Det belystes i studien att distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för att främja hälsan hos nyanlända flyktingar. Distriktssköterskan var en av yrkesprofessionerna som de träffade i ett tidigt skede. Det som utmärkte
distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete med nyanlända flyktingar var att informera om egenvårdsråd. Distriktssköterskorna berättade att det förelåg skillnader i jämförelse med det svenska synsättet på sjukvård och egenvård, och att det var stor skillnad mellan kulturerna när det gällde att hantera egenvården vid sjukdom. Utmärkande för distriktssköterskornas
förebyggande arbete var vaccinationer, som var en stor och viktig del i deras verksamhet. Det framkom också i studien att den psykiska ohälsan var stor hos många nyanlända flyktingar på grund av att deras familjer var fortsatt splittrade. Vidare empirisk forskning om
anknytningsinvandrarna hade därför varit intressant och av värde. Mer forskning behövs också kring de hindrande faktorer som distriktssköterskorna beskrev.
Referenser
Alligood, M. R. (2014). Nursing theorists and their work. (8.th ed.). St. Louis, Missouri:
Elsevier/Mosby.
Brobeck, E., Odencrants, S., Bergh, H., & Hildingh, C. (2013). Health promotion practice and its implementation in swedish health care. International Nursing Review, 60(3), 374-380. doi:10.1111/inr.12041
Codex. Regler och riktlinjer för forskning. http://codex.vr.se/
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2008). Kompetensbeskrivningen. Hämtad 2018-05-08, från http://www.distriktsskoterska.se
http://distriktsskoterska.com/dokument/kompetensbeskrivning-distriktsskoterska-2/
Eriksson, A., & Engström, M. (2015). Distriktssköterskors beskrivningar av
sjukdomsförebyggande arbete i daglig verksamhet och strukturella förutsättningar för detta arbete. Nordic Journal Of Nursing Research, 35(2), 77-84.
doi:10.1177/0107408315569122
FN:s flyktingkommissariat. (2018). Mänskliga rättigheter. Hämtad 2018-05-08, från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/demokrati-och-manskliga-rattigheter/fakta-om-manskliga-rattigheter/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Hälso- och sjukvård. Hämtad 2018-05-08, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika-grupper/flyktingar/
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Griffith, R., & Tengnah, C. (2013). District nurse clinics: accountability and practice. British Journal Of Community Nursing, 18(2), 94-97.
Guha-Sapir, D., Schlüter, B., Rodriguez-Llanes, J. M., Lillywhite, L., & Hicks, M. H. (2018).
Patterns of civilian and child deaths due to war-related violence in Syria: a comparative analysis from the Violation Documentation Center dataset, 2011–16. The Lancet Global Health, 6e103-e110. doi:10.1016/S2214-109X(17)30469-2
Helgesson, G. (2006). Forskningsetik för medicinare och naturvetare. Lund: Studentlitteratur.
Hermerén, G. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-05-08, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
International Council of Nurses.(2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 2018-05- 08, från http://www.icn.ch/who-we-are/code-of-ethics-for-nurses/
Järv, H., Eriksson, K., & Ek, S.B. (2018). Kultur. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2018-04-10, från http://www.ne.se.ezproxy.bib.hh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kultur Kulane, A., Ahlberg, B., & Berggren, I. (2010). 'It is more than the issue of taking tablets': the
interplay between migration policies and TB control in Sweden. Health Policy, 97(1), 26-31. doi:10.1016/j.healthpol.2010.02.014
Lidén, G., Nyhlén, J. (2014). Explaining local swedish refugee policy. Journal of
International Migration and Integration, 15(3), 547-565. doi:10.1007/s12134-013-0294-4
Lobo Pacheco, L., Jonzon, R., & Hurtig, A. (2016). Health Assessment and the Right to Health in Sweden: Asylum Seekers’ Perspectives. Plos ONE, 11(9), 1-15.
doi:10.1371/journal.pone.0161842
Migrationsinfo.se. (2016). Flyktingkonventionen. Hämtad 2018-05-08, från http://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingkonventionen/
Migrationsverket. (2016). Kommuner. Hämtad 2018-04-10, från
https://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Vanliga-begrepp.html
Murphy, S. C. (2006). Mapping the literature of transcultural nursing. Journal of the Medical Library Association : JMLA, 94(2 Suppl), E143–E151.
