Studien påvisade att föräldrars närvaro vid omhändertagandet av barn med
livshotande tillstånd spelade en stor roll för sjuksköterskan såväl som för barnet och
föräldrarna. Sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna i de flesta fall ingav lugn och trygghet till barnet i den akuta situationen. Emellertid förekom det dock stress och oro hos föräldrarna, vilket kunde försvåra arbetet för sjuksköterskorna. Oavsett vilka känslor föräldrarna uppvisar bör sjuksköterskor uppmana föräldrarna att stanna hos sitt barn för att bringa trygghet och tröst i det utsatta läget. Sjuksköterskan upplevde sig anta en vägledande roll genom att anpassa föräldrarnas närhet till barnet utifrån situationens karaktär. Föräldrarnas närhet till barnet främjades genom tillgång till information och möjlighet till delaktighet i situationen. Ärlig och tydlig information ansågs ge föräldrar större förståelse för situationen samt ökad känslan av trygghet för såväl barnet som föräldrarna. Brister i kommunikationen kunde förekomma och leda till att viktig information om barnet gick förlorad.
Studiens resultat indikerar på en koppling mellan föräldrars närvaro och ökade chanser till tryggare vård för barnet som befinner sig i ett livshotande tillstånd.
Resultatet kan tillämpas såväl inom akutvård som inom sluten vård för barn och ungdomar. Författarna har dock inte påträffat något större antal studier som preciserar områdets komplexitet. Således fordras framtida forskning beträffande övriga
involverade personers perspektiv vid omhändertagande av barn med livshotande tillstånd. Detta för att framställa en helhetsbild av området och möjliggöra förbättringsarbeten.
Referenser
Aparecida Barbosa Merighi, M., Pinto de Jesus, M. C., Ribeiro Santin, K. & Moura de Oliviera, D. (2011). Caring for newborns in the presence of their parents: the experience of nurses in the neonatal intensive care unit. Revista
Latino-Americana De Enfermagem, 19(6), 1398-1404. doi:10.1590/S0104-11692011000600017
Baird, J., Rehm, R.S., Hinds, P.S., Baggott, C. & Davies, B. (2016). Do You Know My Child? Continuity of Nursing Care in the Pediatric Intensive Care Unit.
Journal of Nursing Research. 65(2), 142-150.
doi:10.1097/NNR.0000000000000135.
Beckman, A. W., Sloan, B. K., Moore, G. P., Cordell, W. H., Brizendine, E. J., Boie, E. T. & ... P50 (2002). Should Parents Be Present during Emergency
Department Procedures on Children, and Who Should Make That Decision? A Survey of Emergency Physician and Nurse Attitudes. Academic Emergency Medicine, 9(2), 154-158.
Berlin, A., Hylander, I. & Törnkvist, L. (2008). Primary child health care nurses´
assessment of health risks in children of foreign origin and their parents – a theoretical model. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(1), 118-127.
doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00533.x
Berlin, A., Nilsson, G. & Törnkvist, L. (2010). Cultural competence among Swedish child health nurses after specific training: a randomized trial. Nursing and Health Science, 12(3), 381- 391. doi: 10.1111/j.1442-2018.2010.00542.x
Butler, A., Willetts, G. & Copnell, B. (2017). Nurses' perceptions of working with families in the paediatric intensive care unit. Nursing In Critical Care, 22(4), 195-202. doi: 10.1111/nicc.12142
Byczkowski, T.L., Gillespie, G. L., Kennebeck, S. S., Fitzgerald, M. R., Downing, K.
A. & Alessandrini, E. A. (2016). Family-Centered Pediatric Emergency Care: A Framework for Measuring What Parents Want and Value. Academic Pediatrics.
16(4), 327-335. doi: 10.1016/j.acap.2015.08.011
Carlsson, A. & Forsander, G. (2012). Diabetes. I K. Hanséus, H. Lagercrantz & T.
Lindberg (Red.), Barnmedicin (531-542). Lund: Studentlitteratur
Curley, M. Q., Meyer, E. C., Scoppettuolo, L. A., McGann, E. A., Trainor, B. P., Rachwal, C. M. &Hickey, P. A. (2012). Parent Presence during Invasive
Procedures and Resuscitation: Evaluating a Clinical Practice Change. American Journal Of Respiratory And Critical Care Medicine, 186(11), 1133-1139. doi:
10.1164/rccm.201205-0915OC
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
Dudley, N. C., Hansen, K. W., Furnival, R. A., Donaldson, A. E., Van Wagenen, K.
L. & Scaife, E. R. (2009). Pediatrics/original research: The Effect of Family Presence on the Efficiency of Pediatric Trauma Resuscitations. Annals Of Emergency Medicine, 53(6), 777-784. doi:10.1016/j.annemergmed.2008.10.002
Grahn, M., Olsson, E. & Månsson, M. E. (2016). Interactions Between Children and Pediatric Nurses at the Emergency Department: A Swedish Interview Study.
