78 % (n=129) har fyllt i det och skickat tillbaka. Alla skolsköterskor var kvinnor mellan 34-65 år.
Skolsköterskorna bedömde skolbarnens psykiska hälsa som försämrat med ökande
hälsoproblem, särskilt bland flickor. Skolsköterskorna arbetar nära barnen och träffar dem kontinuerligt under skolåldern. De har en genuin kunskap om
skolbarns hälsa, som borde användas ännu mer, både inom forskning och i praktik. Resultaten kan tillämpas i andra länder med liknande skolhälsosystem.
Syftet med studien var att öka
kunskapen om levnadsvanor och olika förhållanden som anses viktiga för barns hälsa samt att följa
hälsoutvecklingen över tiden.
Slumpmässigt urval av skolor med hjälp av Statistiska Centralbyrån. Hela klasser valdes ut, som ett kluster.
Sammanlagt svarade 4421 elever från årskurs 5, 7 och 9 anonymt på
enkäterna och läraren hade ansvaret för datainsamlingen.
Självskattad hälsa, allmänt välbefinnande, somatiska och psykiska besvär försämras med stigande ålder bland eleverna.
Studien visar även att skillnaden mellan pojkar och flickor ökar.
Majoriteten av eleverna skattar sin hälsa som bra.
Rapport
Bilaga A 3
Publika-tionsår Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Syftet med studien var att undersöka delaktighetsnivån
Information samlades in från 215 skolor i Irland som hade valts ut
slumpmässigt. Urvalet var nationellt representativt på grund av att skolorna låg i olika geografiska delar i Irland.
10334 elever mellan 10-17 år svarade på ett frågeformulär som lovade anonymitet och konfidentialitet.
Studien visar att barns delaktighet i skolan sträcker sig från betydande till bristfällig. I allmänhet visades positiva relationer mellan
delaktighet i skolan och hälsa och välbefinnande. Det finns ett ökat behov av att utveckla och
genomföra strategier för att ge fler möjligheter till detta inom skolan.
Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning
Data från den svenska
WHO-undersökningen användes 2001/2002 och 2005/2006. Totalt ingick 8197 elever i årskurs 5, 7 och 9 i studien från 396 skolor, cirka 22 elever från varje klassrum.
Lärarna har en viktig roll i att skapa ett gynnsamt skolklimat, därför ska olika insatser göras för att stödja lärarna till att ställa realistiska krav och förväntningar på eleverna
Veten-skaplig artikel
Bilaga A 4
Publika-tionsår Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval barn och unga samt faktorer som påverkar
befolkningens hälsa.
Enkätundersökningar från Statens Folkhälsoinstitut: Nationella
Folkhälsoenkäten där 927 unga mellan 16-24 år har besvarat enkäterna år 2011 (Bortfall 66%) samt 6800 stycken 11, 13 och 15-åringar som ingick i undersökningen om skolbarns hälsovanor åren 2009/2010 (Bortfall 12%). Undersökningar av barns levnadsförhållanden har gjorts av Statistiska Centralbyrån genom besöks- och telefonintervjuer där 2348 barn mellan 10-18 år ingick år 2008.
Hälsoförutsättningarna för barn och unga har förbättrats på många områden, även om skillnaderna mellan olika grupper har ökat. På ett flertal områden behövs det dock mer forskning om hälsofrämjande åtgärder. En ökad evidensbasering ökar möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet, som är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Rapport
Syftet med studien var att analysera olika psykosociala faktorers effekter i skolan på elevernas hälsa och
självkänsla.
Klusterurval där 6 skolor i tre medelstora industristäder i norra Sverige ingick i den treåriga studien.
Skolorna representerade olika socioekonomiska områden. 25 olika klasser valdes ut från dessa 6 skolor.
533 elever (262 flickor och 272 pojkar) valdes ut i två grupper och svarade på åldersjusterade frågeformulär. Den yngre kohorten 9-åringar följdes från årskurs 3-6 (254 elever). Den äldre kohorten, 12-åringar följdes från årskurs 6-9 (279 elever). En elev ville inte vara med i studien och fyra fullföljde inte då de hade flyttat utomlands.
En negativ utveckling av olika psykosociala faktorer i skolan är förknippade med sämre hälsa och självkänsla bland eleverna. Detta förklaras delvis med den
ogynnsamma psykosociala miljön i skolan. Signifikanta skillnader finns mellan könen när det gäller hälsa, men inte speciellt stor skillnad när det gäller självkänsla.
Flickorna i den äldre kohorten rapporterar i större utsträckning minskad självkänsla och ökning av psykiska och somatiska symtom.
Veten-skaplig artikel
Bilaga A 5
Publika-tionsår Land Databas
Författare Titel Syfte Metod
Urval
Syfte med studien var att undersöka de uppfattningar och resonemang som kinesiska ungdomar hade om
beslutsfattande i familje-, kompis och skolans kontext.
574 deltagare i tre olika grupper: 13 -åringar, 15-16- åringar och 18-åringar.
Tre olika ställen i Kina för att få variation. Frivilligt deltagande,
frågeformulär delades ut i klassrummen och skulle sedan läggas i ett kuvert när de var klara. All data skickades sedan till den första författaren i Kanada för översättning och analys.
Resultaten visar att begreppen rättigheter, individens autonomi och demokratiska normer (majoritetsstyre) är framträdande aspekter av kinesiska ungdomars sociala resonemang och används för att kritiskt värdera existerande sociala praktiker.
Syftet med studien var att undersöka vilka
hälsobekymmer ungdomarna har samt deras syn och kunskap om skolsköterskans mottagning.
Två stycken frågeformulär delades ut till alla elever i årskurs 8,10,11 i elva olika skolor. 590 elever mellan 11-17 år var med i studien. Ett tredje
frågeformulär fylldes i av
skolsköterskorna i de involverade skolorna.
Skolsköterskemottagningen kan vara det stället inom vården som en ung människa för första gången uppsöker. Skolsköterskan och hennes mottagning
erbjuder värdefulla tjänster men behöver planering och mer
marknadsföring för att uppnå goda närvarosiffror.
Syfte med studien var att undersöka betydelsen av skolmiljön för ungdomars
Syfte med studien var att undersöka betydelsen av skolmiljön för ungdomars