Orem, D. E. (1991). Nursing: Concepts of practice. (4th ed.). St. Luis, Mo: Mosby
Orem, D. E., Taylor, S. G., & Renpenning, K. M. (2001). Nursing: Concepts of practice. (6th ed.). St. Luis, Mo: Mosby.
Pérez, M. A., & Luquis, R. R. (2014). Cultural competence in health education and health promotion. (2th ed.). San Francisco: Jossey Bass Ltd.
Razavi, M. F., Falk, L., Björn, Å., & Wilhelmsson, S. (2011). Experiences of the swedish healthcare system: An interview study with refugees in need of long-term health care.
Scandinavian Journal of Public Health, 39(3), 319-325.
doi:10.1177/1403494811399655
Ryan, F., Coughlan, M., & Cronin, P. (2009). Interviewing in qualitative research: the one-to-one interview. International Journal Of Therapy & Rehabilitation, 16(6), 309-314.
Sandblom, M., & Mangrio, E. (2017). The experience of nurses working within a voluntary network: a qualitative study of health care for undocumented migrants. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 31(2), 285-292. doi:10.1111/scs.12343
Sen, K., & Faisal, W. A. (2015). Public health challenges in the political economy of conflict:
The case of syria. The International Journal of Health Planning and Management, 30(4), 314-329. doi:10.1002/hpm.2312
Sirin, S. R., & Aber, J. L. (2018). Increasing understanding for syrian refugee children with empirical evidence. Vulnerable Children & Youth Studies, vol. 13 Issue 1, p1-6, 6p, 1 Diagram. doi:10.1080/17450128.2017.1409446.
Svensk författningssamling (SFS) 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm:
Riksdagen.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
Svensk författningssamling (SFS) 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm:
Justitiedepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/Dokument
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/
Svensk författningssamling (SFS) 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Socialdepartementet. Riksdagen.
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/20030460.HTM Socialstyrelsen. (2011). Hälsoundersökning av asylsökande.
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-11
Strijk, P. J. M., van Meijel, B., & Gamel, C. J. (2011). Health and social needs of traumatized refugees and asylum seekers: An exploratory study. Perspectives in Psychiatric Care, 47(1), 48-55. doi:10.1111/j.1744-6163.2010.00270.x
Svensk sjuksköterskeförening. (2010) Värdegrund för omvårdnad.
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/Vardegrund-for-omvardnad/
Taleb, Z. B., Bahelah, R., Fouad, F. M., Coutts, A., Wilcox, M., & Maziak, W. (2015). Syria:
Health in a country undergoing tragic transition. International Journal of Public Health, 60(S1), 63-72. doi:10.1007/s00038-014-0586-2
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNHCR - The UN Refugee Agency. (u.å). Hämtad 2018-05-08, från http://www.unhcr.org/syria-emergency.html
WHO. (2009). World Health Organization. Hämtad 2018-04-26, från http://www.who.int/healthpromotion/milestones/en/
WMA. (2013). Declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 2018-05-08, från https://www.wma.net/policies-post/wma- declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Wångdahl, J., Lytsy, P., Mårtensson, L., & Westerling, R. (2015). Health literacy and refugees' experiences of the health examination for asylum seekers - a swedish cross-sectional study. BMC Public Health, 15(1), 1162. doi: 10.1186/s12889-015-2513-8.
Bilaga A
Intervjuguide
1. Skulle du vilja berätta för mig om ert hälsofrämjande och förebyggande arbete här på vårdcentralen med nyanlända flyktingar från Syrien?
a) Finns det något särskilt som du tycker utmärker det hälsofrämjande arbetet?
b) Finns det något särskilt som du tycker utmärker det förebyggande arbetet?
2. Finns det några hinder i det hälsofrämjande arbetet, så som du ser det?
3. Finns det något positivt eller bra i ert arbete som du vill framhålla?
4. Hur fungerar det att kommunicera med nyanlända flyktingar?
5. Finns det någon fråga som du tycker att jag har glömt bort eller något annat som du skulle vilja tillägga?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
Susanne Carlson