Journal Of Pediatric Nursing, 31(3), 284-292. doi:10.1016/j.pedn.2015.11.016
Gunther, M.E. (2013). Martha E. Rogers: Unitary Human Being. I M, Raile Alligood (Red.), Nursing theorists and their work. (s. 220-239). Missouri: Elsevier Gustavsson, A., Svensson, M., Jacobi, F., Allgulander, C., Alonso, J., Beghi, E.,
…Olesen, J. (2011). Cost of disordes of the brain in Europe 2010. European Neuropsychopharmacology, (10), 718. doi:10.1016/j.euroneuro.2011.08.008
Hall, J. & Nayar, S. (2014). Building trust to work with children after a severe traumatic accident. Contemporary Nurse: A Journal For The Australian Nursing Profession, 46(2), 161-169. doi:10.5172/conu.2014.46.2.161
Hammett, E. (2017). Recognising sepsis: Earlysigns and symptoms. British Journal of School Nursing, 12(2), 74-76. doi:10.12968/bjsn.2017.12.2.74
Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki – Ethicalprinciples for medical research involving human subjects. Hämtad 2017-10-24, från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Inspektionen för vård och omsorg (2017). Tillsynsrapport 2016. Hämtad 10 oktober, 2017, från https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/tillsynsrapport-2016/
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (S-E. Torhell, övers.). Lund: Studentlitteratur AB.
Linnard-Palmer, L. & Kools, S. (2005). Parents' Refusal of Medical Treatment for Cultural or Religious Beliefs: An Ethnographic Study of Health Care
Professionals' Experiences. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 22(1). 48-57.
Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.
Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur.
Mangurten, J., Scott, S. H., Guzzetta, C. E., Clark, A. P., Vinson, L., Sperry, J., & ...
Voelmeck, W. (2006). Effects of Family Presence During Resuscitation and Invasive Procedures in a Pediatric Emergency Department. Journal Of Emergency Nursing, 32(3), 225-233. doi: 10.1016/j.jen.2006.02.012
Mooney-Doyle, K., Rodrigues dos Santos, MR., Szylit, R. & Deatrick. (2017).
Parental expectations of support from health care providers during pediatric life-threatening illnes: A secondary, qualitative analysis. Journal of Pediatric Nursing. 36, 163-172. doi: 10.1016/j.pedn.2017.05.008
NOBAB (2017). NOBABS standarder. Hämtad 2017-10-23 från
http://www.nobab.se/images/nobabprodukter/Presentation_NOBAB_2017.pdf Polit, D. & Beck, C. (2017). Essentials of nursing research: Appraising evidence for
nursing practice (9. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Riggs, E., Davis, E., Gibbs, L., Block, K., Szwarc, J., Casey, S., Duell-Piening, P. &
Waters, E. (2012). Accessing maternal and child health services in Melbourne, Australia: reflections from refugee families and service providers. BMC Health Services Research, 12(117). doi: 10.1186/1472- 6963-12-117
Sampson, H. A., Muñoz-Furlong, A., Campbell, R. L., Adkinson, J. F., Allan Bock, SA., Branum, A. & ... Decker, W. W. (2006). Second Symposium on the Definition and Management of Anaphylaxis: Summary Report—Second National Institute of Allergy and Infectious Disease/Food Allergy and Anaphylaxis Network Symposium. Journal of Allergy and Clinical Immunology, 117(2), 391-397. doi: 10.1016/j.jaci.2005.12.1303
SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 17 oktober, 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 9 oktober, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 9 oktober, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 10 oktober, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30/
Shields, L., Young, J. & McCann, D. (2008). The needs of parents of hospitalized children in Australia. Journal of Child Health Care, 12(1), 60-75. doi:
10.1177/1367493507085619.
Socialstyrelsen (2011). Termbanken. Hämtad 2017-10-22 från http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=470
Socialstyrelsen (2016). Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2018-04-09 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20370/2016-10-13.pdf
Socialstyrelsen (2017). Statistik om skador bland barn 2015. Hämtad 2017-10-23 från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20598/2017-5-1.pdf
Stuart, M. & Melling, S. (2014). Understanding Nurses’ and Parents’ Perception of Family-Centered Care. Nursing Children & Young People, 26(7), 16-21. doi:
10.7748/ncyp.26.7.16.e479
Söderström, I-M., Benzein, E. & Saveman, B-I. (2003). Nurses' experiences of interactions with family members in intensive care units. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(2), 185-192. doi: 10.1046/j.1471-6712.2003.00222.x
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thompson, V. L., Hupcey, J. E. & Clark, M. B. (2003). The Development of Trust in Parents of Hospitalized Children. Journal for Specialists In Pediatric Nursing, 8(4), 137-147. doi: 10.1111/j.1088-145X.2003.00137.x
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
United Nations (1948). The universal Declarations of Human Rights. Hämtad 9 oktober, 2017, från http://www.un.org/en/universal-declaration-human-rights/
Ygge, B.M. & Arnetz, J.E. (2004). A study of non-response in a questionnaire survey of parents´ views of pediatric care. Journal of Nursing Management, 12(1), 5-12. doi:10.1111/j.1365-2834.2004.00372.x
Zetterström, R. (2005). Svenska barns hälso- och sjukvård - ett mönster för andra länder. Läkartidningen, 108(23), 1808-1814. Från
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=1367